Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning.

Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel. Under en konsert upplever de att de ibland har svårt att behålla koncentrationen och tankar på annat än musiken får fokus, t.ex. vilka som lyssnar, vad publiken tycker eller vad de skall äta till kvällsmat. Endast en av de fem intervjuade uttryckte att hon kände någon sorts glädje innan ett framträdande. / The purpose of this study is to investigate how university music students, playing classical guitar and classical piano, feel about a public performance. The main questions have been: What do they feel? Do they experience any difficulties and if so, how do they describe this? This has been examined by five interviews with music students at a university in Sweden.The results highlight that all of the informants feel that they are affected in a negative way by their nervousness. Signs of nervousness are butterflies in one's stomach, perspiration and negative thoughts prior to the actual concert situation. Those symptoms may deal with the idea of not being adequately prepared, a disastrous performance in general or simply playing wrong notes.During a performance they occasionally find it hard to stay concentrated, and thoughts about other things tend to get more focus: who is listening, what the audience will think or perhaps something as irrelevant as what the performer wants to eat for supper. Only one of the informants expressed that she felt a certain type of positive excitement about getting on stage before a concert.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att från idrottspsykologins mentala träning anpassa och skräddarsy den för mig, som musiker, för att på så sätt kunna sänka både stress och nervositetsnivå. Min tanke med uppsatsen är att den förhoppningsvis ska kunna väcka ett intresse för idrottspsykologins mentala träning inom musikaliska kretsar. De aspekter av den mentala träningen som jag valt att fokuserat på är att med hjälp av den mentala träningen strukturera upp den mentala förberedelseprocessen: inför, under och efter ett uppträdande. De metoder som jag använt mig av är litteraturstudier och praktiska undersökningar, på mig själv som musiker, med hjälp av de olika övningar och teorier som presenteras i den litteratur som jag studerat. Dessa övningar och teorier har jag sen anpassat för mig, som musiker. Jag har även valt att läsa boken The inner game of music av Berry Green och W. Timothy Gallwey för att se vilka teorier som redan finns översatta för musiker och för att se om det finns något mer att tillägga. Resultatet visar att det är möjligt att sänka både stress och nervositetsnivån med hjälp av de teorier och övningar som jag tagit del av och sedan omvandlat. Vidare diskuteras det i analysen och i diskussionen hur en musiker på bästa sätt kan ta till vara på dessa metoder och övningar.

Sammanfattning Titel: Ishockeypublikens påverkan – ”När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!” (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6) Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan. Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar. Metoden som användes för att uppfylla detta syfte var en kvalitativ intervju. De som deltog i studien var sju stycken (ålder 19-34 år) manliga elitseriespelare i ishockey från två olika lag. Lagen som valdes ut är båda framgångsrika och har starka traditioner inom svensk ishockey. För att analysera intervjuerna så har dessa transkriberats. Resultatdelen presenterades i tre olika delar utifrån de tre teman som intervjuerna utgick ifrån. Det visade sig att alla de tillfrågade spelarna tycker att det är som roligast med ishockey när det är fullsatt i arenan. Då blir det en extra laddning i luften och spelarnas motivation höjs. Samtidigt bildas en form av nervositet hos spelarna eftersom de då förstår att matchen betyder något extra. En viss nervositet innan match gör oftast att spelarna presterar bättre. I diskussionen kopplades tidigare forskning ihop med studiens resultat och flera av dem styrktes då med hjälp av de tidigare studierna. Vi analyserade och använde egna reflektioner för att verkligen fördjupa vår förståelse för hur elitishockeyspelare påverkas av publiken.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur elitspelare i golf upplever och hanterar tävlingsnervositet. För att kunna besvara syftet har arbetet utgått ifrån dessa frågeställningar: (1) När, var och hur uppkommer tävlingsnervositet hos spelarna? (2) Hur hanteras tävlingsnervositeten av spelarna? (3) Uppkommer acceptans på något sätt i spelarnas sätt att hantera tävlingsnervositet och i sådant fall hur? (4) Hur uppfattar spelarna att nervositeten påverkar prestationen? Metod I denna studie intervjuades fyra elitspelare i golf på seniornivå med varav tre fortfarande är aktiva. Intervjupersonerna var två män och två kvinnor i åldrar mellan 23-45 år med varierande erfarenhet av golf på elitnivå. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet delades in i rubriker och underrubriker efter frågeställningarna och är uppdelade från intervjuperson 1 till 4 med en sammanfattning på slutet. Resultat Alla intervjupersoner ansåg att nervositet kunde vara både positiv och negativ. Intervjupersonerna hade olika sätt att hantera nervositet när den uppkom. Två av dem hanterade nervositeten genom att fokusera mer på spelet, träning och tekniken, medan de andra två arbetade mer med acceptans och att arbeta med sig själva för att hitta sätt som lugnar dem. De flesta kunde beskriva olika situationer då de kunde bli nervösa både innan och under tävling. Gemensamt för intervjupersonerna var att de var nervösa vid situationer de tidigare inte hamnat i. Slutsats Alla intervjupersoner kunde se nervositeten som både positiv och negativ. Erfarenhet verkade vara en betydande faktor då många ofta blev nervösa när de hamnat i situationer de tidigare inte upplevt. De med mest erfarenhet såg nervositeten mer positiv än de med mindre erfarenhet. Det fanns två olika inriktningar i sätten att hantera nervositet. Första inriktningen innefattade att fokusera på sig själva, varför man blir nervös och försöka acceptera att allt inte blir perfekt och försöka vända det till någonting positivt. Den andra inriktningen handlade mer om spel och rutiner.

Nervositet är något som de flesta har upplevt. Ofta är den ovälkommen och bidrar till ett försämrat resultat av det vi ska prestera. Forskning visar att vi med rätt sorts träning kan öva upp våra kognitiva förmågor och uppleva positiva effekter i samband med prestationer och i övriga livet. Studiens syfte är att undersöka tre, inom idrott och musik, yrkesverksamma personers definitioner och erfarenheter av nervositet och mental träning. Tre informanter deltar i enskilda, kvalitativa intervjuer och resultatet visar att alla tre har egna erfarenheter av nervositet i olika grad och likaså av mental träning. De berättar om upplevda positiva effekter av mental träning, både vid prestationer och i vardagslivet. Det verkar också vara så att det finns flera olika möjligheter att föra in mental träning i undervisning. Arbetet resulterar i insikter och ökad kännedom om olika mentala verktyg som kan komma till nytta i undervisning och för privatpersoner som står inför prestationer. Andningen visar sig spela en särskild roll.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi. Social fobi är dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Trots detta, uteblir pojkar oftare från redovisningar i skolan. Social fobi är likaså vanligare bland elever på yrkesinriktade program. Resultaten visar att social fobi är minst lika vanligt bland gymnasieelever som bland vuxna. Det finns ett stort behov, både bland lärare och elever, av kunskap för att komma tillrätta med oro och obehag vid sociala situationer i skolan.

Detta är en skriftlig reflektion inom konstnärligt självständigt arbete på kandidatnivå som behandlar ämnet nervositet. Studien påvisar att nervositet är kroppens naturliga reaktion på en hotfull situation och hur man som musiker och cellist mentalt kan arbeta med att förbereda sig inför nervösa situationer. Genom Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104, sats 1 utforskas tekniska svårigheter med stycket med anknytning till nervositet och provspelningssituationer. Genom att prova ett antal metoder och tankesätt för att motverka prestationsångest samt intervjua en sakkunnig jurymedlem har frågan kring vad man kan göra för sig själv och vad som förväntas i en provspelningssituation utretts. Detta resulterade i insikten kring att mental styrka är något som går att bygga upp och påverka själv om man uppövar ett konstruktivt tänkande. Utöver detta upptäcktes också vilka parametrar som var viktigast i en provspelningssituation där tonkvalité, rytm och intonation stod i centrum. Några viktiga passager i Dvořáks cellokonsert diskuterades vidare och tekniska aspekter för att underlätta dessa framlades. Studien kan komma till nytta för unga musiker, främst cellister, i deras förberedelse inför nervösa situationer, så som provspelningssituationer, där Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104 är mycket vanligt förekommande. / <p>Inspelning av Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll, Op. 104, sats 1. takt. 82-267 (exposition och genomföring som är standard i provspelningssammanhang). Pianist: Georg Öquist. Lokal:Sveasalen (4301), Kungl. Musikhögskolan, Valhallavägen 105, 115 91 Stockholm.</p>

Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus). Jag visar i denna uppsats att detta begrepp innefattar en rad mekanismer som sitter djupt rotade i oss, när det handlar om vem vi väljer att se upp till och följa. En spontan tanke är att kunskapen om detta i högsta grad borde vara relevant vid muntliga framställningar av olika slag. Syftet med min undersökning är därför att undersöka i vilken utsträckning konceptet hög social status är förankrat bland personer som jobbar med utbildning inom presentationsteknik. I uppsatsens inledning konstaterar jag att gängse strategier kring kroppsspråk inom presentationsteknik bygger på mekanismerna kring hög social status, men att begreppet i sig överhuvudtaget inte förekommer i litteraturen på området. När det gäller samma litteratur så noterar jag dessutom att imitation som metod att träna egenskaper hos sig själv, med ett undantag, antingen fördöms eller ignoreras. I min undersökning har jag valt att intervjua tre personer som utbildar inom presentationsteknik, för att ta del av vilken nytta de tycker att man har av att känna till mekanismerna kring högstatus när man talar inför andra, samt om de själva använder begreppet. De får också redogöra för hur de ser på imitation som metod att träna egenskaper som har med presentationsteknik att göra. Resultatunderlaget kommer från tre kvalitativa telefonintervjuer. Undersökningen tyder på att begreppet hög social status har en mycket svag förankring bland personer som utbildar inom presentationsteknik. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tillfrågade, men tycks ha att göra med att man antingen redan använder ett motsvarande begrepp, tycker att begreppets funktion är irrelevant, eller också först nyligen har börjat se dess relevans. I intervjuerna framkommer att man bedriver sin utbildningsverksamhet på vitt skilda grunder, och de som renodlat en viss teori kring kommunikation tenderar att tycka att företrädare för andra hållningssätt missar det väsentliga. Samtliga tillfrågade anser att imitation kan spela en positiv roll när det handlar om inlärande. De två respondenter som arbetar med kroppsspråk i sin undervisning talar dock hellre om inspiration än om imitation, medan den respondent som inte alls arbetar med kroppsspråk lättare accepterar begreppet. Min tolkning av detta är att kroppsspråk, enligt respondenterna, snarare bör inspireras fram än imiteras, medan mer abstrakta handlingar, som att ställa öppna frågor, kan kopieras rakt av. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

I denna uppsats undersöks hur studenter och lärare uppfattar att gruppundervisningen påverkar viktiga moment för blivande artister. Är det viktigt att se andra uppträda ur ett inlärningsperspektiv? Vad betyder gruppen for individens prestation? Vad finns för forskning om olika typer av gruppundervisning som t.ex. peer-learning och masterclass? Även forskning om hur grupper påverkar individen har varit intressant. Undersökningen fokuserar på ämnet interpretation i masterclass-form för sångare, där syftet varit att undersöka studenters och lärares uppfattningar om hur gruppundervisning påverkar inlärningsprocessen av artistspecifika moment så som nervositet, scenvana, scennärvaro, repertoarkännedom m.m. Denna undersökning är gjord i enkätform och där lärare, och studerande som fortsatt till högre utbildning inom sång, har medverkat. Resultatet visar att uppfattningen är att masterclass-formen har varit mycket viktig för studenternas utveckling i sitt framtida yrkesval. En viktig och återkommande åsikt har varit att kontinuiteten och frekvensen av ämnet är vital för att uppnå goda resultat.