Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker lär sig att hantera stress och öka prestationen. Stress, nervositet och rampfeber är ett vanligt problem bland musiker som kan vara ett otroligt störande moment som förhindrar att man presterar på topp. I uppsatsen skriver jag om vilka metoder som finns för att motverka stress och dess symtom. Metoderna avser visualisering, meditation, idrottspsykologi och fysisk aktivitet. / <p> </p><p>G. Fauré Violinsonat nr. 1 A-dur op. 13    </p><p> I. Allegro molto </p><p> II. Andante </p><p> III. Allegro vivo </p><p> IV. Allegro quasi presto</p><p> </p><p>                            </p><p>F. Poulenc  Violinsonat op. 119</p><p>I. Allegro con fuoco </p><p>II. Intermezzo. Très lent et calme</p><p>III. Presto tragico </p><p> </p><p></p><p>P. Tjaikovskij      Valse-Scherzo op. 34 </p><p></p><p> <em>Daina Mateikaite, violin </em></p><p><em> Joakim Martinsen, piano </em></p><p></p><p></p><p> J.P. Sousa  Stars and stripes (arrangemang för 2 violiner)arr: B. Dukov </p><p>  </p><p> <em>Sina Salim, violin </em></p><p><em> Daina Mateikaite, violin </em></p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka några gymnasieelevers erfarenheter av muntlig framställning i svenskämnet. Studien undersöker även hur läraren arbetar med elevers muntliga framställning. Detta undersöktes med hjälp av elev- och lärarintervjuer. I resultaten framkommer det att eleverna känner en viss osäkerhet och oro inför muntlig framställning och orsakerna till detta kan kopplas till klassrumsklimatet och elevernas känsla av trygghet samt hur väl förberedda de är. Samtliga lärare i studien använder de metoder som i teorin omnämns vara effektiva för att minska elevernas nervositet och göra deras inställning till muntlig framställning mer positiv. Slutsatsen som dras är att läraren behöver ge eleverna mer övningar och träning, konkreta och tydligare återkoppling och att läraren finns som ett stöd under och efter den muntliga framställningen.

Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att undersöka och utvärdera metoder för att, som musiker och trumpetare, hantera nervositet i samband med utmanande situationer, som exempelvis provspelningar och konserter. Det utfördes konkret genom instudering och analys av Oskar Böhmes trumpetkonsert i f-moll (Op. 18), ett verk som är musikpsykologiskt utmanande på grund av speltekniskt svåra passager. Studien genomfördes metodiskt genom instudering av verket i kombination med litteraturstudier och intervju med trumpetlärare. Genom identifikation av svårigheter i stycket (tonhöjd, tempo, andningssvårigheter, skalor och ackord, språng, flex, samt flera av dessa aspekter samtidigt) och sätt att lösa och hantera dem med hjälp av litteraturstudierna och intervjun, framkom ett resultat som indikerar att det finns effektiva metoder för att hantera nervositet för musiker och trumpetare. Utifrån resultaten kan följande slutsats dras: det är möjligt att med hjälp kognitiva metoder ändra sina tankebanor och på så sätt kunna hantera sin nervositet. / <p>Karl Jenkins (2000) Salm O Dewi Sant</p><p>Henri Tomasi (1948) Trumpetkonsert Allegro Nocturne: Andantino Finale: Allegro   </p><p>Peter Longworth (2019) Neko; Meowing, Pacing, Purring</p><p>Paus  </p><p>Stanley Friedman (1975) Solus Introduction, Furtively, Scherzando and Waltz Fanfare  </p><p>Oskar Böhme (1899) Trumpetkonsert Allegro moderato, Andante religioso, Rondo Scherzando  </p><p>Leonard Bernstein (1957) West Side Story arr. Jack Gale Maria, Somwhere, I feel pretty </p><p></p><p>Medverkande: Frida Lygner, Ingibjörg Linnet, Hilda Melin, Espen Hesthammer, Donath Rehm</p>

Mitt examensarbete handlar om övningsprovspelningar. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur mitt spel påverkas under en provspelningssituation då jag blir nervös. Jag har i mitt arbete genomfört fem olika övningsprovspelningar och fått kritik och kommentarer från en jury bestående av hornklassen på Kungliga Musikhögskolan. Vid varje tillfälle har jag spelat fem olika orkesterutdrag. Under tiden mellan varje övningsprovspelning har jag läst igenom kritiken och försökt förbättra mitt spel till nästa övningsprovspelning. Jag har på förhand kommit överens med juryn om att begränsa kritiken till att handla om vanliga musikaliska aspekter som rytm, tempo, klang, dynamik, artikulation, intonation och karaktär. Därefter har jag jämfört all kritik som jag har fått och sett vilken kritik som har varit återkommande vid varje övningsprovspelning, trots att jag har försökt förbättra mitt resultat mellan tillfällena. Efter att ha analyserat kritiken kan jag dra slutsatsen att de flesta aspekter i mitt spel försämras i pressade provspelningssituationer då jag blir nervös. Mitt resultat och mina slutsatser kommer att vara till hjälp för mig inför framtida provspelningar och konserter. / <p>Mikael Larsson och Joel Jaakkola genomförde en gemensam examenskonsert i Nathan Milstein-salen den 24 maj 2021 19:00. Konsertprogram: Canto Serioso, Carl Nielsen (Mikael Larsson) 2 Stücke, Op. 28: No. 1. Lied, Leone Sinigaglia (Mikael Larsson) Horn Sonata in F Major, Op. 17., Ludwig van Beethoven (Joel Jaakkola) Thema und Variationen, Op. 13, Franz Strauss (Mikael Larsson) Horn Concerto in A Major, Op. 28, Kurt Atterberg (Joel Jaakkola) Blåskvintett, Op. 43, Carl Nielsen (Mikael Larsson) Medverkande musiker: Mikael Larsson, Joel Jaakkola, valthorn, Johan Ullen, piano, Kajsa Nilsson, flöjt, My Svenman, oboe och engelskt horn, Maria Victoria Fernandez Caballero, klarinett, Ciaran Hayes, fagott.</p>

I denna uppsats undersöker jag om metoden ”Friendly Eyes” utvecklad av Jackie Reardon är en metod som kan hjälpa mig överkomma mina mentala hinder så att jag kan bli en så bra musiker som möjligt och kan prestera mitt bästa när det gäller. Jag har gjort två onlinekurser; ”Discovery” och ”Experience” som handlar om koncentration och meditation. Dessa två pågår i 18 veckor tillsammans. Innan, under tiden och efter jag gjort dessa kurser spelar jag in fyra utdrag som är vanliga på provspelningar som jag tycker är svåra av olika anledningar. Jag spelar in dessa utdrag för att se och höra om mental träning kan förändra eller förbättra mitt spelande. / <p>Den klingande delen är arkiverad.</p>

Scenskräck - En studie om musikers upplevelser av nervositet och stress kopplat till  scenframträdande samt vilka lärdomar som kan föras vidare till musikstuderande på gymnasiet.Marcus Olsson &amp; Björn Rosenqvist antal sidor 39  En studie i hur musiker uppfattar och handskas med olika former av scenskräck. Syftet är att bidra med kunskap kring hur lärare kan utveckla sin undervisning i kurser med scenframställ- anden. Detta genom att undersöka hur verksamma musiker beskriver att de hanterar situationer som framkallar nervositet och stress. Studiens frågeställningar lyder:  Hur beskriver musiker sina erfarenheter av nervositet och stress i samband med scen- framträdanden? Vilka metoder använder sig musiker av för att hantera situationer som framkallar ner- vositet och stress kopplat till framträdanden?  För att få svar på forskningsfrågorna användes i studien kvalitativa intervjuer av sex yrkesverk- samma musiker. Studien visar på att samtliga respondenter återkommande upplever någon form av nervositet och/eller stress i samband med sceniska framträdanden, där mötet med publiken framstår som den enskilt största faktorn till att driva upp mängden upplevd nervositet och stress. Flera metoder att handskas med scenskräck framkom i studien, där förberedelser lyfts fram som särskilt viktig. Genom olika former av stöttning kan läraren förbereda eleverna på att själva tackla dessa tillspetsade situationer. Resultatet i studien påvisar stora likheter med tidigare forskning i ämnet.

Studiens syfte är att belysa vilka olika diskursers som kommer till uttryck när musiklärare i gymnasie- och folkhögskolan talar om fenomenet prestationsångest hos elever och hur de arbetar med det i sin undervisning. Diskurspsykologi utgör den teoretiska grunden för studien och tillämpade datainsamlingsmetoden är fokusgrupper. Två fokusgruppsamtal genomfördes där lärare från olika skolor samtalade kring ämnet prestationsångest kopplat till musikundervisning. Samtalen spelades in, transkriberades och analyserades i sökandet efter tolkningsrepertoarer. I resultatet presenteras ett antal olika tolkningsrepertoarer kring lärarnas beskrivning av sin syn på prestationsångest och sitt arbete med att förebygga och hantera prestationsångest hos sina elever. Viss motsättning framkom mellan olika tolkningsrepertoarer, exempelvis synen på prestationsångest som något som kommer inifrån och prestationsångest som något som kommer utifrån. Som metoder för att förebygga och hantera prestationsångest lyfts bland annat ett analyserande och icke-värderande språkbruk, förberedelse och mental träning. I diskussionen lyfts de mest framträdande delarna av resultat och diskuteras i relation till presenterad litteratur och tidigare forskning inom området. En slutsats som dras är att arbete med prestationsångest konstrueras som komplext men mycket angeläget. / The purpose of the study is to illuminate the different discourses that are expressed when music teachers discuss the phenomena of music performance anxiety among students, and how they address the issue in their teaching. Discourse psychology is the theoretical framework of the study and focus group interviews were used as the method for data collection. Two different focus group interviews took place, where teachers from different schools discussed the topic of performance anxiety in music education. The conversations were recorded, transcribed and analyzed in the search for interpretative repertoires. The result presents a number of different interpretative repertoires that shows how the teachers describe their views on performance anxiety and their work to prevent and manage it with their students. Some degree of conflict is shown between different interpretative repertoires such as performance anxiety as something that comes from within and performance anxiety as something that is affected by external factors. An analytical and non-evaluating language, preparation and mental training are some examples of methods to prevent and manage performance anxiety that the teachers described. The most prominent aspects of the results are discussed in relation to literature and previous research within the field. One conclusion that is made is that performance anxiety is being constructed as a complex phenomenon, but one that is really important to address.

This work is a discussion between myself and a couple of different professionals in the opera industry about stage fright, the importance of preparing and the positives and negative with preparing in different ways. The essay explains the different types of auditions with focus on auditions for scholarships and how to adapt to the statutes of the scholarship without losing your artistry. It ends with a recollection of my five latest large auditions, how they went and my reflections on the result versus my preparations. They also conclude how I can work specifically moving forward since the results were vastly different with the different levels of preparation.

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalärare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfälle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande åtgärder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv på instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lärare och musiker har intervjuats. Resultatet i studien styrker tidigare forskning då flera teman är likartade. Dock framkommer nya infallsvinklar på orsaker till stress i resultatet. En av de mer avgörande anledningarna till studenters ökade stressfaktor tydliggörs som avsaknad av mental och praktisk förberedelse. Elevens brist på att se inlärning i en långsiktig process med en utvecklingskurva som inte alltid går parallellt med förväntningarna är en annan orsak som enligt resultatet kan leda till ökad stress. I den förebyggande stresshanteringen betonas vikten av den praktiska förberedelsen som innefattande tekniskt hantverk, övningsmetodik samt att öva på konsertvana inom ramen för gemensam lektion. Vikten av att vara mentalt förberedd för situationen understryks ha betydelse i den förebyggande stresshanteringen. / The purpose of this study is to develop an understanding in how violin teachers can work to provide their students the opportunity to minimize stress and anxiety related to auditions and concerts. In the previous research presented in the background, clear causes and preventive measures to deal with and prevent stress are described. The quantitative interview was the method of the study. Four musicians and teachers were interviewed. The previous research is confirmed by the result that is described in themes by the informants. However, new perspectives on the causes of stress are outlined in the result. One of the more important reasons for an increased stress factor in students is clarified as the absence of mental and practical preparation. A lack in regarding learning as a long term process on behalf of the students, which does not always run parallel with expectations, may lead to increased stress. The importance of the practical preparation includes technical craftsmanship, practice methods, and to practice the concert experience. The importance of being mentally prepared for the situation is a preventive action against stress. The mental preparation before the concert situation, can include relatively simple things like knowing how the room looks like, and that the student has created an image of the audience. Practice in entering the stage, in addition to a presentation approach, are also important factors in reducing stress.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna förbereder sina elever genom att arbeta med koncentrationsförmåga, konsertvana och speltekniska färdigheter som till exempel andningsteknik. Lärarna har gemensamma uppfattningar om att hög kvalitet i deras undervisning ger eleverna en god spelteknisk grund, vilket kan göra det lättare för eleverna att hantera nervositet vid ett musikaliskt framträdande. Dock framkommer det också i resultatet att två av lärarna upplever en tids- och kompetensbrist i hur de kan bemöta elevers nervositet. / This study aims to gain a deeper insight into how some clarinet teachers prepare their students for musical performances. In the background chapter previous research on performance anxiety is presented, as well as various strategies for dealing with it. Furthermore, the study's theoretical perspective is presented constituted by a didactic perspective. The research method used in this study is qualitative research interview and there are four clarinet teachers who have been interviewed. The interviews were transcribed, processed and analyzed, and the answers from the teachers represent the study's results. The results show that the teachers prepare their students by working with concentration, concert habit, and technical instrumental skills such as breathing techniques. The teachers share a common perception that the quality of their teaching gives students a good instrumental technical basis, which can make it easier for the students to cope with the anxiety related to a musical performance. However, the results also show that two of the teachers experience a shortage of both time and skills, when it comes to helping students with their anxiousness.