Bakgrund: Stressrelaterade sjukdomar har blivit allt vanligare i Sverige. Stress är kopplat till flertalet sjukdomar, psykisk ohälsa och smärta. Meditation i olika former har visat sig påverka ett flertal funktioner i hjärnan positivt, och kan ha en stressreducerande effekt hos människor. Problemformulering:Få studier har undersökt den subjektiva upplevelsen av stress i samband med meditation. Att minska och förebygga stress är intressant ur ett fysioterapeutiskt perspektiv då stress kan försämra hälsa. Syfte:Att undersöka om meditation kan ha en stressreducerande effekt för ett mindre antal meditationsutövare med ingen eller liten erfarenhet, under fem veckor. Metod: Tre personer fick skatta upplevd stress dagligen genom en modifierad version av PSS-14 bestående av tre frågor under baslinje och intervention som berör upplevelsen av stress och nervositet, irritationsmoment och känslan av att kontrollera viktiga saker i livet. Interventionen bestod av en nybörjarkurs i en stilla meditationsform fördelat på fyra kurstillfällen bestående av teoretisk och praktisk undervisning samt 45–60 minuters meditationsutövande dagligen. Antal minuter som mediterats besvarades också dagligen. Resultat:Upplevelsen av stress och nervositet minskade, förmågan att hantera irritationsmoment ökade och känslan av att inte ha kontroll över viktiga saker i livet minskade hos samtliga deltagare. Ingen tydlig skillnad observerades mellan självskattning av de tre aspekterna hos varje enskild individ under interventionen. Konklusion:Meditation kan ha positiva effekter på alla tre aspekterna av stress. Andra metoder som multipel baslinje-design, längre baslinje och strategier för att fånga upp externa faktorer hade behövts, vilket kunde ha producerat mer trovärdiga resultat. / Background:Cases of stress-related disorders have increased in Sweden. Stress is related to several diseases and mental illness and could cause or aggravate pain. Meditation has previously shown positive effects on brain functioning and could reduce perceived stress. Problem: Few studies have examined the subjective experience of stress in association with meditation. To reduce and prevent stress is of interest from a physiotherapeutic perspective, as stress could deteriorate health conditions. Purpose:To examine if meditation during five weeks could reduce stress in a small number of meditation-practitioners with no or little experience. Method:Three participants assessed perceived stress using a modified version of the PSS-14 existing of three questions during baseline and intervention concerning the sensation of stress and anxiety, sources of irritation and the ability to control important things in life. The intervention included taking part of a beginners’ course in sitting meditation including four course meetings consisting of both theoretical and practical teachings and 45-60 minutes of meditation practice daily. Results:Perceived stress and anxiety were reduced, the ability to control irritations in life was improved and the feeling of being unable to control important things in life was reduced in all participants. No distinct differences were noted between assessments of all three aspects of stress in every individual separately. Conclusion: Meditation could havepositive effects on all three aspects of stress. Other methods such as multiple baseline design, longer baseline and strategies to identify external factors should have been used which might have produced more credible results.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några utvalda år 3 gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning i svenskämnet. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken elever. Resultatet antyder att eleverna har till övervägande del negativa upplevelser av muntlig framställning där en omfattande nervositet inför en talsituation är vanligt förekommande samt andra oros- och obehagskänslor såsom stress och panik vilka möjligtvis kan sammankopplas till den avsaknad av återkommande muntliga talmoment som gjort sig gällande i svenskundervisningen. Detta kan ha bidragit till att eleverna inte förmår hantera dessa känslor. Utöver detta har eleverna inte getts rikligt med övningstillfällen och således saknar en metakunskap om talet. De slutsatser som dras är att eleverna behöver mer systematisk talträning och övning på den konkreta talsituationen genom mindre talövningar för att succesivt utsatta sig för de känslor som uppstår för att kunna hantera dessa konstruktivt samt att ett tillåtande och öppet klassrumsklimat bidrar till ökad trygghet och säkerhet där välövervägd och återkommande respons från läraren kan stimulera och utveckla eleverna till bättre talare.

Ämnet för studien var improvisation och improvisationsundervisning i relation till begreppet Music Performance Anxiety (MPA) samt tänkbara kopplingar däremellan. MPA beskrivs enklast som ångestkänslor i samband med musikutövande. Syftet med studien var att utforska Music Performance Anxiety utifrån en jazzmusikers perspektiv. Är det möjligt att känna prestationsångest i en kontext där det egentligen inte går att ”spela fel”? Jämförelser med konstmusiken blir därför relevant. Ett vidare syfte var att finna verktyg för att kunna uppmärksamma och hjälpa elever med MPA inom ensembleundervisning med fokus på improvisation. Vilka metoder och material använder pedagogerna? I studien valdes en kvalitativ metod, baserat på forskningsintervjuer med tre olika musiker och pedagoger inom improvisation. Det kompletterades genom att utforska befintlig litteratur inom improvisation och MPA. Studiens resultat påvisar att samtliga informanter hade stora erfarenheter och personliga upplevelser av både improvisation och MPA samt kopplingar däremellan och att MPA är ett förekommande fenomen inte bara inom konstmusik utan även bland jazzmusiker. Resultaten påvisar även att MPA framställs som något mindre vanligt bland jazzmusiker än hos klassiska musiker. Det finns inom jazzkulturen en reservation mot att visa tecken på svagheter som nervositet och prestationsångest. Förhoppningvis kan studien bidra till att lyfta ämnet MPA inom jazz och populärmusik, då det tidigare inte varit så beforskat inom dessa genrer. En vidare aspiration är att uppmärksamma musikpedagoger på hur de kan hjälpa elever som upplever svårigheter i improvisationsundervisning. / The subject of the study was improvisation and improvisational teaching in relation to the concept of Music Performance Anxiety (MPA) and possible connections between them. MPA is most easily described as feelings of anxiety in connection with playing music. The purpose of the study was to explore Music Performance Anxiety from a jazz musician's perspective. Is it possible to feel performance anxiety in a context where it is not really possible to "play wrong"? Comparisons with classical music therefore become relevant. A further purpose was to find tools to be able to draw attention to and help students with MPA in ensemble teaching with a focus on improvisation. What methods and materials do the educators use? In the study, a qualitative method was chosen, based on research interviews with three different musicians and educators in improvisation. It was supplemented by exploring existing literature in improvisation and MPA. The results of the study show that all informants had great experiences and personal experiences of both improvisation and MPA as well as connections between them and that MPA is a common phenomenon not only in art music but also among jazz musicians. The results also show that MPA is presented as somewhat less common among jazz musicians than among classical musicians. There is a reservation in jazz culture against showing signs of weaknesses such as nervousness and performance anxiety. Hopefully, the study can help to raise the topic of MPA in jazz and popular music, as it has not previously been so researched in these genres. A further aspiration is to draw the attention of music educators to how they can help students who experience difficulties in improvisational teaching.

Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare inom musikskola, gymnasiet och högskola ser på och arbetar med nervositet och scenskräck i undervisning. Studiens teoretiska grund utgörs av diskurspsykologi. Fokusgrupper har tillämpats som datainsamlingsmetod vilket inneburit två olika gruppsamtal där lärare diskuterat om ämnet scenskräck och nervositet. Samtalen spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en diskurspsykologisk synvinkel i ett sökande efter tolkningsrepertoarer. Resultatet presenteras utifrån tolkningsrepertoarer om hur lärarna formulerade sin syn på nervositet. Två motstridiga repertoarer framkom i resultatet: nervositet som plötsligt angripande och nervositet som kan bemästras där nervositet konstruerades som både ett störningsmoment och som något önskvärt. Ålder, mognad och musikalisk utveckling formulerades påverka nervositet genom tolkningsrepertoaren nervositet ur ett mognadsperspektiv. Vidare formulerade respondenterna sitt arbete med nervositet och scenskräck i undervisning vilket synliggjorde tolkningsrepertoaren genre och arbete med nervositet. I denna tolkningsrepertoar lyftes genre som påverkande för arbetet med nervositet. I repertoaren läraren som terapeut konstruerade lärarna sig som inkännande utifrån samtal som metod. Repertoaren mental träning som fenomen formulerade ett förebyggande arbete som något värdefullt men tidskrävande, vilket kan ställas emot repertoaren nervositet som tidskrävande arbete där lärarna formulerade en tidsbrist och en känsla av otillräcklighet i arbetet med nervositet. Diskussionen lyfter resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur där fyra områden diskuteras: Lärares syn på nervositet och elevpåverkan, hantera nervositet genom samtal, arbetet med nervositet i förhållande till tidsamt syn på nervositet och genrers påverkan. / The purpose of this study is to investigate how music teachers in music school, upper secondary school and music college view and work with nervousness and stage fright in teaching. The theoretical framework of the study is discourse psychology. Focus groups have been used as a data collection method, which has involved two different group discussions where teachers discussed the topic of stage fright and nervousness. The conversations were recorded, transcribed and analyzed from a discourse psychological point of view, in search of interpretative repertoires or small discourses. The result is presented through different interpretive repertoires on how teachers formulated their views on nervousness and stage fright. There, two contradictory repertoires emerged: nervousness as suddenly attacking and nervousness that can be mastered, where nervousness was constructed as both a disturbing moment and as something desirable. Age, maturity and musical development were formulated to influence nervousness through the interpretative repertoire nervousness from a maturity perspective. Furthermore, the respondents formulated their work with nervousness and stage fright in teaching, which made visible the interpretation repertoire genre and work with nervousness. There, the genre was emphasized as influencing the work on nervousness. In the repertoire teacher as a therapist, teachers constructed themselves as empathetic through conversation as a method. The repertoire mental training as a phenomenon formulated a preventive work as something valuable but time-consuming, which can be put opposite the repertoire nervousness as time-consuming work, where the teachers formulated a lack of time and a feeling of insufficiency. The discussion lifts the result in relation to previous research and literature where four areas are discussed: Teacher’s view on nervousness and student influence, dealing with nervousness through conversations, work with nervousness in relation to time and views on nervousness and the influence of genres.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av ångest hos elever inom matematikämnet. Studien syftar till att, med utgångspunkt från elever, ta reda på när och hur matematikångest tar sig uttryck samt vad som orsakar denna ångest. Slutligen ämnar studien undersöka vad elever uttrycker att elever med matematikångest skulle kunna bli hjälpta av. I denna studie har 96 elever i årskurs 6 besvarat en enkät. Det insamlade datamaterialet består huvudsakligen av kvantitativ data. I utformningen av enkäten och analysen av datan har en teori som tar upp kognitiva och affektiva aspekter av matematikångest använts. Teorier om värdesättning och det relationella perspektivet har också använts. Enkätundersökningen visade att över hälften av eleverna hade ett lågt intresse för matematik och att intresset har minskat hos flera elever sedan lågstadiet. Resultatet visade att 26% kände oro och nervositet när de blev ombedda att visa eller förklara en lösning på tavlan. Enligt undersökningsdeltagarna kan förbättring av elevers självförtroende leda till minskad oro. Resultatet visade också att rädsla för att svara fel är en möjlig orsak till att elever känner oro. Lärare bör tillsammans med elever skapa ett tillåtande klassrum där elever vågar svara fel.

This study examines how singing teachers experience students' nervousness and performance anxiety, what physical and intellectual tools they use to work with it and how they have learned to deal with students' nervousness and performance anxiety. The profession of a vocal coach is a socio-cultural profession – they learn from each other, from their students and through individual studies and education. This study consists of three semi-structured interviews and two exploratory interviews. Qualitative interviews were chosen as method to be able to take part in informants' experiences and knowledge of the subject in a deeper way. Sociocultural perspective was applied as a theoretical angle. What can be deduced from the results is that vocal coaches work with students' performance anxiety and nervousness continuously. The interviewed experienced that there has not been much talk about the subject during their education, but that they themselves have found different ways and strategies to help students with these challenges. The result shows that visualization, the use of metaphors, bodily exercises, involvement of students in concert preparation, "tricking" students into learning, creating a calm, safe and humorous environment, de-dramatization, dialogue with students and self-reflection are used by vocal coaches as tools to handle students' performance anxiety and nervousness

Syftet med studien är att med utgångspunkt i kroppens fenomenologi utforska vilka reaktioner som uppstår i kroppen när jag är nervös vid olika typer av framträdanden. Förutom det ska också undersökas mentalträningens betydelse för minskning av stress och nervositet och dess påverkan på min gestaltningsförmåga vid dessa spelningstillfällen. I bakgrundskapitlet presenteras bland annat begrepp som nervositet, stress, musikalisk prestationsångest, med fler. Förutom det i bakgrundkapitel redovisas relevant forskning inom området och studiens teoretiska perspektiv-kroppens fenomenologi. I metodkapitlet presenteras den huvudsakliga metoden för dokumentation av studien- loggboksskrivande samt komplementär metod-videoinspelning. Resultatet redovisas under rubriker: Nervositet och oro i olika uppspelstillfällen samtMentala träningens påverkan på nervositet och stressnivå samt gestaltningsförmåga. Under dessa teman redovisas hur negativa upplevelser av nervositet och oro vid olika uppspelstillfällen så småningom med hjälp av mental träning förändras till positiva. I diskussionen redovisas teman:Jämförelse mellan nervositet och oro innan, under och efter mentalträningsprojektet och Vikten av kontinuerlig övning samt ljudspårens effektivitet. I denna del beskrivs även mina reflektioner kring följande arbetets betydelse för mig själv och idéer om fortsatt forskning på området. / The purpose of present study is to investigate from a phenomenology of body perspective what reactions occur in my body when I am nervous at different performance situations. Apart from that this study will investigate importance of mental training for decrease of stress and nervousness and its influence on my performance ability in this performance situations. In background chapter are definitions of nervousness, stress, musical performance anxiety and more presented. Apart from that in background chapter are earlier studies on this field and following studies theoretical perspective – phenomenology of body presented. In method chapter the methods of documentation - journal notes and video are presented. Result chapter is showed in themes: Nervousness and anxiety in different performance situations and Influence of mental training on nervousness and stress level and performance ability. In these chapters is shown how my negative feelings and experiences of nervousness and anxiety with mental trainings help transformed into positive. In discussion chapter following themes are showed: Comparison between nervousness and anxiety before, under and after mental trainingandImportance of continuous training and effectiveness of recordings. In this chapter, even my thoughts about following studies importance for myself and ideas about further research on the field are presented.