Global ETD Search

1	Hur glasögon får oss att känna : En etnologisk undersökning av känslor och materialitet von Klopmann, Jennifer January 2022 (has links) Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad känslor gör och hur ett föremål kan väcka starka känslor hos individen. I detta avseende är studiens syfte att fördjupa förståelsen av den ambivalenta relationen som individer kan ha till sina glasögon och av allt att döma utvecklar genom livet. Uppsatsens teoretiska perspektiv är fenomenologisk och intresserar sig därmed för hur bruket av glasögon utspelar sig och erfars genom informanternas livsvärld. Som empiriskt material utgår den här studien från fyra semistrukturerade intervjuer. Studiens material visade att glasögon som en materialitet kan väcka känslor som både problematiserar och förvirrar, möjliggör och hjälper. Däremot visade studien att det inte handlade så mycket om synnedsättningen i sig själv, utan snarare att glasögonens materialitet genererade ambivalenta känslor både på ett emotionellt och ett fysiskt plan. Att glasögon kan bli en identitetsfråga som ger upprinnelse till ambivalenta känslor är något som den här uppsatsen närmare kommer att fördjupa sig inom. Glasögon materialitet känslor fenomenologi livsvärld kroppens fenomenologi Ethnology Etnologi
2	Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama : Man kan aldrig börja tidigt nog Ramm, Marie January 2007 (has links) <p>Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama. Det finns stora likheter i föräldrarnas socioekonomiska situation, kulturkonsumtion och barnsyn. De har både stort ekonomiskt och kulturellt kapital i likhet med sina egna föräldrar. Babypublikens habitus har redan börjat formas i och med besöket på Babydrama.</p><p>Min andra frågeställning handlar om barns perspektiv och barnperspektivet på barnens upplevelser av Babydrama. Jag undersöker om det fenomenologiska förhållningssättet kan tillämpas för att förstå babypublikens egna uttryck för sin upplevelse samt intervjuar föräldrarna om deras perspektiv på detsamma, samt deras syn på bebisars kulturbehov. Materialet består av observationer från Babydrama och intervjuer med föräldrarna. Babypubliken ger högsta betyg för föreställningen, vilket stämmer överens med föräldrarnas bedömning i intervjuerna. Barns perspektiv och barnperspektivet sammanfaller. Det fenomenologiska förhållningssättet är tillämpligt för denna typ av observation. Föräldrarna har olika uppfattning om bebisars kulturbehov, men kan antas konsumera mer kultur med sina barn i framtiden genom en relativt medveten inskolningsstrategi.</p> Babydrama kroppens fenomenologi babypublik barnkultur barnsyn barns perspektiv barnperspektiv Bourdieu kulturellt kapital habitus kulturkonsumtion Children Barn
3	GO BEBIS!, Ah hallo bebis och Prassel : Om danskonst för den allra yngsta barnpubliken Ljungdahl, Camilla January 2015 (has links) The overall aim of this thesis is to explore how the art of dance for the youngest children can be understood as a Children´s Culture phenomenon. The empirical data mainly consists of observations of the project GO BEBIS! and the dance performances Ah hallo bebis and Prassel. In addition, the study includes a dance analysis of the performances and a text analysis of advertising and reviews of the performances. The view of the child is discussed from childhood sociological, phenomenological and aesthetic performative perspectives. The texts present a view of a curious, calm and creative child and the dance analysis shows that recognition from the child’s life-world, mixed strategies of focus and a still and quiet form is recurrent in the performances. Focus (both visual, bodily and spatial) is used to control the child’s attention and it is likely that the choice of movement can inhabit the child and affect the experience. In the observations it is clear that the dancers and the audiences have a bodily dialogue that could be understood as a never ending feedback loop. However, co-presence or the way of turning to the other is crucial for a successful feedback loop to occur. The dancers’ staging strategies affect the co-presence and if it is supported by a general view of the child that doesn´t comprehend with the actual child in front of them, the feedback loop can fail. For example, the study argues that children´s lively movements can be understood as strong contributions which, if not comprehensive with the ideal image of the child, may pose a threat to the performer and the performance. The adult´s bodily advantage can then be used as a way to regain control over the situation. The adult can lift the child, stand up so that the child can´t reach or verbally control the child’s attention. The result shows that how the dancers and accompanied adults handle the child’s contribution can be affected by the view of the child, theatre-norms, the child’s rhythm, the staging of the performances, instructions, the dancers’ strategy and the accompanied adults’ wishes. Danskonst den allra yngsta barnpubliken barnkultur barnsyn performativ estetik kroppens fenomenologi det dialogiska barnet
4	Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama : Man kan aldrig börja tidigt nog Ramm, Marie January 2007 (has links) Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama. Det finns stora likheter i föräldrarnas socioekonomiska situation, kulturkonsumtion och barnsyn. De har både stort ekonomiskt och kulturellt kapital i likhet med sina egna föräldrar. Babypublikens habitus har redan börjat formas i och med besöket på Babydrama. Min andra frågeställning handlar om barns perspektiv och barnperspektivet på barnens upplevelser av Babydrama. Jag undersöker om det fenomenologiska förhållningssättet kan tillämpas för att förstå babypublikens egna uttryck för sin upplevelse samt intervjuar föräldrarna om deras perspektiv på detsamma, samt deras syn på bebisars kulturbehov. Materialet består av observationer från Babydrama och intervjuer med föräldrarna. Babypubliken ger högsta betyg för föreställningen, vilket stämmer överens med föräldrarnas bedömning i intervjuerna. Barns perspektiv och barnperspektivet sammanfaller. Det fenomenologiska förhållningssättet är tillämpligt för denna typ av observation. Föräldrarna har olika uppfattning om bebisars kulturbehov, men kan antas konsumera mer kultur med sina barn i framtiden genom en relativt medveten inskolningsstrategi. Babydrama kroppens fenomenologi babypublik barnkultur barnsyn barns perspektiv barnperspektiv Bourdieu kulturellt kapital habitus kulturkonsumtion Children Barn
5	Min kropp är mitt instrument : En självstudie i den fysiska aktivitetens betydelse för sångare / My body is my instrument : A self-observation study on the effect of physical activity for singers Hed, Martina January 2017 (has links) Syftet med föreliggande studie är att genom självobservation utforska på vilka sätt min sång kan förändras av regelbunden fysisk aktivitet. Processen har bestått av fysisk aktivitet fyra gånger i veckan på Lifestyle Fitness Arvika samt övningspass i sång två gånger i veckan på Musikhögskolan Ingesund. Studien utgår från det fenomenologiska perspektivet med inriktning mot livsvärldsperspektivet och kroppens fenomenologi som skapar möjligheten att fritt reflektera kring hur jag upplever, erfar och handlar i ett sammanhang. Datamaterialet består av loggboksanteckningar och videodokumentation. Resultatet presenteras i fem olika teman som beskriver vilka mönster som framkommer i självobservationen. Dessa teman är Kroppens stabilitet, röstens utveckling, sångprestationens disposition kontra fysisk aktivitet, rutinskapande och när inspiration och motivation träder fram. Resultatet visar på för- och nackdelar samt förutsättningar som fysisk aktivitet kan ha för sjungandet. / The purpose of this study is to explore through self-observation how my singing can be changed by regular physical activity. The process consisted of physical activity four times a week at Lifestyle Fitness Arvika as well as a practice session in singing twice a week at Ingesund Music School. The study is based on the phenomenological perspective focusing on the lifeworld and the phenomenology of the body, which creates the opportunity to freely reflect on how I experience, learn and act in a context. The data consists of logbook entries and video documentation. The result is presented in five different themes describing the patterns that emerge in self-observation. These themes are the body's stability, the voice's development, the song performance disposition versus physical activity, routines and when inspiration and motivation occur. The result shows the pros and cons as well as the effect that physical activity may have for singing. Musical performance singing physical activity logbook entries lifeworld phenomenology of the body Musikalisk gestaltning sång fysisk aktivitet loggbok livsvärld kroppens fenomenologi Music Musik
6	”Oj, vad händer nu?” : En självstudie om pianistens upplevelser av nervositet och oro vid olika uppspelstillfällen / ” Oh, what is happening now?” : A self-study about pianist's experiences of nervousness and anxiety at different performance situations Edman, Mariana January 2018 (has links) Syftet med studien är att med utgångspunkt i kroppens fenomenologi utforska vilka reaktioner som uppstår i kroppen när jag är nervös vid olika typer av framträdanden. Förutom det ska också undersökas mentalträningens betydelse för minskning av stress och nervositet och dess påverkan på min gestaltningsförmåga vid dessa spelningstillfällen. I bakgrundskapitlet presenteras bland annat begrepp som nervositet, stress, musikalisk prestationsångest, med fler. Förutom det i bakgrundkapitel redovisas relevant forskning inom området och studiens teoretiska perspektiv-kroppens fenomenologi. I metodkapitlet presenteras den huvudsakliga metoden för dokumentation av studien- loggboksskrivande samt komplementär metod-videoinspelning. Resultatet redovisas under rubriker: Nervositet och oro i olika uppspelstillfällen samtMentala träningens påverkan på nervositet och stressnivå samt gestaltningsförmåga. Under dessa teman redovisas hur negativa upplevelser av nervositet och oro vid olika uppspelstillfällen så småningom med hjälp av mental träning förändras till positiva. I diskussionen redovisas teman:Jämförelse mellan nervositet och oro innan, under och efter mentalträningsprojektet och Vikten av kontinuerlig övning samt ljudspårens effektivitet. I denna del beskrivs även mina reflektioner kring följande arbetets betydelse för mig själv och idéer om fortsatt forskning på området. / The purpose of present study is to investigate from a phenomenology of body perspective what reactions occur in my body when I am nervous at different performance situations. Apart from that this study will investigate importance of mental training for decrease of stress and nervousness and its influence on my performance ability in this performance situations. In background chapter are definitions of nervousness, stress, musical performance anxiety and more presented. Apart from that in background chapter are earlier studies on this field and following studies theoretical perspective – phenomenology of body presented. In method chapter the methods of documentation - journal notes and video are presented. Result chapter is showed in themes: Nervousness and anxiety in different performance situations and Influence of mental training on nervousness and stress level and performance ability. In these chapters is shown how my negative feelings and experiences of nervousness and anxiety with mental trainings help transformed into positive. In discussion chapter following themes are showed: Comparison between nervousness and anxiety before, under and after mental trainingandImportance of continuous training and effectiveness of recordings. In this chapter, even my thoughts about following studies importance for myself and ideas about further research on the field are presented. nervousness anxiety performance ability musical performance anxiety artistical mental training phenomenology of body journal notes video nervositet oro gestaltningsförmåga musikalisk prestationsångest artistisk mental träning kroppens fenomenologi loggbok videoinspelning Music Musik
7	Organet lever! : Kropp, ting och performativitet i Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) / The liver is alive! : Body, thing and performativity in the novel Inlandsbanan (1967) by Erik Beckman Nyström, Filip January 2017 (has links) The works of Erik Beckman (1935-1995) are quite unique within the Swedish literary scene. His texts convert the experimental language of the concretists of the sixties into a new form of fabulation that undermines our understanding of what literature can be, ranging from novels and poetry to theatre pieces and radio theatre. His literary style has been discussed by critics, but the depths of it are yet to be fully explored. There is a lot to gain from combining contemporary theories of materiality and corporeality with his self-proclaimed materialistic poetics. The novel Inlandsbanan (1967) is a fragmentary account of an inland train going through Sweden, with characters coming and going in a frustrating tempo. The text is filled with word games, narrative constructs and a language that brings forth the material aspects of communication that push the boundaries of literary interpretation. This thesis examines Beckman’s novel through the lens of theoretical concepts of thingliness and corporeality developed by the likes of Judith Butler, Karen Barad, and Andrew Pickering in order to elaborate an analysis that goes beyond the surface of its experimental and materialistic use of literary language. Using bodily themes, I analyze specific passages in the novel in order to find a new understanding of its semantic functions. By doing this through the concept of performativity, not only can I identify a thematized corporeality, but beyond that a literary form and a language that problematizes the very notion of the written text as a body and highlights a material agency in literature. This method enables an interpretation of the novel that can illuminates important aspects at play that previously have not been explored. Erik Beckman Beckman kropp kroppslighet ting tingslighet performativitet språk judith butler donna haraway haraway butler bodies that matter vicki kirby shoshana felman inlandsbanan konkretism materialism språkmaterialism språkmaterialitet språklig materialitet deleuze guattari derrida kristeva roman experimentell barad posthumanism posthumanistisk genusteori material turn materiella svängningen pickering kroppens fenomenologi merleau-ponty cyborg organ organet lever decentrerad romanform korporealitet corporealitet corporeality General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0953 seconds