I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.

Syftet med arbetet är att undersöka en sångares kroppsliga gestaltning av ett musikstycke vid musikaliskt framträdande. Detta har undersökts genom videofilmning av framträdanden, och analyser av dessa med fokus på kroppsliga uttryck. Till detta har loggbok förts över tankar och händelser från framträdandena. I analysen av framträdandena har som teoretiskt perspektiv ett multimodalt designteoretiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras hur olika resurser används, hur dessa resurser samspelar och hur de påverkar varandra. Det framkommer att den kroppsliga gestiken har två huvuduppgifter vid framträdanden, dels att vara stödjande för sångtekniken samt uttrycka och gestalta ett budskap. Det framkommer också att inre visuella bilder används, dels för att gestalta och förmedla ett budskap. I diskussionen diskuteras olika förutsättningar för framträdanden utifrån det designteoretiska perspektivet och den tidigare forskning som tagits upp i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to examine the singer’s physical disposition when performing a piece of music. This has been investigated by video documented performances and analysis with a focus on bodily expressions. To transfer the thoughts and events from the different performances, I have used a logbook. The multi-modal design theory perspective has been used as a theoretical perspective in the analysis of the performances. The result shows how the various resources are used and how these resources interact and how they affect each other. The bodily gestures have two main tasks during the performances: to be supportive of vocal technique and to express and portray a message. Results emerge indicating that the internal visual images are used to partly portray and convey a message. In the discussion chapter different aspects for the performance are discussed based on the design theoretical perspective and the previous research raised in the background chapter.

No description available.