<h2><strong>Sammanfattni</strong><strong>ng</strong></h2><p>Examensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt?</p><p>Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ”jobba” och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.  </p><p>I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas. Vi människor är aktiva och kreativa i vår natur och vi lär i gemenskap med andra. Språket ger oss människor ett redskap att arbeta med, vi kan samtala med andra om nuet, dåtiden och framtiden, liksom vi kan anamma och delge varandra information. Fantasi och kreativitet är mänskliga förmågor som ger oss möjligheten att utveckla nya erfarenheter. Genom att vi förvandlar, omgrupperar, förminskar, särskiljer mm så har vi förmågan att omskapa situationer eller föremål till något nytt.  Fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet och möjliggör för bl.a. det konstnärliga.</p><p>Barnens bilder skapas utifrån deras erfarenheter, de inspireras av det omkringliggande och behöver därmed tolkas utifrån den rådande situation där bilden uppstod.</p><p>Grunden för mitt examensarbete är videodokumentation när barnen skapar bilder. Resultatet visar att barnen skapar bilderna tillsammans med varandra och att bilden i sig kan vara svår att tolka rätt om man inte sett processen där den skapades. Barnen utmanas, kritiseras och inspireras av varandra i mycket hög grad när de bildskapar gemensamt.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Sammanfattning Examensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt? Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ”jobba” och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.   I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas. Vi människor är aktiva och kreativa i vår natur och vi lär i gemenskap med andra. Språket ger oss människor ett redskap att arbeta med, vi kan samtala med andra om nuet, dåtiden och framtiden, liksom vi kan anamma och delge varandra information. Fantasi och kreativitet är mänskliga förmågor som ger oss möjligheten att utveckla nya erfarenheter. Genom att vi förvandlar, omgrupperar, förminskar, särskiljer mm så har vi förmågan att omskapa situationer eller föremål till något nytt.  Fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet och möjliggör för bl.a. det konstnärliga. Barnens bilder skapas utifrån deras erfarenheter, de inspireras av det omkringliggande och behöver därmed tolkas utifrån den rådande situation där bilden uppstod. Grunden för mitt examensarbete är videodokumentation när barnen skapar bilder. Resultatet visar att barnen skapar bilderna tillsammans med varandra och att bilden i sig kan vara svår att tolka rätt om man inte sett processen där den skapades. Barnen utmanas, kritiseras och inspireras av varandra i mycket hög grad när de bildskapar gemensamt.

Rapporten undersöker möjligheten att utveckla koncept för smarta hem utifrån en angiven målgrupps behov. Syftet är att undersöka målgruppens beteende och behov genom datainsamling som sedan ligger som grund för konceptutveckling av produkter och eller tjänster i samarbete med interaktionsavdelningen på Cybercom Öresund.Datainsamlingen börjar med en pilotundersökning där en observatör befinner sig i målgruppens hem och antecknar familjernas aktiviteter, beteenden och kommunikation med hjälp av en observationsmatris. Eftersom observatörens närvaro påverkade familjernas beteenden gjordes nya observationerna med hjälp av en GoPro-kamera som fästs på huvudet av en representant från vardera familj. Videodokumentationerna utförs under familjernas morgonrutiner, mellan kl. 7-9 en vardagsmorgon, och ger svar på vilka aktiviteter, målet med aktiviteterna, i vilka rum de utförs samt spelar in familjernas kommunikation. Som komplement till videodokumentationerna loggades samma familjemedlems mobilanvändning under ytterligare en vardagsmorgon.Informationen från datainsamlingen används sedan för att utveckla koncept under tre workshoptillfällen tillsammans med Cybercom Öresund. Koncepten presenteras för familjerna i samband med en intervju som resulterar i ytterligare information om deras behov och syn på koncepten.Genom att låta målgruppen videodokumentera specifika tidpunkter i sina liv är det möjligt att bistå utvecklare med information som möjliggör konceptutveckling av produkter eller tjänster som är anpassad till en specifik målgrupps behov. / Concept development for smart homesThis report examines the possibility of developing concepts for smart home based on a specified target group’s needs. The aim is to investigate the target group's behavior and needs through data collection which then serves as the basis for concept development of products and or services in collaboration with the interaction department at Cybercom Öresund.The data collection begins with a pilot study where an observer is located in the target groups home to record the families activities, behaviors and communication using an observation matrix. Since the observers presence was considered to affect the families behavior new observations using a GoPro camera attached to the head of one representative from each family was conducted. The video documentations were performed during the families morning routines, between the hours 7-9 am a weekday morning, providing answers to the activities, the objective of the activities, in which room they were performed as well as recording the families conversations. As a complement to the video documentations the apps Quality time and Moment were used to log the families mobile activities during another weekday morning.Collected data was then used to develop concepts during three workshops together with Cybercom Öresund. The concepts were presented to the families and an interview resulting in further information about their needs and views on the concepts were conducted. The results were brought back to Cybercom Öresund for further concept development resulting in one of the concepts being ready for its first paper prototype. Presenting this to the users would be the next step to investigate.

Am 4. April 2008 konnte in der Sächsischen Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden (SLUB) mit einem Festakt die Übergabe einer zeitgeschichtlichen Quelle von Rang begangen werden. Die Rede ist von der Videodokumentation des Regie-Kameramannes Ernst Hirsch vom Wiederaufbau der Frauenkirche in Dresden. Sie entstand in den Jahren von 1992-2005 im Auftrag der Gesellschaft zur Förderung des Wiederaufbaus der Frauenkirche e. V. und dokumentiert durch beinahe 400 Stunden Videomaterial das Baugeschehen und die Ereignisse rund um den neu errichteten Sakralbau.

Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter?  På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.

Detta självständiga arbete undersöker hur stress och prestationsångest påverkar kropp och sinne vid sångövning. Syftet med arbetet är att undersöka upplevelsen av hur stress och prestationsångest kan påverka motivationen vid övning, samt att hitta tillvägagångssätt för att motverka dessa. Under 11 veckor gjordes 8 övningspass som dokumenterades med hjälp av loggboksanteckningar och videodokumentationer samt analyserades med en tematiska analysmetod. Det fenomenologiska perspektivet finns med som stöd till studien och har resulterat i följande formuleringar av frågeställningar till studien: Hur upplever jag att kroppen som instrument påverkas av mina känslor och tankar, när jag känner stress och prestationsångest under övningspassen? På vilka sätt kan meditation innan övningspassen påverka upplevelsen av stress och pre-stationsångest? Resultatet har delats in i två delar med Kroppslig påverkan av stress, prestationsångest, känslor och tankar och Meditationens påverkan på kroppen och sinnet. Det framkommer i resultatet att kroppens påverkan av stress och prestationsångest visar sig i muskelspänningar och rörelsemönster som inte främjar hälsosamt användande av kropp och sångröst. Det visar sig också att det dåliga måendet kan, men måste inte avspeglas i meditationen och övningen. Meditationen påverkar kroppen och sinnet olika för varje övningspass. Avslutningsvis så förs en diskussion kring resultatet och tidigare forskning kring arbetsområdet. / This self-study investigates how stress and performance anxiety affect body and mind when singing. The purpose of the work is to investigate the experience of how stress and performance anxiety can affect the motivation during singing exercise, and to find approaches to counteract these. During 11 weeks, 8 practice sessions were performed, which were documented with the help of logbook notes and video documentation and analyzed with a thematic analysis method. The phenomenological perspective is included as support for the study and has resulted in the following formulations of questions for the study: How do I experience that the body as an instrument is affected by my feelings and thoughts, when I feel stress and performance anxiety during the training sessions? In which ways can meditation before the training sessions affect the experience of stress and pre-station anxiety? The result has been divided into two parts with Physical impact of stress, performance anxiety, emotions and thoughts and The impact of Meditation on the body and mind. It appears from the results that the body's impact of stress and performance anxiety is manifested in muscle tension and movement patterns that do not promote healthy use of the body and singing voice. It also turns out that the bad moon can, but must not be reflected in the meditation and exercise. Meditation affects the body and mind differently for each exercise session. Finally, there is a discussion about the results and previous research on the work area.

In this independent work, an exploration of a learning process takes place in the creation and developing of three different musical compositions. The study originates in the design theoretical perspective with support from literature and research related to music making and composition. The study is based on observation through video documentation during autumn 2019. The result is divided into three themes: Initial of the production, Development of the production and Final phase of the production. The result then presents the answer of the framing of a question this study is designed for. In conclusion the result is set in relation to selected literature, research and design theoretical perspective through a discussion chapter. / I detta självständiga arbete utforskas en lärandeprocess i skapandet och utvecklandet av tre olika musikaliska kompositioner.  Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv med stöd i litteratur och forskning relaterat till musikskapande och komposition. Studien baseras på observation genom videodokumentation under hösten 2019. Resultatet delas upp i tre teman: Produktionens begynnelse, Utvecklandet av produktionen och Produktionens slutfas. I resultatet presenteras svaret på de frågeställningar studien är utformat efter. Avslutningsvis sätts resultatet i relation till vald litteratur, forskning och designteoretiskt perspektiv i ett diskussionskapitel.

Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning / The purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research

Denna studie undersöker hur en övningsplanering kan designas och vilken påverkan en planering har på övningsmotivation. Motivationen till denna studie grundar sig i en försvunnen motivation för övning som jag eftersträvar att finna igen. Studien är baserad på det designteoretiska perspektivet. Materialet till analysen samlades in genom videoobservationer och en loggbok, och analyserades sedan i förhållande till frågeställningar baserade på det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade på att jag använder mig av många olika typer av semiotiska resurser i min övning. Den visar även på att en planering påverkar min övning positivt, då jag har en tydligare bild av vad jag ska öva på. / This study examines how planning can be designed and how planning of practice affects practice motivation. The motivation for the study is based on a lost motivation for practice that I strive to find again. The study is based on the design theory perspective. The material for the study was collected through video observations and a journal, and the material was analysed relative to questions based on the design theory perspective. The result of the study shows that I use many different kinds of semiotic resources in my practice. It also shows that planning of my practice affects my practice positively, as I have a clearer view of what I should practice.

Syftet med denna studie är att utforska vilken roll tummen spelar inom pianoteknik, vilka metoder som kan användas för att minska ofrivilliga spänningar i tummen samt om medveten övning under en period leder till en märkbar förbättring i tumteknik. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på självobservationer med hjälp av loggbok och videodokumentation. Forskning tyder på att överansträngning av tummens muskler är vanligt bland pianister, samt att fingrarna påverkar varandra i deras rörelser. Litteratur inom pianoteknik diskuterar ofta hur tummen kan påverka spelet och att problematiken med ofrivilliga spänningar. I resultatet diskuteras min upplevda utveckling, vilka metoder jag använde och vilka fördelar jag upplevde i samband med färre spänningar i tummarna. I resultatet framgår det att jag i samband med dedikerade övningspass upplevde en förbättring i tumteknik på flera håll, att flera olika metoder för att minska ofrivilliga spänningar i tummens muskler hittades och att det fanns flera fördelar med friare tummar, exempelvis mindre trötthet och mer tillfredställande musikalisk gestaltning. Studien ställer resultatet mot tidigare litteratur och forskning och finner samband mellan bland annat använda metoder och hur trötthet i muskler infinner sig under pianospel. / The purpose of this study is to investigate the roll of the thumb in piano technique, what methods can be used to reduce involuntary tensions in the thumb and whether dedicated practise over a certain time period can lead to a noticeable improvement of thumb technique. The study is based on a phenomenological perspective and self-observations using a logbook and video recordings. Research suggests that excessive straining of the thumb’s muscles is common among pianists, and that fingers affect each other in their movements. Literature on piano technique regularly discuss how the thumb can affect piano playing as well as the problems of involuntary tensions. The results of this study discuss my experiences of progress, what methods I used and what advantages I experienced in relation to less tension in the thumbs. The results show that I, on account of my dedicated practising, experienced an improvement in thumb technique on several levels, that different methods to reduce the amount of tension in the thumbs were found, and that there were several advantages with freer thumbs, for example reduced fatigue and more satisfying musical performances. The study discusses the results in relation to earlier literature and research and establishes connections between, among other things, applied methods and how fatigue in the muscles is manifested during piano playing.