Den här studien kommer från en bakgrund där sponsring har förändrats över lång tid. Tidigare har det varit förknippat med välgörenhet och oegennytta medan det idag är kantat av ordet samarbete istället. Till och med till den grad där många inte ens vill kalla en sponsor för en sponsor utan snarare för en partner. Genom tidigare forskning upptäckte vi en problematik i att värdera dagens sponsring. Man upptäckte att sponsringen har förändrats men inte sättet att mäta den. När man använde fem olika metoder för att mäta förväntad sponsringsinkomst på ett globalt evenemang så kunde de skilja sig så mycket som 100 miljoner dollar mellan de olika metoderna. Detta är ju helt klart problematiskt när företag investerar mer och mer i sponsring både internationellt och i Sverige. För att lösa denna problematik har vi tagit hjälp av Exchange Theory vilken mer eller mindre bryter ned alla mänskliga interaktioner till materiella och icke materiella utbyten. Vår hypotes var att man kan använda Exchange Theory för att på så sätt göra mer precisa värderingar av vad en sponsring kan vara värd. Undersökningen utfördes genom fem semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat representanter för FC Rosengård, Trelleborgs FF, Länsförsäkringar, Akea och konsulten Stefan Svensson. Genom vår undersökning fann vi att utbytet mellan föreningar och företag var centralt. Man menade på att om det inte skapas ett utbyte där en win-win situation uppstår så kommer det att bli svårt att upprätthålla fortsatta samarbeten. Dessutom fann vi att Exchange Theory passade väldigt bra i denna aspekt. När det är så viktigt med utbyten samt att skapa föredragna utbyten kommer Exchange Theory väl till pass. Dessutom pekar vår undersökning på att Exchange Theory delvis kan användas för att lättare kunna värdera sponsring. Detta tack vare att vår undersökning visat att du som sponsor dels måste kunna se vilka styrkor du har att erbjuda till en förening samtidigt som det visat sig att du väldigt grundläggande måste bryta ned vad du som förening eller sponsor faktiskt får ut av ett samarbete för att på så sätt kunna värdera en sponsring. Slutligen kvarstår det ändå en del problematik. Hur mycket man än bryter ned de olika faktorerna så kommer du alltid i slutändan att stå med en subjektiv och fiktiv kostnad. Hur mycket är det värt att 10 000 personer ser ditt varumärke på en skylt? Hur mycket är den goodwill värd att ha matchvärdar som bär din logga på kläderna? Detta finns det fortfarande en del kvar att forska om. / This thesis comes from the background of sponsorship evolving over the course of time. It has gone from being associated with charity and unselfishness to being associated with cooperation. However, even though that sponsorship has been evolving does that not mean that the methods of valuing sponsorship has evolved in the same pace. A study found that five methods where used to measure expected revenue from sponsorship in a global event. The results showed that it could differ as much as 100 million dollars depending on which method that you used. To solve this, we have hypothesized that Exchange Theory can be used to evaluate a sponsorship more precisely. Our findings showed that Exchange Theory to some extent can be used to valuate a sponsorship more precisely. It excels in breaking down a company or an associations strength as well as breaking down what you get from a sponsorship. However, even though Exchange Theory has proven useful it is not enough to fully solve the matter. No matter how much you break things down you will always in the end be left with a subjective opinion. What is the value of 10 000 people seeing your logo or what is the value of the goodwill of participating in different social projects?

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av ångest hos elever inom matematikämnet. Studien syftar till att, med utgångspunkt från elever, ta reda på när och hur matematikångest tar sig uttryck samt vad som orsakar denna ångest. Slutligen ämnar studien undersöka vad elever uttrycker att elever med matematikångest skulle kunna bli hjälpta av. I denna studie har 96 elever i årskurs 6 besvarat en enkät. Det insamlade datamaterialet består huvudsakligen av kvantitativ data. I utformningen av enkäten och analysen av datan har en teori som tar upp kognitiva och affektiva aspekter av matematikångest använts. Teorier om värdesättning och det relationella perspektivet har också använts. Enkätundersökningen visade att över hälften av eleverna hade ett lågt intresse för matematik och att intresset har minskat hos flera elever sedan lågstadiet. Resultatet visade att 26% kände oro och nervositet när de blev ombedda att visa eller förklara en lösning på tavlan. Enligt undersökningsdeltagarna kan förbättring av elevers självförtroende leda till minskad oro. Resultatet visade också att rädsla för att svara fel är en möjlig orsak till att elever känner oro. Lärare bör tillsammans med elever skapa ett tillåtande klassrum där elever vågar svara fel.

Värdesättning av glädje är ett komplext fenomen relaterat till psykisk hälsa. Denna studie syftade till att undersöka värdesättning av glädje och dess specifika samband till emotionsreglering, emotionell uppmärksamhetskontroll och uppmärksamhetskontroll. Urvalet bestod av 252 vuxna deltagare (Målder=31.39, SDålder=12.09). Datainsamlingen gjordes via en online-enkät där deltagarna fick självskatta sin förmåga på skalorna: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale och Emotion Regulation Questionnaire. Resultatet visar att det finns specifika samband mellan värdesättning av glädje och uppmärksamhetskontroll i neutrala och emotionellt krävande situationer. Endast emotionell uppmärksamhetskontroll förklarar en statistiskt signifikant varians i värdesättning av glädje när man kontrollerar för de andra variablerna. Fortsättningsvis fann denna studie att det inte förekommer könsskillnader i värdesättning av glädje i en svensk kontext. Däremot finns det statistiskt signifikanta könsskillnader i strategin expressive suppression för emotionsreglering, där män använder strategin mer frekvent än kvinnor. Framtida studier bör undersöka värdesättning av glädje och relationen till dessa psykologiska variabler närmre och fylla i kunskapsluckorna som finns på detta komplexa fenomen. / Valuing happiness is a complex phenomenon related to mental health. This study aimed to investigate valuing happiness and its specific relationship to emotion regulation, emotional attentional control, and attentional control. The sample consisted of 252 adult participants (Mage=31.39, SDage=12.09). The data collection was done via an online survey where the participants had to self-assess their ability on the scales: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale and Emotion Regulation Questionnaire. The results show that there is a specific relationship between valuing happiness and attentional control in neutral and emotionally demanding situations. Only emotional attentional control explains statistically significant variance in valuing happiness when controlling for the other variables. Furthermore, this study found that there are no gender differences in valuing happiness in a Swedish context. In contrast, there are statistically significant gender differences in the expressive suppression strategy for emotion regulation, with men using the strategy more frequently than women. Future studies should examine the valuing of happiness and the relationship to these psychological variables more closely and fill in the knowledge gaps that exist regarding this complex phenomenon.

This report examines what students prioritize and value in student housing. The content of the report can be used as a basis for designing new student housing to better match students' wishes, while the production of student housing can be made more cost effective. This report examines which functions of a home that students prioritize and value, and which functions students may consider sharing with others. Additionally, the report studies whether the designing of student housing needs to be differentiated to better suit different groups of students. The examination has been conducted primarily with an internet-based survey that 839 Swedish students responded to. There after an interview study was conducted with selected students representing different groups of students. The work has been carried out in cooperation with the Swedish real estate company Rikshem AB. An interview study was also conducted with other parties who are involved in and has influencing over the design of student housing. This was done in order for the proposals presented in the report to be useful to all involved, be feasible and contribute to a more cost-effective construction of student housing. As a background to the report lies the current housing shortage and the economical difficulty in getting new construction projects with student housing to be profitable. At the same time, there are dissatisfaction among many students over the student housing units that exist because of its lack of functionality and over high rents in new housing. The result of the study shows that students primarily prioritize the so-called “buddy-apartment” with two students sharing a common area, bathroom and kitchen. Secondly, students prioritize a student apartment where they alone have all the functions in the apartment. The result of the work also shows that students primarily prioritize larger social areas, having their own balconies and dishwashers in their homes. However, the former is not economically realistic to put into practice. Students do not prioritize having a washing machine in the apartment, larger workplace or additional storage. Finally, recommendations are submitted for the design of new student housing projects, and it is noted that the differences between different groups of students do not require new housing types than those otherwise mentioned in the report. / Rapporten handlar om vilka funktioner studenter prioriterar och värdesätter i studentbostäder. Innehållet i rapporten kan användas som underlag vidprojektering av nya studentbostäder. Det för att studentbostäder ska stämma överens bättre med studenters önskemål samtidigt som produktionen av studentbostäder kan bli mer kostnadseffektiv. Rapporten undersöker vilka funktioner i en bostad som studenter prioriterar och värdesätter och under vilka förutsättningar studenter kan tänka sig att dela funktioner med andra. Dessutom undersöks om studentbostadsbyggandet behöver differentieras för att bättre passa olika grupper av studenter. Undersökningen har genomförts främst meden enkätstudie där 839 svenska studenter svarade på en internetbaserad enkät. Därefter genomfördes en intervjustudie med utvalda studenter som representerade olika grupper. Arbetet har genomförts i samarbete med fastighetsbolaget Rikshem AB. Vidare genomfördes en intervjustudie med andra aktörer som är med och påverkar utformningen av studentbostäder. Det gjordes för att förslagen som presenteras i rapporten ska gagna alla involverade parter, vara realistiska och genomförbara samt bidra till ett mer kostnadseffektivt byggande av studentbostäder. Som bakgrund till rapporten ligger den rådande bostadsbristen och svårigheten att få nybyggnadsprojekt med studentbostäder att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt så finns det ett missnöje bland många studenter över de studentbostäder som finns, dels över bristande funktion och dels över höga hyror i nyproduktion. Resultatet av arbetet visar att den boendeform som studenter prioriterar högst är en så kallad kompislägenhet där två studenter delar gemensamma utrymmen, badrum och kök. I andra hand prioriterar studenterna en studentlägenhet där en student ensamt har alla funktion i bostaden. Resultatet av arbetet visar även att studenter främst prioriterar större sociala ytor, egen balkong och diskmaskin i bostaden. Dock är det förstnämnda inte ekonomisk realistiskt att införa i praktiken. Studenter prioriterar inte att ha tvättmaskin i lägenheten, större arbetsplats eller förvaring. Slutligen lämnas rekommendationer för utformningen av studentbostäder och det konstateras att de skillnader som finns mellan olika grupper av studenter inte kräver några nya boendetyper än de som i övrigt tas upp i rapporten.

While IoT safety and security incidents continue to increase in frequency, scope and severity, there remains a gap in how the issue will be addressed. While the debate continues within academia, industry standards bodies, government and industry media, new entrants continue to rapidly enter the market with cheaper more powerful products with little incentive to address information security issues. In a free market economy, the supply and the demand would determine the product and services and the associated prices without intervention. Manufacturers are free to innovate, consumers drive choice and competition brings these opposing forces to an equilibrium of market price. But how does this economic system factor in the risk of an event that neither party may ever consider and, yet, it may impact not only impact those involved, but has the potential to have catastrophic harm to others? The downside, the system does not consider “external factors”, i.e. a compromise to accommodate what consumers need. Economists often urge governments to adopt policies that "internalize" an externality, so that costs and benefits will affect mainly parties who choose to incur them. Such an intervention, however, often comes with many challenges and consequences. Even with the added urgency of growing risk to human safety, regulatory intervention takes time. Likewise, a self-regulating market would undoubtedly also take a significant amount of time to take the necessary actions to address such an externality, even if incentivized. While it continues to be all too easy to defer the blame and risk on consumer, like the industrial revolution, this industry must overcome its own safety challenges like the auto, transportation or energy industries before it. While, consumers must inevitably take some reasonable measures to protect their interests, clearly the accountability must reside elsewhere. There is a potentially increasingly significant influential subset of consumers in the IoT ecosystem, the Enterprise Buyer, specifically marketing and technology executives, who champion consumer needs within their organization’s broader products and services that incorporate IoT. In this thesis, we aim to investigate the following issue: What are the attitudes and potential role for Enterprise Buyers in influencing negative externalities, i.e. IoT security in the IoT market, specifically from the perspective of marketing and technology executives? We believe that this group is uniquely positioned to understand a consumer first mindset and how to articulate value in otherwise negatively perceived field of information security by examining context, business/technical challenges and opportunities and reveal awareness, attitude and accountability. The results of our survey show the majority of marketing and technology executives who responded believe information security awareness is increasingly an executive accountability and priority and Enterprise Buyers hold a highly influential position in their ability to influence the IoT market and its security development and maturation. / Medan IoT- säkerhetsincidenter fortsätter att öka i frekvens, omfattning och svårighetsgrad, finns det fortfarande ett gap i hur problemet ska hanteras. Samtidigt som debatten fortsätter inom akademin, branschstandardorganen, myndigheter i regeringen och industrin fortsätter nya aktörer att snabbt komma in på marknaden med billigare, kraftfullare produkter med få incitament att ta itu med informationssäkerhetsfrågor. I en öppen marknadsekonomi skulle utbud och efterfrågan avgöra produkt och tjänster och tillhörande priser utan intervention. Tillverkare kan obehindrat driva innovation, konsumenterna driver urval och konkurrens ger dessa motstridiga krafter jämvikt genom marknadspriset. Men hur påverkar detta ekonomiska system risken för en händelse som ingen av parterna någonsin kan överväga och som ändå kan påverka inte bara de inblandade som berörs utan även har potential att få katastrofala skador på andra? Nersidan är att systemet inte beaktar "yttre faktorer", det vill säga gör en kompromiss för att leverera vad konsumenterna behöver. Ekonomer uppmanar ofta regeringar att anta policies som "internaliserar" något externt, så att kostnader och fördelar kommer att påverka främst parter som väljer att ådra sig dem. Ett sådant ingrepp kommer emellertid ofta med många utmaningar och konsekvenser. Trots att förhöjda hot mot människors säkerhet ökar angelägenheten tar uppdatering av regelverken tid. På samma sätt skulle en självreglerande marknad utan tvivel också ta väldigt mycket tid på sig för att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera en sådan extern faktor, även om det fanns incitament för att göra det. Medan det fortsätter att vara alltför lätt att överlåta ansvaret och risken till konsumenten, såsom under den industriella revolutionen, måste denna industri övervinna sina egna säkerhetsutmaningar såsom bil-, transport- eller energibranschen gjort före den. Samtidigt som konsumenter oundvikligen behöver vidta rimliga åtgärder för att skydda sina intressen, måste yttersta ansvaret ligga någon annanstans. Det finns en potentiellt allt större inflytelserik delmängd av konsumenter i IoT-ekosystemet; företagsköpare, specifikt ledare inom marknadsföring och teknologi, som driver konsumentbehov inom sin organisations bredare produkter och tjänster som innehåller IoT. I denna avhandling strävar vi efter att undersöka följande problem: Vad är företagsköparnas attityder och möjliga roll för att påverka negativa externa effekter, det vill säga IoT-säkerhet på IoT-marknaden, särskilt ur marknadsförings- och teknikledarens perspektiv? Vi tror att denna grupp är unik positionerad för att förstå en konsumenternas första tankegång och hur man kan uttrycka värdet i ett annars negativt uppfattat område för informationssäkerhet genom att undersöka kontext, affärs- / tekniska utmaningar och möjligheter och avslöja medvetenhet, attityd och ansvar. Resultaten av vår undersökning visar de flesta marknadsförings- och teknikchefer som svarade tror att informationssäkerhet blir del av ledningens ansvar och prioriteringar och att företagsköpare har en mycket inflytelserik position i deras förmåga att påverka IoT- marknaden och dess säkerhetsutveckling och mognad.