Antalet studenter har under de senaste 10 åren expanderats inom Sveriges högskolor och universitet. Bland dessa studenter råder en kraftig underrepresentation av icke-traditionella studenter. De åtgärder regeringen vidtagit i syfte att bredda rekryteringen har resulterat i att studenter från samtliga samhällsgrupper har ökat, vilket har reducerat utjämningseffekten. Studiens syfte är att undersöka vad icke-traditionella anser påverkat dem inför valet av lärosäte och program. Studiens deltagare är fem icke-traditionella studenter vars föräldrar är lågutbildade. Dessa deltagare har intervjuats under semistrukturerade intervjuer. För att analysera deltagarnas utsagor har Bourdieus begreppsapparat används som analysverktyg. Begreppen har bringat förståelse för hur deltagarnas tillgångar och inneboende egenskaper har påverkat deras val. Resultatet visar att deltagarna valt lärosäte baserat på den geografiska närheten samt möjlighet till bostadsgaranti och önskad programinriktning. Deltagarnas program har valts efter intresse, möjligheter till vidareutbildning, omfattning av studielån och vad deltagarna anser passar deras personlighet.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om elitidrottstudenters upplevelser av att kombinera elitidrott och akademiska studier i ett elitidrottsvänligt lärosäte. Studiens frågeställningar har fokuserat på elitidrottstudenternas upplevelser kring deras möjligheter, svårigheter samt vilken påverkan deras tränare, lärare, vänner och familj har på kombinationen elitidrott och studier. Den teori som används för att knyta ihop studiens resultat har varit karriärutvecklingsmodellen som erbjuder ett holistiskt perspektiv på den dubbla karriären. Valet av metod har varit en kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer. Urvalet i studien har gjorts genom ett klusterurval och intervjuerna har skett med åtta elitidrottstudenter från två olika lärosäten i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av kodning och meningskoncentrering. De huvudsakliga resultaten från studien visade att studenterna upplevde sina möjligheter att kombinera elitidrott och studier som relativt goda genom viss flexibilitet, ekonomisk uppbackning, elitgruppsverksamhet samt möjlighet till utveckling inom idrotten och studier. De svårigheter som identifierades var främst stress, tidsbrist samt brist i kommunikationen avseende vilka rättigheter studenterna hade på det elitidrottsvänliga lärosätet. Det visade även att bland annat tentaperioder och tävlingsperioder i kombinationen upplevdes som svårare samt att de akademiska och idrottsliga prestationerna kunde påverkas negativt under dessa perioder. Upplevelsen kring hur lärare och tränare påverkade kombinationen var överlag positiv, även om vissa upplevde ett uteblivet stöd från dessa personer. Familj och vänner sågs också som ett viktigt stöd i kombinationen. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie var att kombinationen fungerade bra även om vissa svårigheter uppstod. Flera utnyttjade inte de stöd som det elitidrottsvänliga lärosätet erbjöd, samt upplevde att stödet kunde förbättras. Tanken med ett karriärstödprogram som de elitidrottsvänliga lärosätena erbjuder upplevs som god, fler resurser behöver ändå förbättras för att underlätta kombinationen ytterligare.

I samband med att globaliseringen ökar ställs också ökade krav på organisationer. Konkurrenterna finns över hela världen vilket medför att organisationer ständigt måste utvecklas för att stå sig i den hårda konkurrensen; för att överleva. En organisationsförändring är en utmaning och det krävs en tydlig målbild och vision i arbetet för att kunna få med medarbetarna ”på tåget”. Enligt Ulrich (1998) kan HR ha kompetens att agera förändringsagent och därmed bistå organisationens ledning i förändringsarbetet med att hantera de utmaningar som kan uppstå och skapa förutsättningar för en effektiv förändringsprocess.Syftet med studien är att undersöka hur HR kan arbeta för att skapa förutsättningar för organisationsförändring inom universitets-/högskolesektorn och däri identifiera framgångsfaktorer och utmaningar. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där teman delvis har satts upp på förhand och en abduktiv strategi valts för arbetet.Resultaten visar att HR inte har den funktion och position internt i de studerade organisationerna som krävs för att aktivt kunna bidra i förändringsarbete som en förändringsagent. Däremot visar resultatet att HR i de undersökta fallen bidrar i förändringsarbete genom att de arbetar för att stödja organisationens chefer i deras ledarskap samt att de har kunskap kring viktiga aspekter i förändringsprocesser. Respondenterna framhåller att för att skapa förutsättningar för att lyckas i förändringsarbete krävs det ett tydligt syfte och en klar målbild för arbetet, vilken också måste förankras internt. Vidare är information och kommunikation viktigt och detsamma gäller även vikten av att skapa möjligheter för delaktighet och struktur för arbetet. De största utmaningarna som HR möter relaterar till ledarskapet och den organisationskultur som finns inom de studerade lärosätena. Organisationskulturen i sig kan också vara förklaringen till varför HR inte har funktionen och positionen som strategisk partner i de undersökta fallen. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap

<p>Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy.</p><p>Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses.</p><p>We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one. We also wanted to see if the profile of the school accordingly to the three components mentioned above was more or less accurate or not to the image that the students had.</p><p>Our survey was done on 95 students currently studying on Sodertorn University collage; along with an interview with the temporary information manager to find out if the whether the profile was perceived in an accurate way or not. We also used litterateur that has helped us get more insight in the problem surrounding a profile, an image and an identity and how the dynamics surrounding these there takes place.</p><p>We have also tried to do a comparison on how Sodertorn University collage defines the first two components in their profile and how the students define the same components. What we can conclude is that the students perceive and understand the meaning of multiscientific courses and programs, but when it comes to the definition of the multicultural word the students seem to have a much more restrained definition in comparison to the schools way of defining the word. This</p><p>definition may result from an action taken by Sodertorn University collage to be more discreet about this fact.</p>

Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy. Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses. We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one. We also wanted to see if the profile of the school accordingly to the three components mentioned above was more or less accurate or not to the image that the students had. Our survey was done on 95 students currently studying on Sodertorn University collage; along with an interview with the temporary information manager to find out if the whether the profile was perceived in an accurate way or not. We also used litterateur that has helped us get more insight in the problem surrounding a profile, an image and an identity and how the dynamics surrounding these there takes place. We have also tried to do a comparison on how Sodertorn University collage defines the first two components in their profile and how the students define the same components. What we can conclude is that the students perceive and understand the meaning of multiscientific courses and programs, but when it comes to the definition of the multicultural word the students seem to have a much more restrained definition in comparison to the schools way of defining the word. This definition may result from an action taken by Sodertorn University collage to be more discreet about this fact.

No description available.

No description available.

Mjuka färdigheter har blivit alltmer eftertraktade av arbetsgivare och det har påvisats en brist av dessa bland universitetsstudenter. Studien ämnar därav att undersöka hur mjuka färdigheter har påverkat den svenska utbildningen inom företagsekonomi samt undersöka hur förändringen förväntas bli i framtiden. Syftet har mynnat ut ur den tidigare forskning som belyst att mjuka färdigheter är viktiga för anställningsbarheten för studenter. Kvalitativ metod valdes för att undersöka detta på ett djupare plan. I studien har individer från sju lärosäten med god kännedom om den företagsekonomiska utbildningen intervjuats. Resultaten tyder på att utbildningen har förändrats för att utveckla mjuka färdigheter, men visar också på att det finns en oenighet kring hur mycket näringslivet ska påverka utbildningens innehåll. Vidare visar studien att försök till att implementera mjuka färdigheter har gjorts, men att det finns svårigheter kring examinering och definiering av mjuka färdigheter. I framtiden tycks tekniska lösningar och Revisorsinspektionens förändrade krav vara faktorer som kan komma att förändra utbildningens innehåll. / The study examines how soft skills have affected the Swedish education in Business and Economics and examines how the change can be in the future. The purpose has been derived from previous research that highlighted that soft skills are important for employability for students. A qualitative method was chosen to investigate this on a deeper level. In the study, individuals from seven higher education institutions with good knowledge of Business and Economics education were interviewed. The results indicate that education has changed to develop soft skills, but also shows that there is a disagreement about how much the business world should influence the content of the education. The conclusion is that attempts to implement soft skills have been made but there is difficulties in examining and defining what soft skills actually are. In the future it seems that technical solutions and the Swedish Inspectorate of Auditors’ change of requirements may be factors that changes the course content in the future.

A challenge for Programmes for Master of Science in Psychology is to provide students with the knowledge and abilities required to handle the psychology profession. Later, when the students enter the profession, they are expected to rely on their competence and ability to perform psychological work as well as understand their knowledge gaps and limitations. How recently graduated psychologists estimate their professional self-efficacy and to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities relevant for their profession is explored with survey responses from 1318 recently graduated psychologists in Sweden collected in 2017 - 2019 (Mdn year of birth = 1989, 74% women, 25% men, 0.8% others). Professional self-efficacy was assessed using a modified version of the Occupational Self-Efficacy Scale. An index was used to assess to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities. Data were examined using variance and correlation analyses. Our conclusion is that there is a positive relationship between the estimations of professional self-efficacy and knowledge and abilities gained from education that does not differ between the first three years after graduation. The estimates did not differ based on gender. Estimates of knowledge and abilities from education differed between graduates from different universities, which may be due to unexplored differences in educational arrangements and local educational goals. Professional self-efficacy differs significantly between alumni from two out of eight universities, the same ones that rated the highest/lowest on knowledge and abilities. / En utmaning för psykologprogrammen är att försöka förse studenterna med de kunskaper och förmågor som krävs för att klara av det kommande psykologyrket. När studenterna sedan går ut i arbetslivet förväntas de dels kunna lita på sin kompetens och förmåga att utföra psykologarbetet och dels förstå sina egna kunskapsluckor och begränsningar. Hur nyexaminerade psykologer skattar sin professionella self-efficacy och i vilken grad de skattar att utbildningen hjälpt dem utveckla kunskaper och förmågor relaterade till yrkesutövandet undersöks här med enkätsvar från 1318 nyexaminerade psykologer i Sverige insamlade 2017 - 2019 (Mdn födelseår = 1989, 74% kvinnor, 25% män, 0.8% övriga). Professionell self-efficacy skattades med en modifierad version av Occupational Self-Efficacy Scale. Ett index användes för skattning av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor. Data undersöktes med varians- och korrelationsanalyser. Vår slutsats är att det finns ett positivt samband mellan skattningen av professionell self-efficacy och kunskaper och förmågor från utbildningen som inte skiljer sig baserat på antal år efter examen. Ingen av skattningarna skilde sig åt baserat på könstillhörighet. Skattningar av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor skiljer sig åt mellan lärosäten, något som kan bero på outforskade skillnader i utbildningsupplägg och lokala utbildningsmål. Professionell self-efficacy skiljer sig signifikant mellan alumner från två av åtta lärosäten, samma som skattade högst/lägst på kunskaper och förmågor.

This report examines what students prioritize and value in student housing. The content of the report can be used as a basis for designing new student housing to better match students' wishes, while the production of student housing can be made more cost effective. This report examines which functions of a home that students prioritize and value, and which functions students may consider sharing with others. Additionally, the report studies whether the designing of student housing needs to be differentiated to better suit different groups of students. The examination has been conducted primarily with an internet-based survey that 839 Swedish students responded to. There after an interview study was conducted with selected students representing different groups of students. The work has been carried out in cooperation with the Swedish real estate company Rikshem AB. An interview study was also conducted with other parties who are involved in and has influencing over the design of student housing. This was done in order for the proposals presented in the report to be useful to all involved, be feasible and contribute to a more cost-effective construction of student housing. As a background to the report lies the current housing shortage and the economical difficulty in getting new construction projects with student housing to be profitable. At the same time, there are dissatisfaction among many students over the student housing units that exist because of its lack of functionality and over high rents in new housing. The result of the study shows that students primarily prioritize the so-called “buddy-apartment” with two students sharing a common area, bathroom and kitchen. Secondly, students prioritize a student apartment where they alone have all the functions in the apartment. The result of the work also shows that students primarily prioritize larger social areas, having their own balconies and dishwashers in their homes. However, the former is not economically realistic to put into practice. Students do not prioritize having a washing machine in the apartment, larger workplace or additional storage. Finally, recommendations are submitted for the design of new student housing projects, and it is noted that the differences between different groups of students do not require new housing types than those otherwise mentioned in the report. / Rapporten handlar om vilka funktioner studenter prioriterar och värdesätter i studentbostäder. Innehållet i rapporten kan användas som underlag vidprojektering av nya studentbostäder. Det för att studentbostäder ska stämma överens bättre med studenters önskemål samtidigt som produktionen av studentbostäder kan bli mer kostnadseffektiv. Rapporten undersöker vilka funktioner i en bostad som studenter prioriterar och värdesätter och under vilka förutsättningar studenter kan tänka sig att dela funktioner med andra. Dessutom undersöks om studentbostadsbyggandet behöver differentieras för att bättre passa olika grupper av studenter. Undersökningen har genomförts främst meden enkätstudie där 839 svenska studenter svarade på en internetbaserad enkät. Därefter genomfördes en intervjustudie med utvalda studenter som representerade olika grupper. Arbetet har genomförts i samarbete med fastighetsbolaget Rikshem AB. Vidare genomfördes en intervjustudie med andra aktörer som är med och påverkar utformningen av studentbostäder. Det gjordes för att förslagen som presenteras i rapporten ska gagna alla involverade parter, vara realistiska och genomförbara samt bidra till ett mer kostnadseffektivt byggande av studentbostäder. Som bakgrund till rapporten ligger den rådande bostadsbristen och svårigheten att få nybyggnadsprojekt med studentbostäder att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt så finns det ett missnöje bland många studenter över de studentbostäder som finns, dels över bristande funktion och dels över höga hyror i nyproduktion. Resultatet av arbetet visar att den boendeform som studenter prioriterar högst är en så kallad kompislägenhet där två studenter delar gemensamma utrymmen, badrum och kök. I andra hand prioriterar studenterna en studentlägenhet där en student ensamt har alla funktion i bostaden. Resultatet av arbetet visar även att studenter främst prioriterar större sociala ytor, egen balkong och diskmaskin i bostaden. Dock är det förstnämnda inte ekonomisk realistiskt att införa i praktiken. Studenter prioriterar inte att ha tvättmaskin i lägenheten, större arbetsplats eller förvaring. Slutligen lämnas rekommendationer för utformningen av studentbostäder och det konstateras att de skillnader som finns mellan olika grupper av studenter inte kräver några nya boendetyper än de som i övrigt tas upp i rapporten.