I Sverige finns det i dagsläget ett större antal inresande än utresande studenter. Både på europeisk och svensk nivå har det formulerats mål om att öka antalet utlandsstuderande och Universitets- och högskolerådet - UHR har de senaste åren erbjudit en distanskurs i Ivägledning för de som arbetar med utbytesfrågor på universitet och högskola. Ivägledning betecknar den vägledningen som ges före, under och efter utlandsstudier. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur studie- och yrkesvägledare samt internationella koordinatorer på universitet och högskolor i Sverige vägleder och motiverar studenter inför utlandsstudier, med ett fokus på före fasen, som består av motivering, förtydligande och förberedelse. Frågeställningar har formulerats för att få svar på hur studiens informanter arbetar med vägledning inför utlandsstudier, samt vilka framgångsfaktorer och svårigheter som upplevs i deras Ivägledningsarbete. I uppsatsen används tidigare forskning om Ivägledning som vetenskapliga artiklar och uppsatser, både svenska och internationella, som belyser ämnet från olika perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med tolv informanter från totalt åtta svenska lärosäten. I resultatet framgår det att Ivägledning ser olika ut på olika lärosäten vilket ofta beror på organisation, olika förutsättningar som exempelvis ekonomiska resurser, personalkategorier och individuella ansvarsområden. Resultatet visar även fördelen med ett proaktivt arbete och ett bra samarbete kollegorna emellan. Svårigheter som upplevs rör framförallt svårigheter att nå ut till alla studenter som i sig också kan göra det svårt att arbeta proaktivt, personliga skäl hos studenterna samt större strukturella problem.

The focus of the thesis is to investigate how four university archivists perceive the functionality of the new Swedish process-oriented archival description system. University archivists are at the center of the study since the organizational structure of a university is process-oriented to some degree. However universities still have activities that are more challenging to view as processes, such as research. Universities were thus identified as a suitable candidate to analyze how process-oriented archival description functions in an environment that both is and is not clearly process-oriented. The research questions posed in this study are all related to the new archival description model, and archivists own experiences and views of the system. The main questions in the study concern the functionality of the system, its durability (if there is a repeated call for modification of the model), how the archival description system works with organizations that are not process-oriented, as well as if the system can operate as a finding aid in a long term perspective. The theoretical aim of the study is based around two different and sometimes contrasting views on the nature of archival records; namely the life cycle- and continuum-model. According to the life cycle-perspective records follow a linear-path from birth to death, reaching pre-destined pit stops along the way. The continuum theorists imagine records not as linear but as multifaceted, having multiple lives and never reaching a “death”-state. In Sweden, earlier research has shown that the life cycle-model has dominated the archival scene, but the new process-oriented archival description system could open up for a continuum-related approach. This study shows that no archivist made any statements that hinted in a continuum-way of thinking, and the results rather substantiated earlier research claiming the dominance of the life cycle-model. Investigation results show that three out of four archivists don’t believe that the archival description model is suitable for universities, as the organizational structure is not process-oriented. All of the archivists are struggling with describing activities as process-based, and three out of four archivists claim that description ends upcontrived. All archivists however concur that the positive effects of the system could result in government agencies increases transparency and accountability, but only if the system works as intended. The long term durability of the description model is also put in question from three out of four archivists. All archivists additionally regard the model as sensitive to organizational changes, and all universities are preparingfor and expecting numerous future modifications. The conclusion of the study is that the process-oriented archival description system is difficult to apply to organizations that have activities with unclear processes. The results furthermore indicate that the system needs continuous effort to maintain, due to the nature of ever changing organizations. As a finding aid the model is viewed as flawed, as the classification schema will be revised several times, which will certainly demand that the user have assistance in understanding the schema. All archivists claim that the archival function (and not the classification schema) of the university will be the main search tool for all users in the future.

The aim of this master's thesis is to describe the visibility of the university libraries in the strategic documents from the actual universities to which they belong. And also, the image of themselves they send out, are examined. By examining different kinds of descriptions we want to get a clearer picture of how and in what amount the libraries are mentioned in highest level strategies. By doing this we expect to find out the libraries' strategic role in higher education and research. The research questions are: What role and function are assigned to the university libraries in strategies created by the schools' highest administrative levels? How do the libraries present themselves in their own strategies? The approach is cross sectional and the time frame is year 2008. The methodological basis is a content analysis. The results are discussed in the light of theories of strategic planning. The findings show that the university libraries are not as frequently represented in the universities' highest level strategic documents as we anticipated, thinking that the importance of libraries for the universities would be shown clearly in the documents. The content analysis was used to classify the findings in the library plans. We found four main categories in the material: organization, information, competence and locality. The most important role given to the university libraries seem to be the organizational one meaning to support students, teachers and scientists in their daily work and supply of needed information, when studying the view of the highest administrative level.

Following the outbreak of the Corona pandemic in the spring of 2020, the Public Health Agency of Sweden issued a recommendation that everyone who had the opportunity should work from home. It is the employer´s responsibility to create conditions for good occupational health in conjunction with remote work. A tool in the work of creating conditions for good occupational health is a policy document. In the light of the study's theoretical starting point, the demand, control and support model, a policy document should contain aspects of demands, control and support in order to contribute to creating conditions for good occupational health.   The aim of this study is to analyze how aspects related to demands, control and support are expressed in policies for remote work at Swedish universities with the intention of preventing risk factors for work-related ill health. The study is based on policy documents from 29 of 30 Swedish universities. A content analysis based on the demand, control and support model was conducted. The results showed that there were aspects of demand, control and support in the policy documents. However, an imbalance emerged between the aspects. This is mainly because it seemed easier for the universities to describe physical aspects, such as lending of office furniture, than to capture and express more abstract aspects such as a sense of control. Balance and volatile aspects can be subjective and difficult to assess due to the social context that surround workers which may have led to an imbalance between the aspects of demand, control and support in the policy documents.

This study examines which competencies, among recent graduates in accounting and auditing, audit firms versus higher education institutions consider to be important and whether there are significant differences of opinion between these two groups. The study is limited to higher education institutions that train and teach in accounting and/or auditing as well as staff at auditing firms that practice and practice in accounting and/or auditing. We used T-tests and ANOVA tests to carry out the analysis of the collected answers. The results confirm previous studies to some extent, around the fact that there is an expectation gap between practitioners and educators, as some of the competencies examined had significant differences. We found that the intellectual skills; analytical ability, problem solving and critical thinking were the most important competencies for both groups. In addition, higher education institutions valued analytical skills as the most important competence, while audit firms valued accountability as the most important. / Denna studie undersöker vilka kompetenser, hos nyutexaminerade inom redovisning och revision, revisionsbyråer kontra lärosäten anser vara av vikt och om det finns signifikanta skillnader i åsikter mellan dessa två grupper. Studien är begränsad till lärosäten som utbildar och undervisar inom redovisning- och/eller revision samt personal på revisionsbyråer som är verksamma inom redovisning- och/eller revision. För att genomföra analysen användes T-test samt ANOVA-test för att genomföra analysen på de insamlade svaren. Resultaten bekräftar till viss del tidigare studier, kring att det finns ett förväntningsgap mellan utövare och utbildare, då några av de undersökta kompetenserna hade signifikanta skillnader. Kompetensområdet för de intellektuella färdigheterna; analytiska färdigheter, problemlösning samt kritiskt tänkande var de viktigaste kompetenserna för båda grupperna. Utöver detta värderade lärosätena analytiska färdigheter som den viktigaste kompetensen medan revisionsbyråerna värderade ansvarstagande som den viktigaste.

Denna rapport undersöker vilka förutsättningar som krävs för att frivilliga överenskommelser på klimatområdet inom universitet- och högskolesektorn ska fungera, där efterlevnaden av Klimatramverket undersöks som en fallstudie. Främst utrönas vilka förutsättningar som historiskt har varit viktiga för effektiva frivilliga överenskommelser i tidigare forskning, där en jämförelse med Klimatramverket görs för att undersöka vilka av dessa ramverket uppfyller. Vidare undersöks efterlevnaden av Klimatramverket mer djupgående för att dra slutsatser om de uppfyllda förutsättningarna har bidragit till en effektiv efterlevnad av Klimatramverket.  För att besvara rapportens frågeställning har en litteraturstudie, litteraturstudiejämförelse, enkätundersökning, intervjuer samt en webbplatsundersökning tillämpats som metoder. Litteraturstudien avsåg att undersöka vilka förutsättningar som tidigare visats leda till effektiva frivilliga överenskommelser, samt att utröna uppkomsten och karaktären av Klimatramverket. I litteraturstudiejämförelsen drogs paralleller mellan förutsättningarna och Klimatramverket för att utröna vilka av förutsättningarna ramverket uppfyller. En enkätundersökning skickades ut till de svenska högskolor och universitet som är anslutna till Klimatramverket, i syfte att undersöka efterlevnaden samt hur nära lärosätena är att uppfylla ramverkets uppsatta mål. För en djupare inblick i olika lärosätens arbete med Klimatramverket utfördes intervjuer med representanter från tre olika lärosäten. Vidare granskades ett urval av lärosätenas webbplatser i syfte att undersöka om lärosätena kommunicerar sitt klimatarbete, vilket är ett åtagande i enlighet med Klimatramverket. Resultaten från undersökningen tyder på att de av litteraturstudien funna förutsättningar för att frivilliga överenskommelser ska fungera effektivt i stor utsträckning kan tillämpas på högskole- och universitetssektorn. Från litteraturstudiejämförelsen konstateras att Klimatramverket främst uppfyller de kontextuella förutsättningarna för effektiva överenskommelser, medan de innehållsmässiga förutsättningarna åläggs de enskilda lärosätena, vilket har gjorts av flexibilitetsskäl men äventyrar även i sig effektiviteten. Resultatet bekräftas i fallstudien, där det framkommer att ett fåtal av lärosätena bedömer att de kommer uppnå ramverkets uppsatta mål, vilket indikerar att Klimatramverket hittills inte bidragit till att uppfylla nationella och internationella klimatåtaganden i större omfattning. / This thesis examines the conditions which lead to effective environmental voluntary agreements within higher education institutions (HEIs), where the Climate Framework is examined as a case study. Primarily, conditions which historically have led to successful voluntary agreements will be examined, where a comparison with the Climate Framework is made to identify which of these conditions it fulfills. Furthermore, the compliance of the Climate Framework is examined more profoundly in order to draw conclusions about whether the fulfilled conditions have led to a successful compliance of the Climate Framework.  In order to answer the questions posted in this thesis, methods such as literature review, literature review comparison, survey, interviews and a website analysis have been applied. The aim for the literature review was to examine which conditions have led to effective voluntary agreements in the past, as well as to ascertain the emergence and the nature of the Climate Framework. In the literature review comparison, parallels were drawn between the conditions and the Climate Framework to determine which of the conditions the Framework fulfills. The survey was sent to all of the Swedish HEIs affiliated with the Climate Framework, in order to investigate the compliance and how close the institutions are to fulfill the Frameworks’ set goals. In order to get a deeper insight regarding different institutions’ work with the Climate Framework, interviews were made with representatives from three different HEIs. Furthermore, a selection of HEIs’ websites was examined in order to investigate whether they are communicating their climate work, which is a commitment in accordance with the Climate Framework.   The findings from the study suggests that conditions for successful voluntary agreements identified in the literature review can largely be applied to HEIs. The literature review comparison indicates that the Climate Framework primarily fulfills the contextual conditions for effective agreements, while the content-related conditions are imposed on individual HEIs. This was made hence to flexibility reasons, but it is also jeopardizing the effectiveness of the agreement. The results are confirmed in the case study, which also reveals that only a few of the HEIs estimate that they will achieve the Frameworks’ set goals, which indicates that the Climate Framework has not so far significantly contributed to fulfilling national and international climate commitments.

Titel: Styrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. -Marknadsstyrning, byråkratisk styrning eller klanstyrning? Bakgrund: I den forskning som finns kring styrning inom högre lärosäten förespråkas klan- och kulturstyrning som den styrform som bör användas eftersom högre lärosäten karaktäriseras av hög kunskap och samarbete. Samtidigt visar empirisk forskning att styrning inom högre lärosäten allt mer karaktäriseras av outputmätningar vilket leder till kontroverser. Flera av de studier som finns på ämnet är dessutom baserade utifrån ett medarbetarperspektiv vilket skapar ett gap i teorin kring hur frågan bemöts utifrån ett ledarskapsperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett ledarskapsperspektiv, kartlägga den styrning som sker inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Utöver detta ska studien även förklara huruvida olika situationsfaktorer påverkar styrningen samt hur dessa påverkar. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ studie där flera intervjuer har gjorts för att ge studien en omfattande och nyanserad bild av styrningen på svenska ekonomi- och handelshögskolor. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer en blandning av marknadsstyrning, byråkratisk styrning samt klanstyrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Studien har även visat att styrningen skiljer sig åt när det kommer till utbildning respektive forskning. Inom forskningen är marknadsstyrningen dominerande medan utbildningen har en större variation av styrformer. Det har också visat sig att flera av studiens situationsfaktorer har inverkan på den styrning som sker. / Title: Governance within Swedish economics and business schools. - Market mechanisms, Bureaucratic mechanisms or Clan mechanisms? Background: In current research on organizational control in higher education institutions, clan- and culture mechanisms is advocated as the form of organizational control that should be used due to the fact that higher education institutions are characterized by high knowledge and cooperation. At the same time, empirical research shows that organizational control within higher education institutions is increasingly characterized by output measurements. Several of the studies that concern the subject are also based on an employee perspective, which creates a gap in the theory of how the issue is addressed from a leadership perspective. Purpose: The aim of the study is to, based on a leadership perspective, chart the organizational control that takes place in Swedish economics and business schools. In addition, the study should also explain whether different situational factors affect the control and how these affect. Method: The study takes its starting point in a qualitative study in which several interviews have been made to give the study an extensive and nuanced picture of the organizational control at Swedish economics and business schools. Conclusion: The results of the study have shown that there is a mixture of market mechanisms, bureaucratic mechanisms and clan mechanisms within Swedish economics and business schools. The study has also shown that the organizational control differs when it comes to education and research. In research, market mechanisms is dominant, while education has a greater variety of forms of mechanisms. It has also been found that several of the study's situation factors have an influence on the organizational control that is taking place.

Issue: Swedish institutions of higher education experiences higher pressure from the surrounding society to follow development and continuously renew themselves. As an example of government owned organisations that are complex, decentralised and professional, organisations such as universities, are working towards unclear and vague goals. Conditions that could worsen the potential of achieving goal congruence, which is considered critical for all organisations, there for prevails. According to previous research internal communication is critical under these conditions. Purpose: The purpose of this study is to provide in-depth knowledge of how Swedish institutions work with internal communication of unclear goals and how the internal communication of unclear goals affects the organization's goal congruence. Conclusion: What was identified as interesting is that in spite of lack of internal communication goal congruence could prevail in the studied organisation. Since management chooses not to clarify goals they give each member of the organisation an opportunity to relate, interpret and work towards the goal in their own way. A viewpoint affected by the organisational structure of universities as decentralised and professional organisations. Through having unclear goals in this type of organisations goal congruence can prevail even without a well functioning internal communication. Knowledge Contributions: The results of this study disprove previous research that of internal communication is critical for goal congruence when having unclear goals. The results can be generalised to other organisations in similar context and conditions as the studied organisation, but first and foremost to other universities as complex, decentralised and professional organizations with unclear goals. / Problemställning: Svenska lärosäten möter allt högre krav från det omgivande samhället att följa samhällsutvecklingen och förnya sig. Som exempel på statliga myndigheter är lärosäten komplexa, decentraliserade och professionella organisationer som arbetar mot otydligt och vagt formulerade mål. Därmed råder förutsättningar som har potential att försämra organisationens målkongruens, något som anses viktigt för att alla organisationer ska nå sina mål. Tidigare forskning visar på intern kommunikation blir kritisk under dessa förhållanden. Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur svenska lärosäten arbetar med intern kommunikationen av otydliga mål och hur den interna kommunikationen av otydliga mål påverkar organisationens målkongruens. Slutsats: Det som identifierades intressant är att trots bristande intern kommunikation så råder målkongruens. Ledningen väljer att inte tydliggöra mål för att ge medarbetare en möjlighet att förhålla sig, tolka och arbeta med målet på sitt sätt. Ett synsätt som påverkas av att lärosäten är decentraliserade och professionella organisationer. Genom att ha just otydliga mål i denna typ av organisationer kan därför målkongruens råda även utan en väl fungerande intern kommunikation av målet. Kunskapsbidrag: De resultat som den här studien visar på motbevisar tidigare forskning om att intern kommunikation är kritisk för målkongruens vid otydliga mål. Resultaten kan generaliseras till andra organisationer med liknande förutsättningar och kontext som den undersökta organisationen. Då i första hand till andra svenska lärosäten som komplexa, decentraliserade och professionella organisationer med otydliga mål.

Today, the role of higher education institutions (HEIs) is education, research, and to contribute to society. The requirement of contributing to society especially requires that the institutions contribute to sustainable development. It is therefore relevant to analyse how HEIs can address and contribute to sustainability and sustainable development. The purpose of this thesis is twofold. Firstly, it aims to analyse the impact that HEIs have on sustainable development by identifying and mapping indicators of impact. Secondly, it aims to illustrate with the empirical case of a technological university in Sweden - the studied technological university is KTH Royal Institute of Technology. The study was conducted as an exploratory single-case study. The study's data consists of qualitative interview data as well as quantitative secondary data. The secondary data was collected from a variety of sources at KTH, including its development plan, objective plans, vision, business plans, annual reports, progress reports on objectives, and follow-up reports. The qualitative data was collected through 11 semi-structured, open-ended interviews with faculty and employees at KTH. The study finds that HEIs - through various sustainability actions in their activities education, research, and collaboration and outreach - can achieve impacts such as pro-environmental behaviour and sustainable development. These measures related to all three pillars of sustainability. The HEIs' impact can be identified through indicators such as number of courses on sustainability and sustainable development and share (%) of the total external funding for research that supports research in the sustainability field. As for KTH specifically, the study shows that KTH is able to impact the areas of environmental, social, and economic sustainability and that the impact can be direct, indirect, short-term, long-term, intended, and positive. / Idag innefattar uppdraget för lärosäten för högre utbildning forskning, utbildning och att bidra till samhället. Uppdraget att bidra till samhället kräver specifikt att lärosätena bidrar till hållbar utveckling. Det är därför relevant att analysera hur lärosäten för högre utbildning kan hantera och bidra till hållbarhet och hållbar utveckling. Denna avhandling har två syften. För det första syftar avhandlingen analysera lärosätenas påverkan på hållbar utveckling genom att identifiera och kartlägga indikatorer på effekt. För det andra syftar avhandlingen exemplifiera och illustrera det första syftet med ett empiriskt fall av ett tekniskt universitet - det studerade universitetet är Kungliga Tekniska Högskolan. Studien genomfördes som en utforskande fallstudie där ett fall studerades. Studiens data består av både kvalitativ intervjudata och av kvalitativ och kvantitativ sekundärdata. Datat samlades in från två olika beviskällor - dokumentation och intervjuer. När det gäller dokumentationen samlades data och information in från en mängd olika dokument från KTH, inklusive dess utvecklingsplan, målplaner, vision, affärsplaner, årsrapporter, lägesrapporter och uppföljningsrapporter. Gällande intervjuerna genomfördes 11 halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjupersonerna bestod av lärare och anställda från olika kontor och avdelningar vid KTH. Studien visar att lärosäten för högre utbildning, genom olika hållbarhetsåtgärder i sin verksamhet kring utbildning, forskning och samarbete, kan uppnå effekter såsom miljövänligt beteende och hållbara livsstilar, minskning av koldioxidpåverkan, ekonomisk tillväxt, jobbskapande, kunskapsutbyte och ekonomiska och sociala fördelar. Tillsammans täcker dessa effekter alla tre typer av hållbarhet, vilket i sin tur innebär att lärosäten kan bidra till en hållbar utveckling i samhället. Lärosätenas påverkan kan identifieras genom indikatorer såsom antal kurser om hållbarhet och hållbar utveckling och andelen (%) av den totala externa forskningsfinansieringen som stödjer forskning inom hållbarhetsområdet. När det gäller KTH specifikt visar studien att KTH kan påverka områdena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt att effekterna kan vara direkta, indirekta, kortsiktiga, långsiktiga, avsedda och positiva.