Sammanfattning Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill. Frågorna som vi utgick ifrån var: Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver. Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället. Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren? Metod För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män. Resultat Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen. Slutsats Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill. / <p>Kurs: Idrott III</p>

Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning – Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt. De slutsatser vi har dragit är att det är svårt att bara ta till sig en metod utan att anpassa den. Vi upptäckte även att det är svårt att utvärdera och forska om en metod som anpassas beroende på skolors förutsättningar och förhållningssätt.

En lansering av ett behov av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är i skeende i och med en omfattande nyproduktion av policydokument, däribland en reviderad läroplan, ny skollag och nytt stödmaterial från Skolverket. Uppsatsens syfte är att granska hur en strukturerad form av kvalitetsarbete konstrueras, legitimeras och realiseras genom språket i olika policydokument, dvs. hur ett systematiskt kvalitetsarbete argumenteras och motiveras. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt och utifrån en diskursanalytisk ansats undersöks vilka ideologiska dilemman och subjektspositioner som förhandlas i talet om systematiskt kvalitetsarbete som diskursiv praktik. En framställning av systematiskt kvalitetsarbete som en definitiv nödvändighet för förskolans organisation framträder i det empiriska materialet genom att olika språkliga utsagor naturaliseras till vardagliga förgivettaganden. Retoriska argument balanserar flera ideologiska dilemman för att kunna etablera behovet av ständig dokumentation och granskning. Exempel på framträdande spänningar är auktoritet kontra demokrati, procedur kontra process och kunskap kontra värden. Behovet framhävs genom olika sanningsanspråk i en normeringsprocess med avsikt att gynna och bidra till en nyliberal marknadsanpassad välfärdism, vilken kan förstås som en konkurrenskraftig nations framtida bästa snarare än det enskilda barnets bästa i nuet. I detta kan urskiljas kvalitetssäkrad och kvalitetssäkrande förskolepersonal samt barn som kvalitetsdeklarerade lärandeprojekt.

Denna studie syftar till att undersöka hur flerspråkighet och modersmålsundervisning framställs i policydokument på statlig nivå. Detta med utgångspunkt i en riksdagsmotion från Sverigedemokraterna angående förslag till omskrivningar i förskolans läroplan, gällande flerspråkighet och modersmålsundervisning. Vi använder oss av diskursanalys som metod med ett läroplansteoretiskt perspektiv. Läroplanens utformning idag förespråkar att barn ska få möjlighet att utveckla sin flerspråkighet och sitt modersmål. Partiets motion talar för att fokus bör skifta till att främja det svenska språket samt den svenska kulturen. Det finns en historia bakom de dokument som gäller för förskolan idag men likaså för Sverigedemokraternas ställningstaganden. Tidigare forskning är till stor del överens om att barn i ett tidigt skede bör ges möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, framför allt genom modersmålsundervisning. Det bidrar med bättre språkkunskaper som på sikt skapar förutsättningar för vidare språktillägnande. Vidare stärks den kulturella identiteten hos barnet genom att bland annat kunna kommunicera med släkt och vänner.  Vi har sett att formuleringarna skiljer sig i de olika policydokumenten och vi utläser även olika människosyner. Sverigedemokraterna ifrågasätter den statliga finansieringen av modersmålsundervisning. Partiet menar att modersmålsundervisning är verkningslöst och grundar detta ställningstagande i danska vetenskapliga rön.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning sammanlänkas dock inte, förutom när plandokumenten talar väldigt övergripande om klimat, och inga synergier mellan de två inriktningarna utforskas.  På grund av detta finns det en diskrepans mellan antaganden i forskning om klimatomställning och hur frågorna som framställs i de nationella policydokumenten.

Open access (OA) is a publishing model aimed at increasingthe access to academic research results. The object of thisstudy was to contrast nine colleges and four fundingorganizations in Scandinavia with mandatory OA-policies,and to study how they put OA into practice.Inspired by the Open Access Spectrum (OAS), a tool used toappreciate the OA of academic journals, the aim was tograde the policy documents of the colleges using the OASmodel.The study also compares how the colleges implementtheir OA-policies as well as how, and if, the demands fromthe funding organizations are reflected in the policies of thecolleges.The findings show that the OAS is not a tool designed forgreen OA and that all the information needed for the scale tofunction was not found in the policy documents we studied.A selection of the colleges has some demands in theirpolicies, although most of them allow exceptions to be madefrom the mandatory policy. This is shown to be mainly aquestion of academic freedom, and copyright, or rather thanthe degree to which the scientist and the publisher can cometo an agreement on allowing the information to be accessiblethrough OA.The study proposes that the way to change this may be toincrease the demands on OA in the policies, and that the bestsolution might be in stipulations within the employmentcontracts between the individual colleges and scientist. / Program: Bibliotekarie

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka diskurser som är dominerande i EU:s utbildningsvisioner om skolan i två policydokument om framtidens utbildning. Dessa jämförs sedan med den LGY 11 för att se om den svenska läroplanen är influerad av EU:s policydokument. Det vidare syftet är också att undersöka samhällskunskapsämnets plats i de undersökta dokumenten. För att undersöka studiens syfte används en diskursanalys influerad av kvalitativ innehållsanalys där läroplansteoretiska begrepp om bildningsideal bildar ett diskursivt ramverk som sedan appliceras på analysen. Studiens resultat visar att en neoliberal läroplansdiskurs är starkt dominerande i EU:s utbildningsrelaterade policydokument men att en demokratisk diskurs är dominerande i LGY 11. Vidare visade resultatet att samhällskunskapsämnet är starkt närvarande LGY 11 men har tillbakadragen roll i EU:s utbildningsrelaterade policydokument.

Studien är en kritisk utbildningsvetenskaplig studie med syfte att på övergripande plan undersöka vilka maktrelationer som reproduceras av det språkbruk som används i policydokument rörande digitalisering i förskolan. Syftet är också att visa vilka effekter digitaliseringen i förskolan kan ge för framtiden och att synliggöra dominerande diskurser i de analyserade dokumenten. Genom att synliggöra forskning om digitaliseringens effekter från olika vetenskapliga fält har både positiva och negativa aspekter lyfts fram. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har dokument från Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringsrådet och branschorganisationen Swedish Edtech Industry närlästs. Vald analysmetod för studien är inspirerad av diskursanalys. Studien visar hur ett antal policydokument beskriver Sveriges vision av en framtida arbetsmarknad och Sverige som internationellt framgångsrikt inom digitalisering. Med hjälp av den diskursanalytiska ansatsen framträder att språket kring fenomenet digitalisering har naturaliserats till att beskrivas som framtidens samhällslösning. Studien har också visat hur digitaliseringsdiskursen inom det svenska skolväsendet påverkas av privata aktörer. Studien tyder på att förskolan kan ha brister i sin målsättning att bedriva verksamheten på vetenskaplig grund, då den vetenskapliga grunden endast hämtas från utbildningsvetenskapliga studier och inte tar forskning från andra fält i beaktning.

The aim of this essay is to study in what way the Peruvian government acted to contain the spread of the new Covid-19 virus. The essay has its roots in two policy documents which the government made based on what they believed were the best ways to contain the virus. Because of this the questions have been established on these two specific policy documents and its implementation on the society. The questions are therefore: what type of measures have the government taken? what type of governance has been used? And how are the measures going to be implemented and to what extent of possibility’s are there to implement. The method is a qualitative case study with two perspectives: governance and implementation. The results show that in practice the policy documents have been conducted from a top-down perspective where the government has been the face outwards the population, but different authorities have had tasks presented by the government.

Sverige anses i ett globalt perspektiv vara ett jämställt land. Arbetet med jämställdhet har länge genomsyrat kommunala arbetsplatser och strategier har utvecklats i syfte för att uppnå de nationella jämställdhetsmål som har instiftats av regeringen. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbetet framställs i kommunala styrdokument. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har fem kommunala texter i from av strategier, riktlinjer och jämställdhets- och handlingsplaner utgjort undersökningens material. Studiens frågeställningar som har varit ledande i analysen har varit: “Hur framställs jämställdhet som begrepp?” och “Hur beskrivs utförandet av jämställdhetsarbetet?”. Uppsatsen har utgått ifrån diskursiv teori, intersektionalitet, performativitet samt symboliskt våld som teoretiskt ramverk och studiens resultat har analyserats med hjälp av Norman Fairclough tredimensionella modell. Med hjälp av de olika teorierna har texterna kunnat granskas utifrån ett kritiskt perspektiv. Genom att utgå ifrån den tredimensionella modellen så har texternas uppbyggnad och diskursiva praktik studerats med avsikt att förstå dess relation till den sociala praktiken. Det kunde således konstateras att det uppstår en svårighet i att förändra jämställdhetsdiskursen trots att texterna är intertextuella då maktordningar försvårar för underordnade grupper att delta i diskursen. På det viset kan arbetet med jämställdhet upplevas tämligen stagnerat. Diskussionsdelen tar upp de väsentligaste delarna ur resultatet i förhållande till de tidigare nämna teorierna i förhållande till maktstrukturer ur olika perspektiv. Avslutningsvis visade studiens resultat på att jämställdhetsarbetet ofta framstår som individuella fall som ska kryssas av på en checklista utifrån diskrimineringslagen. Begreppet jämställdhet beskrivs som en jämn maktfördelning mellan kvinnor och män utan att definiera maktens innebörd eller gå in på någon grundligare orsak till att det inte råder en jämn fördelning av makt.