No description available.

Svensk politik påstås ha haft en utgångspunkt i vetenskap. Kunskapen om en politisk fråga ska i enlighet med påståendet ha lagt grunden för påföljande utförd politik. Det finns en oenighet till denna förutsättning hos uppfattningar om att svensk narkotikapolitik istället har förts på ideologiska grunder. Med exempel ur utredningsväsendet, en del av Sveriges politiska system, görs en analys av statliga policydokument som berör narkotikapolitik med avsikten att observera hur dessa två motsättande ställningar kommer fram i texterna. För att möjliggöra analysen utformas två idealtyper som studieobjekten observeras utifrån. Dessa bygger på hur vetenskap och ideologi ska förstås som koncept. Resultatet visar att resonemang från båda fälten förekommer i varierande grad bland dokumenten, där diskussionen som förs om narkotikan styrs av vilken idealtyp som blir mest framträdande. Dokumenten är inte heller alltid entydiga i vilken idealtyp de kan sägas tillhöra, vilket avspeglas främst i utredningen från 2008.

Aim: The purpose of the study was to examine associations' views on their ability to conduct their activities in accordance with the Swedish policy document for sport, Idrotten vill to include the UN Convention on the Rights of the Child. More specifically, the study has investigated the extent to which the associations allow children and young people to participate and what a participation for a child and youth includes, as well as what obstacles and opportunities the association's representatives identify for the implementation of the sports movement's guidelines. Method: The study has been conducted with a qualitative approach. Case studies were chosen as design and the central data consisted of eight interviews with union representatives at three different levels. The material has since been analyzed based on an actor and structure perspective and Lundquists (1987) "The simplified actor model" consisting of three factors (understanding, feasibility and will). Results: The association representatives claimed that all children and young people were allowed to participate in their association. Participation was limited in many cases, as there were circumstances, such as lack of space and leadership, which meant that the children and young people could not participate in the training and competition activities. The association representatives faced the majority of obstacles and opportunities to successfully implement the guidelines in the business. The identification of these was not unanimous. For example, some of the association's representatives felt that parents could be an asset, while others saw them as an obstacle. The explanation factors differed in terms of level and sport. Conclusions: The associations explained that in cases where the guidelines were not met, it was mainly because they could not control all conditions in society and then did not consider that they were given the opportunity to conduct an activity according to Idrotten vill. The association's other explanation model was that they did not have an interest in conducting their business in accordance with all the Guidelines in Idrotten vill, since Idrotten vill not be considered to be in agreement with their business or their members' will. / Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka föreningars syn på sina förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med Idrotten vill, inkluderande FN:s konvention om barnets rättigheter. Mer konkret beskrivet har studien undersökt, i vilken utsträckning föreningarna låter barn och ungdomar delta och vad ett deltagande för ett barn och en ungdom innefattar, samt vilka hinder respektive möjligheter föreningens representanter identifierar för genomförandet av idrottsrörelsens riktlinjer. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Fallstudier valdes som design och den centrala datan har bestått av åtta stycken intervjuer med föreningsrepresentanter, på tre olika nivåer. Materialet har sedan redovisats och analyserats utifrån ett aktör- och strukturperspektiv samt Lundquists (1987) “The simplified actor modell” bestående av tre faktorer, förståelse, genomförbarhet och vilja. Resultat: Föreningsrepresentanterna påstod att alla barn och ungdomar fick delta i deras förening. Deltagandet begränsades i flera fall då det fanns omständigheter, exempelvis brist på utrymme och ledare som gjorde att barnen och ungdomarna inte kunde vara med i tränings- och tävlingsverksamheten. Föreningsrepresentanterna stod inför flertalet både hinder och möjligheter för att lyckas implementera riktlinjerna i verksamheten. Identifikationen över dessa var inte enhällig. Till exempel ansåg en del av föreningens representanter att föräldrar kunde vara en tillgång, medan andra såg dem som ett hinder. Förklaringsfaktorerna skiljde sig åt både vad gällde nivå och idrott. Slutsats: Föreningarna förklarade att i de fall som riktlinjerna inte var uppfyllda, så berodde det främst på att de inte kunde styra över alla förhållanden i samhället och då inte ansåg att de givits möjligheter att kunna bedriva en verksamhet i enlighet med Idrotten vill. Föreningarnas andra förklaringsmodell var att de inte hade intresse av att bedriva sin verksamhet i enlighet med samtliga riktlinjer i Idrotten vill, då Idrotten vill inte ansågs stämma överens med deras verksamhet eller deras medlemmars vilja.

The availability of both research results and data is appealing to different actors, which has increased the interest in open access significantly during the past decades. Generally, a more openly access to research results is regarded as a positive movement as this contributes to a faster spread of information, increase of visibility of research and the promotion of research collaborations. However, resistance concerning this movement exists such as limitations of the academic freedom, difficulties in choosing the right publication channel. This master thesis examines policy documents regarding the Nordic academic institutions’ approach to open access. It focuses on the communication style in policy documents, specifically whether researchers’ publishing freedom is considered when policies impose restrictions on researchers’ choice of publication type or channel. In order to examine the presented factors, an indication model was created that functions as a specification in which bearing concepts appear in the policies. The model could in the future guide policy makers when deciding which type of information is necessary to include in a policy. A finding in this study is that the majority of guidelines in policy documents remain relatively liberal concerning the manner in which scientific publication should be performed at each institution. The follow-up of the open access requirements in the policies is usually left to the interpretation of the individual researcher which makes the impact of the policies more difficult to analyse. In conclusion, the study shows a variation of open access policies, partly regarding outline and content, and partly concerning communication mode towards their recipients.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors styrning av inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Då specialpedagogens professionsuppdrag regleras av rektor, är det av re-levans att undersöka rektors styrning då den inverkar på specialpedagogens uppdrag att främja inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Vi har inte funnit tidigare forskning som undersökt hur skolor organiserar den specialpedagogiska verksamheten för att barn som rättighetsbärare ska tillvaratas i inkluderingssträvanden. Tidigare studier visar på att det råder olika uppfattningar om vad inkludering är. Policydokument de mål som rektorer har att förhålla, saknar explicita formuleringar som tydliggör inkludering ur ett barnsättsperspektiv, vilket skapar ett tolknings-utrymme som rektorer har att förhålla sig till. Studien är kvalitativ och semistrukturerade inter-vjuer med åtta rektorer på högstadiet utgör studiens empiriska material. Det empiriska materi-alet tolkas och förstås via inspiration av Foucaults teori Governmentality. Teoretiskt ramverk möjliggör att kunna förstå vilka subjektpositioner som privilegieras genom rektorers mentali-teter vilket sker genom att analysera rationaliteter och styrningstekniker mot uppsatta mål. Re-sultatet visar att rationaliteter om barns rätt till inkludering aktiveras av alla rektorer. Det som i vårt resultat skiljer, är att rektorer aktiverar olika rationaliteter om barn som rättighetsbärare i inkluderingssträvan. Vårt resultat synliggör två subjektpositioner som privilegieras genom rek-torers olika mentaliteter: barn som aktiva rättighetsbärare; barn som passiva rättighetsbärare. I diskussionsdelen problematiseras studiens resultat ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För specialpedagogen i praxis kan slutsatser i vår studie förstås som att diskurser produceras och reproduceras utifrån de skillnader i rationaliteter om inkludering ur ett barnrättsperspektiv som aktiveras, hur styrning används på olika sätt mot uppsatta mål, vilket privilegierar olika sub-jektpositioneras. Producering och reproducering av diskurser sker inte enbart via yttre styrning (rektorers mentaliteter) utan även via inre styrning (egna mentaliteter). Med utgångspunkt i Barnkonventionen är att belysa inkludering ur ett barnrättsperspektiv, att synliggöra barnet som aktiv rättighetsbärare i inkluderingssträvanden. Vilket kan förstås ur specialpedagogisk yrkes-professionell roll, innefatta att i praxis verka för att använda styrningstekniker som subjektpo-sitionerar barn (elever) som aktiva rättighetsbärare i inkluderingssträvanden.

Following the outbreak of the Corona pandemic in the spring of 2020, the Public Health Agency of Sweden issued a recommendation that everyone who had the opportunity should work from home. It is the employer´s responsibility to create conditions for good occupational health in conjunction with remote work. A tool in the work of creating conditions for good occupational health is a policy document. In the light of the study's theoretical starting point, the demand, control and support model, a policy document should contain aspects of demands, control and support in order to contribute to creating conditions for good occupational health.   The aim of this study is to analyze how aspects related to demands, control and support are expressed in policies for remote work at Swedish universities with the intention of preventing risk factors for work-related ill health. The study is based on policy documents from 29 of 30 Swedish universities. A content analysis based on the demand, control and support model was conducted. The results showed that there were aspects of demand, control and support in the policy documents. However, an imbalance emerged between the aspects. This is mainly because it seemed easier for the universities to describe physical aspects, such as lending of office furniture, than to capture and express more abstract aspects such as a sense of control. Balance and volatile aspects can be subjective and difficult to assess due to the social context that surround workers which may have led to an imbalance between the aspects of demand, control and support in the policy documents.

This study aims to examine how the EU constructs sex trafficking in its public policy, as well as the potential consequences of how sex trafficking is problematized. The following two policy documents presented by the Union, Directive 2011/36/EU and The EU Strategy on Combatting Trafficking in Human Beings 2021- 2025, were analyzed in order to meet the aim of this study. The method used for the analysis of the material is Carol Bacchis ‘What’s the problem represented to be?’, which will be studied within the framework of a case study. The results of the study showed that human trafficking for the purpose of sexual exploitation is framed as a problem of insufficient legal action, a violation of human rights, and a benefiting of gender inequality, as well as a lack of effective crime prevention measures within the European Union and its member states. Victims of human trafficking are frequently depicted as coerced participants, a notion that may not always correlate to reality. The EU's problem representation reinforces gender stereotypes while ignoring and marginalizing opposing viewpoints.

Arktis är ett område som står inför stora förändringar. Klimatförändringarna i regionen är påtagliga och förändring måste ske snarast. Dessa förändringar lägger ljus på aktörerna inom Arktiska Rådet (AR) och vikten av att de medlemsstater som ingår i AR tar sitt nationella ansvar att utforma sin klimatpolitik med Arktis i åtanke. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera policydokument från Sverige, Finland och AR. De policydokument som analyseras är respektive lands senaste arktiska klimatstrategier. Analyseringen ska ta reda på hur aktörerna representerar problemen med klimatförändringar, hur strategierna skiljer sig emellan och om Sverige och Finland efterföljer de mål och strategier som AR tagit fram. För att genomföra analysen har Carol Bacchis ’What ́s the problem represented to be’ (WPR) använts. Med hjälp av WPR-verktygen ska problemrepresentationer i strategierna tas fram. En jämförelse mellan aktörerna påvisar många likheter och att deras klimatstrategier följer de riktlinjer som AR har satt ut för sina medlemsländer. Ytterligare analys identifierar olika teman som finns genomgående i strategierna och påvisar att det finns en gemensam syn på vad som är viktigt att jobba mot i Arktis. Studien är, med hjälp av resultatet, menat att fylla ut policyforskning kring Sverige och Finland i Arktis där det för nuvarande finns stora brister.

Då administrativa praktiker har fått en allt större roll inom organisationer har texters språkliga betydelse blivit allt viktigare för jämställdhetsarbetet. Det skapade ett intresse hos oss i att undersöka vilka meningar som språket tilldelas inom jämställdhetsarbetet och hur det påverkar konstruktionen av problemrepresentationer. Syftet med vår studie har därför varit att genom en textanalys av policydokument och rapporter från organisationer inom IT- och teknikbranschen kopplade till jämställdhet och jämlikhet undersöka vad dokumenten framställer som problem i jämställdhetsarbetet, vilka antaganden som dessa grundar sig i, vilka strategier som framhålls samt vilka lösningar som appliceras. Vår teoretiska och metodologiska ansats grundar sig i Michel Foucaults diskursanalys samt Carol Bacchis “What’s the problem represented to be?-approach”. Från vår studie framgår det att två diskurser, en mätbarhetsdiskurs och en andrafieringsdiskurs, kopplade till jämställdhet och jämlikhet har kunnat identifierats. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning inom fältet då de fynd som gjorts påvisar att jämställdhet inom organisationen förväntas leda till ökad lönsamhet, samt att ojämställdhet konstruerades som ett situationellt och kvantitativt problem som därav kunde lösas med kvantitativa metoder. Sammanfattningsvis har vår studie kunnat påvisa att jämställdhetsarbete i form av dokument kan ge upphov till paradoxer, då arbetet i vissa fall kan befästa de diskriminerande skillnader som det ämnar eliminera.

Ett urbant tolkningsföreträde är ett begrepp som tar utgångspunkt i flertalet saker. Saker som att stadens befolkning tar större del av samhällets gemensamma resurser än landsbygdens befolkning eller exempelvis att det framställs som att landsbygden anses vara mer problemfylld än staden som då kan resultera i att landsbygden i högre grad sägs behöva stöd och inte investeringar. Ett urbant tolkningsföreträde skapar därmed främst en territoriell maktordning. Vidare undersöker vi i denna text hur ett urbant tolkningsföreträde antingen reproduceras eller utmanas i nationella policydokument. För att vara mer exakt går vi igenom en utredning (En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder) samt en proposition (En livsmedelsstrategi för Sverige).  För att besvara syftet har empiri samlats med hjälp av en diskursanalys med de två ovannämnda dokument. Dessa har noggrant analyserats och med citeringar presenterar vi olika delar av dokumenten, som antingen syftar i att belysa hur den generella bilden i våran uppfattning framförs men även delar som är motsägelsefulla eller nämnvärt värdeladdade. Dessa citeringar fyller funktion, dels genom att agera som bas för oss att diskutera ifrån samtidigt som läsaren ges inblick i hur vi tolkar skriven text, då analysen baseras på våra uppfattningar.  Den avslutande slutsatsen landade i att det urbana tolkningsföreträdet är komplext och landsbygden framställs på ett allt annat än metodiskt sätt. Genom benämnandets politik förstärks en hel del saker men förändring är svårt att åstadkomma utan belysa den problematik som infinnes. Båda dokumenten ses reproducera ett urbant tolkningsföreträde i stort samtidigt som de till viss del utmanar det urbana tolkningsföreträdet genom exempelvis positiva benämningar av landsbygden som egen entitet.