Sammanfattning Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill. Frågorna som vi utgick ifrån var: Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver. Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället. Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren? Metod För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män. Resultat Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen. Slutsats Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill. / <p>Kurs: Idrott III</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess. Informanterna härleder motivationens uppkomst till det egna valet, vilket är en skenbar frihet. Inom gymnasieskola och idrott är det vuxenvärldens normer som gäller. Kommunikationen beträffande att behålla eller förlora motivation är i det närmaste obefintlig i styrdokumenten utan delegeras till lägre nivåer inom verksamheterna. På lokal nivå inom idrotten exponeras och bedöms förmågor, tillkortakommanden, prestationer och resultat från det att de aktiva är mycket unga. Även inom skolan sker bedömningar på lokal nivå, men med en hög grad av diskretion och ett betygssystem som tar sin början vid grundskolans senare del. Idrottens utbildningssystem framträder som avsevärt mer elitistiskm och auktoritärt än skolans.</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess. Informanterna härleder motivationens uppkomst till det egna valet, vilket är en skenbar frihet. Inom gymnasieskola och idrott är det vuxenvärldens normer som gäller. Kommunikationen beträffande att behålla eller förlora motivation är i det närmaste obefintlig i styrdokumenten utan delegeras till lägre nivåer inom verksamheterna. På lokal nivå inom idrotten exponeras och bedöms förmågor, tillkortakommanden, prestationer och resultat från det att de aktiva är mycket unga. Även inom skolan sker bedömningar på lokal nivå, men med en hög grad av diskretion och ett betygssystem som tar sin början vid grundskolans senare del. Idrottens utbildningssystem framträder som avsevärt mer elitistiskm och auktoritärt än skolans.

Spontanious sporting has for the last decades reduced and is today not as common as it was before. The effect of this evolution has been that people are much more inactive and the risk for population diseases has increased. This means that the organized sporting has become more important for the public health, especially for adolescents. But for the last years the number of adolescents that drops out from organizational sports between the ages of 16 to 20 years old has been increasing, which is a problem. A document called “Idrotten vill” has because of that problem been made with the content for how the sport movement should be conducted for the different age groups. The aim for this study has been to gain an insight into how five organizational sports clubs in northern Sweden are conducting their sports for adolescents by the guidelines from “Idrotten vill” and what possible differences there may be between organizational sport clubs focused on individual sports and team sports. To get the information needed five interviews was made with five different people from organizational sports, divided in three individual sports and two team sports. The result shows that the organizational sports are conducting their sports for adolescents by the guidelines from “Idrotten vill” with some differences between the individual sports and team sports.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla? Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?</p><p>Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.</p>

Aim: The purpose of the study was to examine associations' views on their ability to conduct their activities in accordance with the Swedish policy document for sport, Idrotten vill to include the UN Convention on the Rights of the Child. More specifically, the study has investigated the extent to which the associations allow children and young people to participate and what a participation for a child and youth includes, as well as what obstacles and opportunities the association's representatives identify for the implementation of the sports movement's guidelines. Method: The study has been conducted with a qualitative approach. Case studies were chosen as design and the central data consisted of eight interviews with union representatives at three different levels. The material has since been analyzed based on an actor and structure perspective and Lundquists (1987) "The simplified actor model" consisting of three factors (understanding, feasibility and will). Results: The association representatives claimed that all children and young people were allowed to participate in their association. Participation was limited in many cases, as there were circumstances, such as lack of space and leadership, which meant that the children and young people could not participate in the training and competition activities. The association representatives faced the majority of obstacles and opportunities to successfully implement the guidelines in the business. The identification of these was not unanimous. For example, some of the association's representatives felt that parents could be an asset, while others saw them as an obstacle. The explanation factors differed in terms of level and sport. Conclusions: The associations explained that in cases where the guidelines were not met, it was mainly because they could not control all conditions in society and then did not consider that they were given the opportunity to conduct an activity according to Idrotten vill. The association's other explanation model was that they did not have an interest in conducting their business in accordance with all the Guidelines in Idrotten vill, since Idrotten vill not be considered to be in agreement with their business or their members' will. / Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka föreningars syn på sina förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med Idrotten vill, inkluderande FN:s konvention om barnets rättigheter. Mer konkret beskrivet har studien undersökt, i vilken utsträckning föreningarna låter barn och ungdomar delta och vad ett deltagande för ett barn och en ungdom innefattar, samt vilka hinder respektive möjligheter föreningens representanter identifierar för genomförandet av idrottsrörelsens riktlinjer. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Fallstudier valdes som design och den centrala datan har bestått av åtta stycken intervjuer med föreningsrepresentanter, på tre olika nivåer. Materialet har sedan redovisats och analyserats utifrån ett aktör- och strukturperspektiv samt Lundquists (1987) “The simplified actor modell” bestående av tre faktorer, förståelse, genomförbarhet och vilja. Resultat: Föreningsrepresentanterna påstod att alla barn och ungdomar fick delta i deras förening. Deltagandet begränsades i flera fall då det fanns omständigheter, exempelvis brist på utrymme och ledare som gjorde att barnen och ungdomarna inte kunde vara med i tränings- och tävlingsverksamheten. Föreningsrepresentanterna stod inför flertalet både hinder och möjligheter för att lyckas implementera riktlinjerna i verksamheten. Identifikationen över dessa var inte enhällig. Till exempel ansåg en del av föreningens representanter att föräldrar kunde vara en tillgång, medan andra såg dem som ett hinder. Förklaringsfaktorerna skiljde sig åt både vad gällde nivå och idrott. Slutsats: Föreningarna förklarade att i de fall som riktlinjerna inte var uppfyllda, så berodde det främst på att de inte kunde styra över alla förhållanden i samhället och då inte ansåg att de givits möjligheter att kunna bedriva en verksamhet i enlighet med Idrotten vill. Föreningarnas andra förklaringsmodell var att de inte hade intresse av att bedriva sin verksamhet i enlighet med samtliga riktlinjer i Idrotten vill, då Idrotten vill inte ansågs stämma överens med deras verksamhet eller deras medlemmars vilja.