I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.     Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.      Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt.

Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer. Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU. Kandidatuppsatsen beskriver hur spelmekanismerna från gamification möjligen kan appliceras på de modeller/metoder som används som stöd för POVU för att begränsa de utmaningar och öka de effekter som uppstår. Detta uppnåddes genom en kvalitativ studie hos Karlstad kommun där en enkätundersökning samt en intervju har utförts för att samla in data. Karlstad kommun har sedan några år tillbaka börjat fokusera på processarbete och i dagsläget arbetar alla kommunens förvaltningar och bolag i någon mån med processer. Karlstad kommun har tagit fram en egen processmodell för hur de skall arbeta med processer - Processmodellen. I detta arbete har både ett antal effekter och utmaningar upplevts. Några exempel på effekter är följande: Förbättrade flöden Gemensam begreppsanvändning Ökad kvalitet på leveranser Några utmaningar som uppstått är följande: Medarbetare använder inte metod- och modellstöd fullt ut Processmodellen upplevs som alltför akademisk Svårt att greppa för den enskilda medarbetaren

The focus of the thesis is to investigate how four university archivists perceive the functionality of the new Swedish process-oriented archival description system. University archivists are at the center of the study since the organizational structure of a university is process-oriented to some degree. However universities still have activities that are more challenging to view as processes, such as research. Universities were thus identified as a suitable candidate to analyze how process-oriented archival description functions in an environment that both is and is not clearly process-oriented. The research questions posed in this study are all related to the new archival description model, and archivists own experiences and views of the system. The main questions in the study concern the functionality of the system, its durability (if there is a repeated call for modification of the model), how the archival description system works with organizations that are not process-oriented, as well as if the system can operate as a finding aid in a long term perspective. The theoretical aim of the study is based around two different and sometimes contrasting views on the nature of archival records; namely the life cycle- and continuum-model. According to the life cycle-perspective records follow a linear-path from birth to death, reaching pre-destined pit stops along the way. The continuum theorists imagine records not as linear but as multifaceted, having multiple lives and never reaching a “death”-state. In Sweden, earlier research has shown that the life cycle-model has dominated the archival scene, but the new process-oriented archival description system could open up for a continuum-related approach. This study shows that no archivist made any statements that hinted in a continuum-way of thinking, and the results rather substantiated earlier research claiming the dominance of the life cycle-model. Investigation results show that three out of four archivists don’t believe that the archival description model is suitable for universities, as the organizational structure is not process-oriented. All of the archivists are struggling with describing activities as process-based, and three out of four archivists claim that description ends upcontrived. All archivists however concur that the positive effects of the system could result in government agencies increases transparency and accountability, but only if the system works as intended. The long term durability of the description model is also put in question from three out of four archivists. All archivists additionally regard the model as sensitive to organizational changes, and all universities are preparingfor and expecting numerous future modifications. The conclusion of the study is that the process-oriented archival description system is difficult to apply to organizations that have activities with unclear processes. The results furthermore indicate that the system needs continuous effort to maintain, due to the nature of ever changing organizations. As a finding aid the model is viewed as flawed, as the classification schema will be revised several times, which will certainly demand that the user have assistance in understanding the schema. All archivists claim that the archival function (and not the classification schema) of the university will be the main search tool for all users in the future.

<p>A1160</p><p>Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?</p><p>Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.</p><p>Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.</p><p>Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer</p><p>Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.</p>

A1160 Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK? Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori. Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation. Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.

The purpose of this study is to examine how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3 in three different classes and how the students in these classes are being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language. I have, based on the purpose, issued three question that form the basis of this study. They are: What tasks does the students in these classes implement in Swedish lessons dealing with non-fiction? What models are used in Swedish teaching in these three classes dealing with non-fiction? How are the students being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language? The methods used to carry out this study are observation and interview. The purpose of using these methods are to gain knowledge and to be able to explain a social phenomenon, in this case how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3. The theoretical concepts that are relevant for the implementation of this study are the writing discourses of Genre and Process. The result is that all of the teachers that featured in this study prepared their student for the national test in Swedish by implementing similar tasks in their teaching, which the students face in the national test. The students read non-fiction texts, selected relevant words from the texts and wrote their own non-fiction text during the lessons I observed. I detected two separate models used in the teaching, which are Genre pedagogy and Process writing. None of the teachers in this study used the models fully, but used some parts of them in their teaching.

Studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare utformar processorienterad skrivundervisning för digitala skrivverktyg i svenska samt vilka möjligheter och begränsningar detta medför. I bakgrunden behandlas begreppen skrivprocess och digital skrivprocess samt likheterna och skillnaderna mellan dem. Därefter lyfts för- och nackdelar med digitala respektive analoga skrivverktyg för att sedan belysa vikten av digital kompetens.  Enkäter skickades ut till mellanstadielärare i svenska och det insamlade datamaterialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnet. Resultatet visar att i lärares processorienterade  skrivundervisning genomförs förarbete som ofta innehåller något typ av skrivstöd. Under själva skrivandet stöttas eleverna genom feedback och dessutom genomförs även efterarbete, ofta med ett formativt inslag. Förarbetet och efterarbetet inkluderas olika mycket vilket främst beror på uppgiftstypen. Vidare visar resultatet att den främsta möjligheten som lärare upplever med digitala skrivverktyg är att bearbetningen underlättas. Däremot anses digitala skrivverktyg bidra till ett sämre analogt skrivande.

<p>Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade.</p> / <p>The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.</p>

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade. / The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.

This master thesis presents an exploration of participatory workshops. It focuses on how these may involve a design project’s various stakeholders, and take the design process further by joint activities of mutual learning. The main concern addressed in the thesis is how participatory workshops may be designed and carried through, together with companies working with design. The aim of the exploration is to gain an understanding of the various steps of the design and implementation of workshops, and also how these steps interact during the process. The exploration is mainly based on the design and implementation of three different workshops: One workshop was designed on behalf of a design consultancy as part of the phase of concept, in an ongoing design project about cleaning products. Afterwards the team worked on ideas based on the winning concepts from this workshop. A second workshop was designed for a working team at a company of wood floor production, in order to identify what future steps to take. The outcome emphasized what the team needed as well as desired to be working on next. In collaboration with the same wood floor producer, a third workshop was also designed as a part of the company’s design competition. This workshop aimed to making the competitors share their personal experiences of the theme of the competition. The workshop resulted in a joint creation of understanding and knowledge about the company’s demands and desires of the new product. In order to broaden my perspective on the method, I carried out a number of interviews, for example with MiL Institute, who is working with management training and coaching, and with Ordrum, who offers training in communication. To support mutual learning in the workshops, aspects of knowledge and learning are additionally included in the study. The exploration shows the advantage of using prepared ambiguous materials as part of the framework of a workshop, for supporting divergent thinking; individual and collective storytelling; diversity of ideas; and collaboration between people. Additionally the exploration indicates that people’s involvement in participatory workshops may create more responsibility of the design, through the experience of a shared ownership of the process. Moreover, it points out the challenge of working co-creationally in design work, also through the design process of workshops.