Att läsa innebär att både kunna avkoda ord och att ha en språklig förståelse för det som läses. Läsförståelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försämrats. Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i årskurs 1-3 beskriver att de använder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse. Frågeställningen är: Hur beskriver lärarna användningen av faktatexter för att utveckla elevernas läsförståelse? En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts där sex lärare i årskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrån fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrån våra tolkningar av lärarnas beskrivningar. De tre teman är: Bearbetning av läst faktatext, varierande undervisning och olika uttryckssätt. Resultatet visar att lärarna inte använder faktatexter i syfte att utveckla elevernas läsförståelse i årskurs 1-3.

Inledning: Sveriges dåliga PISA-resultat i svenska är ett vanligt förekommande debattämne. Enligt läroplanen ska eleverna få strategier för att läsa och skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Forskning visar på vikten av att arbeta tidigt med faktatexter i skolan. Detta för att eleverna senare förväntas kunna ta till sig mycket ämnesinnehåll från den typen av text. Pedagogerna har olika syn på hur arbetet med faktatexter i undervisningen ska bedrivas. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda faktatexter i sin svenskundervisning. Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur den explicita svenskundervisningen rörande faktatexter ser ut i grundskolans tidigare år. Vilken typ av stöttning får eleverna i undervisningen rörande faktatexter? Hur ser pedagogerna på sin kompetens i undervisningen om faktatexter? Hur sker valet av material till undervisningen rörande faktatexter? Metod: Arbetet består av en kvalitativ studie som baseras på nio riktade öppna intervjuer med behöriga svensklärare i årskurserna 1-3. Resultat: Studien visar att explicit undervisning, alltså undervisning som är tydlig och fokuserad, rörande faktatexten inte är vanligt förekommande. Anledning till detta är bland annat att eleverna anses vara för unga, att narrativa texter upplevs mer lustfyllda samt att faktatexterna ändå kommer in under NO- och SO-undervisningen. Vid arbetet med faktatexter dominerar strategier för läsförståelse framför strategier för textens struktur. Det finns olika tankar hos de intervjuade pedagogerna rörande huruvida behovet av kompetensutveckling i faktatextundervisning är nödvändig. Materialet som finns ute på skolorna upplevs vara bristfälligt då de befintliga faktatexterna antingen är för långa och svårlästa eller för banala och lättlästa. Det saknas faktatexter som ligger på rätt nivå för eleverna.

Abstrakt I studien undersöks vad som karaktäriserar två grupper nyanlända mellanstadieelevers samtal om en faktatext. Syftet är att få kunskap om vad i en faktatext nyanlända elever samtalar om, med hjälp av stöttande frågor från en samtalsledare. Syftet är också att få kunskap om på vilka sätt eleverna samtalar om språk och ämnesinnehåll. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där interaktionen mellan eleverna i samtalet är av betydelse för den förståelse och det lärande som kommer till uttryck. För att förstå vad som kommer till uttryck i elevernas samtal, har studien dessutom ett sociosemiotiskt perspektiv på språk. Eftersom läsandet av och samtalet om en faktatext ligger till grund för undersökningens resultat, antas även ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande. Inom ett sådant perspektiv ses mötet mellan läsare och text som meningsskapande. Undersökningens material består av två videoupptagningar, där två grupper med totalt nio nyanlända mellanstadieelever har filmats. Eleverna läser och samtalar om en faktatext tillsammans med en samtalsledare, som ställer stöttande frågor. Materialet har transkriberats och elevernas textrörlighet har analyserats. Resultatet visar att eleverna, med hjälp av samtalsledarens stöttande frågor, framför allt samtalar om ord, sammanfattar, tar ut huvudpunkter, generaliserar, kommenterar textens funktion, och relaterar till tidigare erfarenheter samt till författarperspektiv. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärares frågor stödjer och styr nyanlända elevers möjligheter att röra sig i texter.

I studien undersöker och syftar vi till att förstå hur två lärare, en i årskurs tre respektive en i årskurs sex, ställer frågor om en faktatext och vilka elevresponser detta resulterar i. För att kunna tolka elevernas responser antas ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande användes för att tolka vilket möte eleverna gör med texten i läsandet och samtalet om en faktatext. Studiens material består av videoinspelade observationer. Det videoinspelade materialet för årskurs tre är totalt 45 minuter, medan materialet för årskurs sex totalt är 60 minuter. Totalt deltog 32 elever och två lärare. Under observationerna iakttog vi hur lärarna ställde frågor om en utvald sakprosatext och vilken elevrespons lärarnas frågor resulterade i. Det insamlade materialet analyseras utifrån studiens analysverktyg, textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna lägger mer fokus på faktatextens begrepp, än på dess innehåll och budskap. Det visar också att lärarna använder sig mer frekvent av stängda frågor istället för öppna frågor. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att lärares frågor påverkar hur elevernas resoner blir. Resultatet visar också att elevresponserna och frågorna skiljer sig åt i årskurserna eftersom lärarna väljer att lägga upp sina lektioner på olika sätt.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.     Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.      Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers läsförståelse vid läsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lässtrategierna i en intervention med elever i årskurs 2. Studien är utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv. Några av studiens problemformuleringar är: Hur används de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning i interventionen? På vilket sätt syns de kunna stödja elevernas läsförståelse? Vilka uppfattningar har eleverna om nyttan av de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning? Studiens resultat har analyserats främst med stöd i sociokulturell teori. I resultatet framkommer att användandet eller utfallet av lässtrategierna varierar beroende på hur lärare och elever appropierar dessa. Här tycks de modeller som eleverna har att imitera spela stor roll. Den största vinsten kopplat till elevernas läsförståelse tycks vara de samtal kring ord och begrepp i faktatexterna som blir resultatet av lässtrategierna förutsäga och reda ut. I denna dialog lyfts elevernas egna kunskaper och erfarenheter fram och berikar förståelsen. De flesta eleverna upplever att de har nytta av en eller flera av de lässtrategier de har lärt sig. Framträdande är att eleverna tycker att strategin att reda ut oklarheter var användbar. Elevernas upplevelse av interventionen är överlag positiv även om de pekar på att vissa lässtrategier var svåra att förstå och tillämpa. Förslag på tillämpning är att studien kan användas som en källa till inspiration och eftertanke för pedagoger som vill prova reciprok undervisning tillsammans med sina elever.  Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat bidra till att problematisera sammansättningen av grupper i läsförståelseundervisning, då vikten av förebilder att imitera framgår.

Studien har syftat till att utifrån två separata analysmodeller analysera icke godtagbara elevtexter från det nationella provet i svenska, gällande delprov H, som behandlar faktatexter, för åren 2012–2014. I studiens första analysmodell synliggörs vilka brister elevtexterna innehåller utifrån lärarens bedömning samt hur de kan kategoriseras utifrån fyra valda kategorier; ämnesspecifika ord, faktafel, innehållet framgår inte tydligt/blir begripligt och återger inte efterfrågade information. Resultatet visade då att eleverna, både pojkar och flickor, har svårast med att använda ämnesspecifika ord i sina faktatexter då detta var den största kategorin i analysen. Resultatet visade även att eleverna använder korrekt fakta i större utsträckning då denna kategori blev den minsta under de valda åren. Den andra analysmodellen synliggör om de icke godtagbara elevtexterna ändå kunde räknas som godtagbara faktatexter utifrån andra kriterier. Materialet till den andra analysmodellen utgörs av icke godtagbara elevtexterna från år 2014 och resultatet av den analysen visade att i princip hälften av elevtexterna från det valda året kunde klassas som faktatexter. Utifrån de två analyserna kunde slutsatser dras kring att elevens producerade text ofta innehåller ytterligare kunskap som inte syns vid en bedömning utifrån nationella provets bedömningsmatriser. Något som ytterligare visas är att pojkar och flickor har i princip samma svårigheter gällande formulerandet av faktatexter men vid en bedömning utifrån den andra analysmodellen blev pojkarnas texter oftare klassade som godtagbara jämfört med flickornas. Studiens slutsatser synliggör ett tydligt område som lärare kan ta hänsyn till och utveckla i sin undervisning vilket är användandet av ämnesspecifika ord, eftersom det är en viktig del som testas i det nationella provet och som många elever misslyckas med. Studien visar även att det inte enbart går att se till bedömningen av det nationella provet vid en bedömning utan fler aspekter bör tas i beaktande för att synliggöra fler av elevens kunskaper.

Läsförståelse krävs för lärande. I de naturvetenskapliga ämnena ska elever lära sig tolka och samtala om faktatexter, samt bli bevandrade i ämnesrelaterade begrepp. Denna studie undersöker mellanstadielärares uttryckta förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i naturorienterande ämnen. Fyra mejlintervjuer med verksamma mellanstadielärare utfördes för att uppnå syftet. Studiens resultat visade på både likheter och skillnader i lärares förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i NO. Lärarna ansåg att lässtrategier är viktiga att implementera och att läsförståelsen av faktatexter främjas genom att texten läses i helklass och sedan diskuteras. Förståelse för ämnesrelaterade begrepp är enligt lärarna viktiga för helhetsförståelsen av faktatexter och elevernas ord- och begreppsförståelse påverkade lärarnas förhållningssätt till undervisningen och deras val av faktatexter.

Syftet med denna forskningsstudie är att analysera samt synliggöra lärares arbete med faktatexter i årskurs 1–3. Frågorna som studien ska besvara är: Hur arbetar lärare med faktatexter? och På vilka sätt är lärarnas arbete med faktatexter språk-och kunskapsutvecklande? I studien har vi använt oss av Hajer & Meestringas (2014) teoretiska modell om språk och kunskapsutvecklande undervisning. Vi har utgått från tre av teorins centrala begrepp när vi analyserat våra intervjuer och observationer: kontext, interaktion och stöttning. För att samla in material för undersökningen har vi valt ut två forskningsmetoder av kvalitativ karaktär, intervjuer och observationer. Vi har besökt fyra klasser (3st åk 3 och 1st åk 2) på tre olika skolor i tre olika kommuner i södra Skåne. Observationerna visade att lektionerna till största del bestod av interaktion mellan lärare och elev samt elev och elev. Lektionerna som vi observerade var även berikade av stöttning. Vi fick bland annat ta del av läraren sätt att introducera eleverna i att göra en tankekarta (bilaga 3). Vid ett annat tillfälle fick vi se hur läraren gick tillväga när eleverna skulle fylla i en sexfältare (bilaga 2). När vi jämförde lärarna med varandra kunde vi dra slutsatsen att tre av lärarna arbetade med faktatexter på liknande sätt medan en av lärarna särskilde sig. En annan slutsats som vi kunde dra är hur viktigt arbetet med uppbyggnaden kring faktatexter är för att eleverna ska utveckla sitt skrivande. Tre av lärarna hävdade att de kunde se att elevernas texter blev längre och mer innehållsrika då eleverna fick en god grund att stå på.

The purpose of this study is to examine how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3 in three different classes and how the students in these classes are being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language. I have, based on the purpose, issued three question that form the basis of this study. They are: What tasks does the students in these classes implement in Swedish lessons dealing with non-fiction? What models are used in Swedish teaching in these three classes dealing with non-fiction? How are the students being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language? The methods used to carry out this study are observation and interview. The purpose of using these methods are to gain knowledge and to be able to explain a social phenomenon, in this case how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3. The theoretical concepts that are relevant for the implementation of this study are the writing discourses of Genre and Process. The result is that all of the teachers that featured in this study prepared their student for the national test in Swedish by implementing similar tasks in their teaching, which the students face in the national test. The students read non-fiction texts, selected relevant words from the texts and wrote their own non-fiction text during the lessons I observed. I detected two separate models used in the teaching, which are Genre pedagogy and Process writing. None of the teachers in this study used the models fully, but used some parts of them in their teaching.