<p>A1160</p><p>Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?</p><p>Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.</p><p>Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.</p><p>Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer</p><p>Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.</p>

A1160 Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK? Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori. Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation. Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvalitetssäkring samt professionens uppfattningar om detsamma, i ljuset av införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem. Metod: Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning i teman som är relevanta för studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av en textanalys av Promemoria U2015/1626/UH samt genomförande och analys av fyra semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sedan använts som utgångspunkt vid analys av det empiriska materialet. Resultat &amp; slutsats: Studien visar på att det finns en ambivalent inställning hos professionen gällande kvalitetssäkring. Idén om intern kvalitetssäkring inom högskolan framstår som institutionaliserad samtidigt som inställningen gentemot extern kvalitetssäkring upplevs som något som gör anspråk på professionens autonomi och signalerar om en misstro gentemot professionen. Studien har även visat att professionen upplever införandet av det nya kvalitetssäkringssystemet som en del i en maktförskjutningsprocess där lärosätesledningen får ökat inflytande i förhållande till professionen. Förslag till vidare forskning: Utifrån denna studie ser vi det intressant att studera det kommande kvalitetssäkringssystemet i ett senare stadie då man kan titta på hela processen. Hur går implementeringen av reformen till? Vilken typ av förändringar skapar det inom högskolesektorn? Vi vill även uppmuntra till vidare studier som tittar närmare på och kartlägger kvalitetsbegreppets framfart genom högskolan för att undersöka vilka röster som väger tyngst i frågan om vad som avses med kvalitet i utbildning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för samspelet mellan politiska reformers implementering och den berörda professionens uppfattningar i högskolesektorn.