Från och med 2016 tillämpas ett nytt sätt att utvärdera utbildningar på högre nivå i Sverige. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har ansvar för uppdraget efter beslut i Sveriges riksdag. Fokus kommer att till stor del att ligga på lärosätenas egna kvalitetssäkringssystem. ESG, European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, kommer att ligga som grund för det nya systemet. Förbättringsarbetet som i denna rapport är utfört på mesosystemnivå vid Hälsohögskolan, HHJ, har inneburit att dels följa utvecklingen nationellt från UKÄ:s sida, dels att kartlägga det kunskapsläge som programansvariga vid HHJ har om kvalitetsfrågor. Det övergripande syftet med förbättringsarbetet har varit att vara med och förbättra Hälsohögskolans arbete med kvalitetssäkring samt vara delaktig i förberedelsen inför nytt granskningssätt. Det specifika syftet är att säkerställa att HHJ skall kunna arbeta med bästa möjliga kvalitet i det nya kvalitetssäkringssystemet samt att programansvariga har stöd i sitt kvalitetssäkringsarbete. En baslinjemätning i form av en fokusgruppsintervju har utförts och analyserats. Resultatet av analysen sade att kunskap och intresse finns för kvalitetsfrågor men att stöd från ledningen saknas i dessa frågor. Utifrån detta resultat rekommenderades det att ett kvalitetsutskott skapades inom HHJ som kan vara just detta stöd.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka om förbättringsarbetet leder till ett ökat dagligt kvalitetsarbete för HHJ programansvariga. För att studera detta utfördes individuella intervjuer med programansvariga för att avgöra ifall genomförda förändringar lett till förbättringar. Resultatet efter analys blev att genomförda åtgärder sannolikt kommer leda till nya rutiner och ökad medvetenhet när det gäller kvalitetssäkringsarbete samt att förändringarna kan anses som förmodade förbättringar. HHJ står redo för implementering av nytt kvalitetssystem för att klara utvärdering från UKÄ.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär. Studien var begränsad till ett datoriserat kvalitetssäkringssystem/Smith-systemet. I undersökningen ingick 71 hemtjänstpersonal från tre olika län. Resultatet prövades utifrån ett kvalitetsperspektiv där TQM-teorin samt Argyris teori om organisatorisk lärande ingick. Resultatet visade att majoriteten av hemtjänstpersonalen ansåg att Smith-systemet var ett verktyg för dokumentation av utförda arbetsuppgifter och redovisning av arbetstid sam säkrade kvaliteten inom hemtjänsten. Smith-systemet underlättade inte tidsplaneringen och skapade inte heller mer tid för omsorgsarbete. Yrkesrollens status och kompetens höjdes inte med användning av Smith-systemet. Hemtjänstpersonalen upplevde sig inte mer delaktiga i kvalitetsarbetet och de ansåg inte heller att de utvecklats i sin yrkesroll genom användningen av Smith-systemet. Det behövs ytterligare studier för att det ska vara möjligt att kritiskt granska dess effekter.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär. Studien var begränsad till ett datoriserat kvalitetssäkringssystem/Smith-systemet. I undersökningen ingick 71 hemtjänstpersonal från tre olika län. Resultatet prövades utifrån ett kvalitetsperspektiv där TQM-teorin samt Argyris teori om organisatorisk lärande ingick. Resultatet visade att majoriteten av hemtjänstpersonalen ansåg att Smith-systemet var ett verktyg för dokumentation av utförda arbetsuppgifter och redovisning av arbetstid sam säkrade kvaliteten inom hemtjänsten. Smith-systemet underlättade inte tidsplaneringen och skapade inte heller mer tid för omsorgsarbete. Yrkesrollens status och kompetens höjdes inte med användning av Smith-systemet. Hemtjänstpersonalen upplevde sig inte mer delaktiga i kvalitetsarbetet och de ansåg inte heller att de utvecklats i sin yrkesroll genom användningen av Smith-systemet. Det behövs ytterligare studier för att det ska vara möjligt att kritiskt granska dess effekter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvalitetssäkring samt professionens uppfattningar om detsamma, i ljuset av införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem. Metod: Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning i teman som är relevanta för studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av en textanalys av Promemoria U2015/1626/UH samt genomförande och analys av fyra semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sedan använts som utgångspunkt vid analys av det empiriska materialet. Resultat &amp; slutsats: Studien visar på att det finns en ambivalent inställning hos professionen gällande kvalitetssäkring. Idén om intern kvalitetssäkring inom högskolan framstår som institutionaliserad samtidigt som inställningen gentemot extern kvalitetssäkring upplevs som något som gör anspråk på professionens autonomi och signalerar om en misstro gentemot professionen. Studien har även visat att professionen upplever införandet av det nya kvalitetssäkringssystemet som en del i en maktförskjutningsprocess där lärosätesledningen får ökat inflytande i förhållande till professionen. Förslag till vidare forskning: Utifrån denna studie ser vi det intressant att studera det kommande kvalitetssäkringssystemet i ett senare stadie då man kan titta på hela processen. Hur går implementeringen av reformen till? Vilken typ av förändringar skapar det inom högskolesektorn? Vi vill även uppmuntra till vidare studier som tittar närmare på och kartlägger kvalitetsbegreppets framfart genom högskolan för att undersöka vilka röster som väger tyngst i frågan om vad som avses med kvalitet i utbildning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för samspelet mellan politiska reformers implementering och den berörda professionens uppfattningar i högskolesektorn.

Background: Due to increased demands that staffing companies should be quality certified according to ISO, the concept of quality has gotten a whole new meaning. This has resulted in customer satisfaction being the primary focus in the staffing industry. The discussion lies in how staffing companies guarantee satisfied customers when quality requirements are also higher for the manning industry's customers than in any other industry. Aims: This study aims to achieve a deeper understanding why and how a staffing &amp; recruitment agency implements ISO-quality standards and how their coworkers perceive said standards.  Theory: The study is based on institutional theory, new institutional theory and Rövik's description of administrative reforms as well as the tool perspective and the symbol perspective. The chapter ends with the theory of total quality management.  Methods: A qualitative approach in which interviews with three quality managers and three operational staff at a staffing company were conducted to collect data for the study. Conclusion: The study shows that staffing &amp; recruitment agencies implements quality assurance systems, more specifically ISO, to survive the competition. This is due to that the agencies have to adapt to current norms and values in their social context to be seen as legitimate. Among today's norms are the environmental- and quality-certificates ISO 9001 and ISO 14001. / Bakgrund: På grund av ökade krav på att bemanningsföretag ska vara kvalitetscertifierade enligt ISO har begreppet kvalitet fått en helt ny innebörd. Detta har resulterat i att kundnöjdhet är det primära fokuset i bemanningsbranschen. Diskussionen ligger i hur bemanningsföretag garanterar nöjda kunder när kvalitetskraven dessutom är högre hos bemanningsbranschens kunder än i någon annan bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att djupare förstå varför och hur ett bemanningsföretag inför ISO-kvalitetsstandarder, samt hur medarbetares uppfattning är av dessa standarder. Teori: Studien grundar sig i Institutionell teori, Nyinstitutionell teori och Röviks beskrivning av administrativa reformer samt verktygsperspektivet och symbolperspektivet. Teorikapitlet avslutas med teorin om total kvalitetsstyrning. Metod: En kvalitativ ansats där intervjuer med tre kvalitetschefer och tre operativt anställda på ett bemanningsföretag har utförts för att samla in data till studien. Slutsatser: Studien har visat att Bemanningsföretag implementerar kvalitetssäkringssystem, specifikt ISO, för att ha en chans att överleva på marknaden. Detta som ett resultat av att bemanningsföretag måste bland annat anpassa sig till normer och värderingar i samhället för att vara legitima. Bland dagens normer ingår miljö-och kvalitetscertifikaten ISO 9001 &amp; ISO 14001.