Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur olika yrkeskategorier uppfattar organisationskultur och med den förståelsen belysa vikten av hur sjukhus kan arbeta med organisationskultur för att kunna möta framtidens växande och åldrande befolkning.                                                    Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats som behandlar fenomenet organisationskultur. Studiens datainsamlingsmetod består av en kombination av och med enskilda intervjuer, fokusgrupp, observationer och insamlade dokument som bygger på och stärker varandra.                                                                                                       Slutsats: Vi har genom denna studie fått en ny insikt i att yrkeskategorier i första hand relaterar organisationskultur till sig själva och att det kan vara individens sätt att uppfatta sin plats i organisationen. Organisationskultur blir således något som var och en förhåller sig till utifrån sin egen referensram och att den enskilda professionen, arbetsuppgiften, enheten, verksamhetsområdet eller sjukhuset återspeglar sättet att se på organisationskultur. / Purpose: The purpose is to increase the understanding of how different job types apprehend organizational culture which light the importance of how hospitals can work with organizational culture. This to be able to meet the increasing needs of future growing and ageing population in a more comprehensive effort. Method: The study has a qualitative research strategy with a cross-sectional approach which examining the organizational culture as a phenomenon. The data consists of separate interviews, focus group, observations and collected documents all of which build upon and bolster each other in an effort to support the hypothesis. Conclusion: Through this study we received new insight and knowledge which made us understand that individuals relate organizational culture to themselves, which can be the individual's way of perceiving their place in the organization. Organizational culture is furthermore something that individuals relate to through their own frame of reference and that the individual's profession, assignment, unit, work area or hospital influences the way individuals look upon organizational culture.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvalitetssäkring samt professionens uppfattningar om detsamma, i ljuset av införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem. Metod: Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning i teman som är relevanta för studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av en textanalys av Promemoria U2015/1626/UH samt genomförande och analys av fyra semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sedan använts som utgångspunkt vid analys av det empiriska materialet. Resultat & slutsats: Studien visar på att det finns en ambivalent inställning hos professionen gällande kvalitetssäkring. Idén om intern kvalitetssäkring inom högskolan framstår som institutionaliserad samtidigt som inställningen gentemot extern kvalitetssäkring upplevs som något som gör anspråk på professionens autonomi och signalerar om en misstro gentemot professionen. Studien har även visat att professionen upplever införandet av det nya kvalitetssäkringssystemet som en del i en maktförskjutningsprocess där lärosätesledningen får ökat inflytande i förhållande till professionen. Förslag till vidare forskning: Utifrån denna studie ser vi det intressant att studera det kommande kvalitetssäkringssystemet i ett senare stadie då man kan titta på hela processen. Hur går implementeringen av reformen till? Vilken typ av förändringar skapar det inom högskolesektorn? Vi vill även uppmuntra till vidare studier som tittar närmare på och kartlägger kvalitetsbegreppets framfart genom högskolan för att undersöka vilka röster som väger tyngst i frågan om vad som avses med kvalitet i utbildning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för samspelet mellan politiska reformers implementering och den berörda professionens uppfattningar i högskolesektorn.

The importance of reliable parts and production methods in the aerospace industry is crucial to guarantee safety in the air. Hence, each material used in the production of aircrafts needs to be tested and verified as fit for use in all intended environments. This is however a complex task since material requirements differs largely depending on various material applications. The tests and the development of these test programs are both expensive and time-consuming, which therefore gives incentives to increase the performance in qualification processes. The purpose of this study is therefore to identify potential improvements and give suggestions for how to enhance the process performance in a qualification process.The research was executed as a single-case study at Saab Aeronautics in Linköping. The results are based on qualitative data, mainly from observations and from interviews with people affected by the qualification process. Problems and sources of improvements were identified in the collected data and thereafter addressed with relevant process improvement- and quality tools. “Experience-based process”, “Insufficient communication”, and “Insufficient customer focus” were expected to be the most essential problems to address to enhance the process performance. A root-cause analysis was done to find the root-causes of these problems. The root-causes were thereafter screened and prioritized based on the expected benefits from solving them and based on the effort to address them. 12 root-causes were selected as the most relevant problems to address, and 16 recommended actions for these problems were thereafter formulated. This research has showed the success of established quality- and process improvement tools in a complex process environment. The study has also provided a structured approach for how process improvements efforts can be applied in an effective manner, where no quantitative data is available to analyze.

Souvent conçus à l'extérieur des organisations, la question de l'appropriation des outils de gestion à l'intérieur des organisations se pose. Comprendre l'appropriation d'un outil de gestion ne se limite pas à en observer l'usage. Les étapes préalables à l'usage, qui ont conduit à l'adoption de l'outil, doivent être appréhendées. Afin de ne pas occulter les interactions entre outil(s) et acteur(s), il est essentiel de considérer l'outil comme inséré dans un dispositif, un ensemble d'objets, de règles et d'acteurs. Enfin, observer le passé et le présent sans envisager le futur est en contradiction avec une conception de l'organisation comme en perpétuelle construction. Afin de prendre en compte l'ensemble de ces aspects, cette thèse développe une méthode d'observation, pour caractériser la trajectoire d'appropriation d'un dispositif de pilotage dans une organisation. Trois étapes sont essentielles : la caractérisation des dispositifs, une analyse ex ante de ce qui a conduit à cet état, et l'identification des capacités de l'organisation en termes d'appropriation. Ces trois analyses combinées permettent d'envisager une trajectoire appropriative pour le dispositif étudié. Appliquée aux dispositifs de pilotage de la recherche à l'université, cette méthode révèle un découplage de forme et de sens entre les dispositifs de pilotage des laboratoires et celui de l'administration centrale. Ce découplage, certes inévitable du point de vue institutionnel et organisationnel, est en fait utile pour le processus d'appropriation ; c'est un temps de latence qui permet la construction de sens et de forme. Pour prolonger ce processus d'appropriation, l'université doit développer les capacités d'appropriation, en favorisant les interactions. En effet, sans un re-Couplage lâche des dispositifs de pilotage de la recherche, un processus de déconstruction de sens risque de s'enclencher. / Often designed outside organizations, questions on the appropriation of management tools within organizations emerge. Understanding the appropriation of a management tool goes beyond observing its use. The stages prior to its use – which have led to the adoption of a tool – must be addressed. To avoid obscuring the interaction between the tool(s) and the stakeholder(s), it is essential to consider the tool as embedded in an arrangement, a configuration of objects, rules and stakeholders. Finally, analyzing the past and the present without looking to the future conflicts with the concept that an organization is constantly evolving. To take account of all these aspects, this PhD thesis develops an observation method to identify the trajectory of appropriation of control arrangements within an organization. There are three essential phases: the characterization of the arrangements, an ex ante analysis of what led to the situation, and the identification of the organization's capacity as regards appropriation. Combining these three analyses makes it possible to envisage a trajectory of appropriation relative to the arrangement studied. Applied to the control arrangement of research in a university, this method reveals the decoupling of form and sense between laboratories' control arrangements and those of central administration. This decoupling is undoubtedly inevitable considering the institutional and organizational perspectives. It is also useful for the appropriation process; it is a latency period which enables the construction of sense and form. To extend the appropriation process, the university must develop its appropriation capacities by promoting interactions. Indeed, without loosely re-Coupling management control arrangements relative to research, a process of deconstruction of sense could be triggered.

Det är inte mycket i vår vardag som undkommit att påverkas av digitaliseringens framfart. Mycket handel sker idag över internet och våra bankärenden görs idag allt mer frekvent genom mobiltelefonen. Utvecklingen pekar mot att konsumenter av olika produkter och tjänster blir allt mer digitala i sin relation med olika organisationer. När konsumenternas beteenden ändras påverkas även företagen som tillhandahåller de olika produkterna och tjänsterna.Denna trend har kunnat uppmärksammas i redovisningsbranschen. Allt fler digitala tjänster har på senare tid dykt upp på den svenska marknaden i form av bokföringsappar och förenklade program som ska underlätta för företagare att själva sköta sin bokföring. Den här studien syftar därför till att studera fenomenet. Studien uppmärksammar hur olika aktörer i branschen ställer sig till förändringarna genom att belysa vilken strategi och eventuella förändringsprocesser de har gentemot digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Redovisningsbranschen tillhör en gren inom affärsprofessionalismen som är en svag form av profession. Därför har forskning kring både maskinbyråkratier och professioner varit av relevans för utformandet av studiens referensram där vi tar upp olika sätt digitaliseringen påverkat dessa typer av organisationer.Studien syftar till att belysa hur redovisningsbranschen reagerar på och väljer att bemöta digitaliseringens utmaningar och hur strategierna skiljer sig åt beroende på hur de ställer sig till utvecklingen. Vi har valt en kvalitativ metod till studien och har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju stycken auktoriserade redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer i Västra Götaland. Resultatet av vår studie visar att strategierna för att bemöta digitaliseringen skiljer sig åt mellan byråer och vi har kunnat urskilja tre dominerande strategier som vi redogör för i vår analys. Vi har i studien även kunnat observera att vissa delar hos redovisningsbyråerna skiftar från att vara professionellt strukturerade till att anamma egenskaper från maskinbyråkratin vid förändringsprocesser gentemot digitaliseringen. / It is not much in our everyday lives that escapes to be influenced by the progress of digitization. Much trade is today done over the internet, and our banking errands are being made more frequently through smartphones. The trend indicates that consumers of different products and services are becoming increasingly digital in their relationship with different organizations. But a change in consumer behavior also affects companies that provide the different products and services.This trend has been observed in the accounting profession. Many digital services have recently appeared in the Swedish market in form of apps and simplified programs that will make it easier for business owners to manage their bookkeeping themselves. This study therefore aims to study that phenomenon. The study draws attention to how different actors in the profession adapt to the changes by highlighting the strategy and possible change processes they proceed to face the potentials and challenges of digitization. The accounting profession belongs to a branch of business professionalism, which is a weak form of profession. Therefore, research on both machine bureaucracies and professions has been relevant to the design of the study's reference framework, where we address the different ways digitization influences these types of organizations.The propose of the study is to highlight in which ways the accounting profession reacts and chooses to respond to the challenges of digitization and how the strategies differ depending on their attitude towards the development. We have chosen a qualitative method to our study and have conducted semi-structured interviews with seven certified accounting consultants at various accounting agencies in Västra Götaland, Sweden. The result of our study shows that the strategies for managing the digitization differ between agencies and we have been able to distinguish three dominant strategies that we describe in our analysis. We have also observed that certain parts of the accounting agencies shift from being professionally structured to acquire some characteristics from machine bureaucracies in the change processeses towards the digitization.This study will hereafter be in Swedish.