Detta examensarbete utförs i samarbete med företaget Järn AB, vilket är ett svenskt företag med gjuteri, pulvermetallurgi samt bearbetningsverksamhet. Produkterna är av varierande typ, storlek och volym, avsedd för ett brett kundsegment däribland fordonsindustrin samt maskintillverkare. Företaget har mer än 500 anställda och namnet Järn AB är fiktivt. Syftet med arbetet är att föreslå ett angreppssätt för hur Järn AB kan gå vidare med statistisk processtyrning (SPS). Detta angreppssätt ska baseras på erfarenheter från fordonsindustrin samt litteraturstudier. Studien kommer grunda sig utifrån perspektiven människa, teknik och organisation. Resultatet kommer även utmynna i ett praktiskt förslag som ger företaget konkreta exempel kring införandet av SPS. Förslagen i studien kommer grunda sig på fyra studiebesök som valts ut under arbetets gång. Tre av de valda företagen är framstående i kvalitetsfrågor inom svensk industri och det fjärde företaget jobbar med statistisk processtyrning i stor utsträckning. De besökta företagen har olika typer av processer, däribland gjuteri- och bearbetningsprocesser som också återfinns hos uppdragsgivaren. Det har också utförts en nulägesbeskrivning hos Järn AB för att se vilka möjligheter det finns med statistisk processtyrning och jämföra utgångsläget med studieobjekten.  Resultatet av studiebesöken gav att inget av de svenska företagen använde SPS i dagsläget även om vissa hade erfarenheter från ett tidigare användande och flera såg framtida möjligheter med SPS. Om personalen involveras i SPS-arbetet och får ansvaret för detta arbete så kommer det ge ökad motivation och större chans att skapa ett långsiktigt arbete. Det förutsätter att systemet är lättanvänt samt att användaren har fått rätt utbildning i området. Det är också viktigt att det går att justera en parameter i processen som är direkt kopplad till utfallet av SPS. De processer som visat sig lämpliga för SPS hos Järn AB är de bearbetningsprocesserna som inte är självjusterande. Gjuteri- och pulverpressning är relativt komplexa processer som gör det svårt att knyta specifika parametrar till utfallet och behöver mer utredning innan SPS kan införas. De styrdiagram som har visat sig lämpliga utifrån process- och hårdvarutekniska aspekter är R-diagram då dessa lämpar sig vid införandet av SPS på variabeldata och har stöd i föreslagen mjukvara. Vid ett senare skede är det också värt att titta på andra typer av styrdiagram som EWMA och CUSUM.

Adapting a strategy concerning quality management can be an effective means for organizations striving to enhance the quality which is delivered to its customers. Especially within large infrastructure projects, which concern products with considerable production costs and long technical life spans, tending to issues regarding quality becomes important. The ISO 9000 series offers a quality management standardization framework of which a plurality of organizations have certified themselves as being practitioners. The standard encompasses quality control, quality assurance, and quality improvement as core elements in quality management. The standard also integrates management of requirements as a fundamental part, and a prerequisite, for the quality work in general. Despite the framework supplied by the ISO 9000 series there are still degrees of freedom which introduces risk. By looking at how a certified company has implemented quality management in large infrastructure projects this study is aiming to identify eventual deficiencies within the quality systems employed, and potential measures which can remediate the deficiencies. Qualitative interviews and literature studies are used to form the empirical data.  Although the study confirms substantial quality management is undertaken in such ways the delivered quality appears to be enhanced, some issues emerge. The most comprehensive issue is confirmed as the need of the company to become less dependent on its client’s ability to provide comprehensive set of requirements. Undertaken projects in general could benefit by increasing the abilities within eliciting requirements from stakeholders, which could be achieved by integrating stakeholder analysis into the processes of the company.

This report presents the performance and results of an analysis study conducted at a small company in the foundry business. The purpose of the study has been to prepare the company for a certification of the quality standard ISO 9001: 2015. The reason for the study is to create a foundation for a future quality management certification for a small company that wants to develop its business and expand its customer base. The study begins with a description of the problem, which involves an examination of the gap that exists between the company's current quality management system and the requirements of ISO 9001. The collection of all essential information in the form of relevant theories and data has taken place through theory research and informative meetings with the company's management. The workflow is described to clarify what the process looked like. A description of the current situation is given to gain understanding of the starting point and to have as a basis for analysis of deficient functions and processes within the business. In the analysis a comparison is made of the current situation with the requirements set in the ISO 9001 standard, and then proposals for measures to cover the analyzed gaps are presented. The results of the study give the company a thorough description of what measures are required to be able to accomplish an approved certification. The study provides suggestions for concrete measures such as which platform can be used to create a quality management system, which managing documents should be included, suggestions for quality goals and how these should be measured regularly. Descriptions of important core processes in the form of routines with associated templates have been produced to create continuity. With the help of these measures, a suggestion of a functioning management system was presented that is suitable for the smaller business.

De senaste åren har byggbranschen förbättrat sin effektivitet i betydligt långsammare takt än övriga industrier. Detta påverkar hela samhället då branschen har stor påverkan på samhällsekonomin. En lösning på denna ineffektivitet tros vara att ställa om till ett processtänk.   Syftet med examensarbetet är att undersöka vad ett processorienterat kvalitetsarbete innebär för en byggentreprenör. Arbetet har utförts som en kvalitativ studie där de huvudsakliga datainsamlingsmetoderna varit intervjuer, litteraturstudie samt fokusgrupp. Litteraturstudien och intervjuerna resulterade i en modell med karaktärsdrag för ett processorienterat arbetssätt. Modellen verifierades sedan med hjälp av fokusgruppen. Modellen har en lärande och utvecklande miljö som grund och består sedan av fyra nyckelbegrepp vilka är: Alla ska med, Kontinuerliga förbättringar, Processtänkande och Digitala hjälpmedel. Varje nyckelbegrepp har även underbegrepp på samma tema. Studien visar att ett processorienterat kvalitetsarbete innebär att aktivt arbeta med kvaliteten på det som levereras till kund, detta genom att ständigt försöka förbättra processerna med vilka detta sker. Den stora skillnaden mellan ett processorienterat arbetssätt och ett produktorienterat är vart fokus ligger. Det processorienterade arbetssättet har sitt fokus på att förfina processen, där dras paralleller mellan projekt vilket ger strategiska fördelar. För ett byggföretag innebär det processorienterade arbetssättet först att ställa om tankesättet från att se varje projekt som en enskild händelse till att se och dra nytta av sambanden mellan projekten. För att göra detta bör strategier läggas upp för hur hantering av erfarenhetsåterföring, inkludering av anställda och underentreprenörer samt mätning av processerna ska gå till. Standardiserade rutiner bör också etableras och dokumenteras. För att hantera all den informationen effektivt föreslås att digitala hjälpmedel tillämpas i form av olika programvaror och system. I studien genomfördes också en jämförelse mellan certifieringssystemen BF9K och ISO9001, där det undersöktes hur väl systemen stöttar ett processorienterat arbetssätt. Jämförelsen visade på att ISO9001 stöttar processorienteringen i större utsträckning än BF9K och att det med hjälp av ISO går att göra en omställning till ett processorienterat arbetssätt till ett hanterbart projekt. Dock drogs slutsatsen att ISO9001 inte är en nödvändighet vid omställningen till en processorientering utan att det viktiga är att ett företag som vill ställa om gör det utifrån sina förutsättningar och värderingar. En traditionell entreprenör som vill ställa om till ett processorienterat arbetssätt behöver beakta flera utmaningar. De utmaningar som identifierats i studien är: Att entreprenören behöver kunna optimera processen utan att kunna optimera produkten. Produkten är så pass föränderlig från projekt till projekt att det är svårt att hitta lämpliga mätetal och att entreprenören måste hitta metoder för att inkludera underentreprenörer på ett ändamålsenligt sätt.

Arbetsmiljöverket (2023) skriver att ca 3000 människor varje år dör en förtidig död på grund av hälsorisker i sitt arbete, där den arbetsrelaterade stressen skördar ca 700 liv varje år. Gruvarbetare utsätts för ett flertal hälsorisker som skiftarbete, ensamarbete, buller och damm och behöver inte ytterligare risker i sitt arbete. Något som visat sig kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljön är ledarskap. Kommunikativt ledarskap har visat sig korrelera med kvalitetsledingsvärderingarna engagerat ledarskap och allas delaktighet, vilka i sig korrelerar med hälsa (Bäckström 2009; Bäckström et al., 2014). Denna studie har fokuserat på hur kommunikativt ledarskap upplevdes påverka medarbetares hälsa, utifrån både medarbetares och arbetsledares perspektiv. Insamlingen av empirin skedde via kvalitativa intervjuer. Resultatet från den här studien visade på att kommunikativa arbetsledare kan reducera stressnivåerna för medarbetarna och också främja medarbetarnas möjlighet till att hantera stress och andra påfrestningar. Genom att kommunikativa arbetsledare är tydliga, närvarande och möjliggörare gör de arbetet begripligt, hanterbart och meningsfullt för medarbetarna. Något som ökade medarbetarnas känsla av sammanhang (KASAM) och på så vis även deras hälsa. Kommunikativt ledarskap upplevdes således av medarbetarna som något som påverkade deras mentala, sociala och fysiska hälsa i en positiv riktning. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur kvalitetsförbättringsarbete används för att eliminera brister och fel inom byggbranschen. Metod:  Studien utfördes genom kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Fallstudien omfattar fyra intervjurespondenter varav en pilotstudie samt 42 enkäter till samtliga tjänstemän och medarbetare med ledaransvar på olika nivåer inom kvalitetsförbättringsarbetet. Insamlad data bearbetades med hjälp av tematisk analys för att sedan analyseras och tolkas. Slutligen drogs slutsatser från resultat och analysmaterialet. Resultat &amp; Slutsats: Med hjälp av litteraturgenomgången och resultatet av det undersökta fallföretaget har studien kommit fram till att det är utmanande och svårt men inte omöjligt att implementera kvalitetsförbättringsmetoder och tekniker i byggbranschen utifrån de unika förutsättningar som råder i byggbranschen. Det råder samsyn bland de tillfrågade gällande vad de upplever är de vanligast förekommande kvalitetsbrister och fel vid slutbesiktning. Några av de enkla och kortsiktiga steg som framkommit i studien som kan ha positiva och långsiktiga effekter är främst att se fel och brister som ett resultat av alla delar i processen, fokusera på kvalitet lika mycket under hela processen, att involvera utförandenivån även i planering och målsättning, att i större utsträckning driva kvalitetsförbättringsarbetet i team på arbetsplatserna, att träna och utbilda samtliga ledare för kvalitetsförbättringsarbete och kanske även medarbetarna för ökad delaktighet och kunskap, att utveckla systematik för faktabaserad kunskapsåterföring och att ge tillräckligt uppmärksamhet och erkännande till medarbetare för prestationer kanske genom att låta dem själva få redovisa och utvärdera sitt eget och varandras arbete.

When applied successfully, the QM initiatives TQM and Lean enhance an organization´s ability to meet and exceed the expectations of the customers as well as co-workers and other stakeholders. There are however also QM initiatives that fail and one reason for this is the organization’s inability to create a supportive culture, a culture that rests on a number of values which aim at improving the quality and thereby customer satisfaction. Even though this is known by both practitioners and researchers, little has been written on how to achieve a QM culture in practice and there are not many methodologies and tools designed directly with purpose of creating this culture. In addition, the measurements used for monitoring organizational success focus mainly on ‘hard’ process or financial measures such as lead-time reduction and operating income.   The purpose of this thesis has been to ‘examine how a strong organizational culture can be created and to contribute with knowledge about how to create and measure a QM culture’. To fulfill this purpose, a number of case studies have been carried out and a questionnaire has been developed in order to measure the presence and importance of a number of QM values. The research presented in this thesis reinforces the fact that culture is an important factor to take into account when applying QM initiatives. A structured way of working with culture and the development of a strategy on how the culture in the organization will be changed is needed. This in combination with methodologies and tools aiming directly at enhancing a QM culture. The research also shows that the relationship between organizational culture, values and behaviors needs to be considered when working to create a strong QM culture. Most of the methodologies and tools found in the case studies aim directly at reinforcing the ‘right’ behaviors in the organization, hence enhancing the underlying values. For instance, the way an organization works with selection, e.g. recruitment and promotion, based on behaviors rather than documented merits is one methodology found in the research. The leadership was found to be important when it came to building or strengthening the culture. Managers are considered key players and need to act as role models, displaying the desired behaviors themselves. The managers need to be present among their co-workers and aware of how their own actions affect the possibility to build a strong QM culture. Another conclusion drawn is the need to measure the ‘softer’ side of QM. One starting point when applying a QM initiative should be the assessment of the existing culture in the organization as a complement to the ‘harder’ measures. The research presented in this thesis suggests that the questionnaire that has been developed could be an appropriate tool for this purpose. If the existing culture in an organization does not support the values within QM, the behaviors of managers and co-workers that are needed to improve quality and thereby customer satisfaction could be hard to achieve. / Framgångsrikt tillämpade kan kvalitetsledningsinitiativ (QM initiativ) som TQM och Lean förbättra organisationers förmåga att möta och överträffa kundernas likväl som medarbetarnas och andra intressenters förväntningar. Det finns dock QM initiativ som misslyckas och en av anledningarna är oförmågan att skapa en stödjande kultur. En kultur som vilar på ett antal värderingar med syfte att förbättra kvaliteten och därmed kundtillfredsställelsen. Även om detta är känt av både praktiker och forskare så finns det inte mycket skrivet om hur man uppnår denna kultur i praktiken. Dessutom finns få utvecklade metoder och verktyg som syftar direkt till att skapa en QM kultur. Förutom detta så är de flesta mätningar som används för att följa organisationers utveckling främst av det hårda slaget, dvs. finansiella eller processorienterade mätningar t.ex. ledtidsreducering och rörelsekapital. Syftet med den här avhandlingen har varit att "undersöka hur en stark organisationskultur kan skapas och att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur". För att uppfylla detta syfte har ett antal fallstudier genomförts och en enkät har utvecklats för att mäta förekomsten och betydelsen av ett antal QM värderingar. Den forskning som presenteras avhandlingen stärker det faktum att kulturen är en viktig faktor att ta hänsyn till vid tillämpningen av QM initiativ. Det finns ett behov av ett strukturerat arbetssätt för att påverka kulturen samt att utveckla en strategi för hur kulturen i organisationen ska kunna skapas. I kombination med detta så finns även att behov av metoder och verktyg som syftar direkt till att stärka QM kulturen. Forskningen visar också att sambandet mellan organisationskultur, värderingar och beteenden måste tas i beaktning när man arbetar för att skapa en stark kultur. De flesta metoder och verktyg som påträffats i fallstudierna syftar direkt till att stärka "rätt" beteenden i organisationen, och därigenom förstärka de underliggande värderingarna. Även ledarskapet är viktigt när det gäller att skapa eller stärka kulturen. Chefer är nyckelaktörer och måste agera som förebilder och själva uppvisa önskade beteenden. Hur organisationer arbetar med urval, dvs. rekrytering och befordran, baserat på beteenden snarare än dokumenterade meriter är en metod som påträffats i forskningen. En annan metod funnen är ”storytelling” som kan användas för att återberätta historier från organisationen som visar på beteenden som stärker önskade värderingar. En slutstats som dras är att det finns ett behov av att mäta de ”mjukare” sidorna av QM. Utgångsläget vad gäller den befintliga kulturen när man ska tillämpar QM initiativ bör mätas för att komplettera de ”hårdare” mätetalen. Forskningen som presenteras i avhandlingen visar att den enkät som utvecklats skulle kunna användas som ett verktyg för att göra dessa mätningar. Antingen för att mäta utgångsläget innan man börjar tillämpa Lean eller TQM eller som ett sätt att kontinuerligt följa upp och behålla fokuset på värderingar och kulturen i en organisation. Om kulturen som råder i en organisation inte stödjer QM värderingar kan det vara svårt att få de beteenden från chefer och medarbetare som krävs för att förbättra kvaliteten och därmed kundnöjdheten.

Arbetets bakgrund är en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klädföretag som produktutvecklar genom ”snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider” och producerar genom det ”progressiva buntsystemet”. Jag presenterar de olika processerna och vilka svårigheter de bär med sig. I arbetets metoddel är samma processer studerade i praktiken hos intermediära företag och fabriker i Kina och tre nordiska ”fast-fashion”-företag. Detta görs genom intervjuer med respondenter från de olika aktörerna i värdekedjan. Vidare har jag även studerat dessa företags produktionsresultat. Detta för att se om det finns samband mellan modeföretagens praktiska arbetssätt för produktutveckling och kvalitén på deras produktionsresultat. I diskussionen ramas de mest effektiva metoderna för produktutveckling in och jämförs med modeföretagens förhållningssätt. Utifrån intervjuer och produktionsresultat drar jag slutsatsen att ju mer designers och personal med teknisk kunskap samarbetar internt i desto högre grad säkerställs bolagets produktionskvalité, samtidigt som korta ledtider bibehålls. Därtill är det till stor fördel för kvalitén om modeföretagen aktivt söker konsultation från deras sina leverantörer vid varje produktionstillfälle, angående exempelvis vilka materialval och lämpliga makningsdetaljer som passar bäst för den specifika leverantörens fabrik. Bolagen bör dessutom fokusera mer på att skapa individuellt anpassade kommunikationslösningar, utveckla långa leverantörsrelationer, använda utförligt beskrivna kvalitetsmanualer och arbeta med högre närvaro av kvalitetskontrollanter på fabrikerna än vad de gör idag. Utifrån fallstudierna ser jag ett tydligt samband: ju större ett bolag är och ju längre tid modebolaget det varit etablerat på den kinesiska marknaden desto mer har de utvecklat ovanstående parametrar, och uppnår därför högre kvalité och smidigare produktionslösningar än de bolag som inte varit etablerade lika lång tid. / Program: Textilingenjörsutbildningen

The aim of the project is to develop a tool for a management system at the advertising agency ofConfetti. The company has during a longer period of time felt a need of introducing a quality and environmentalsystem but have a lack in resources of knowledge, time and money. Their goal is to have aconcrete documentation which describes their quality policy and the function of the activity.The work has been performed by mapping and analyzing the processes of the company according tothe process model with focus on one pilot process. New routines have been developed and documentedin a management system.Confetti would like their management system to fulfil the ISO-standard so that they eventually inthe future can be certified. Therefore a literature study has been done according to management systemsand standards. The project has been directed to fulfil the ISO-standards demands for a qualitymanagement system. It has resulted in the creation of a comprehensible and userfriendly managementsystem which includes a routine model and new routines for the pilot process of PDF-handling. A oneyear-plan has been created to facilitate for the continuos development of the quality management systemat Confetti. The new quality implementations demands investment, why a budget has been calculatedshowing profitability.Confetti has to continue the development of the management system very soon. They ought to createan analyzis of the companys current situation and choose the processes that they themeselves considermost important or easiest to improve. A management system will not operate by it self, it needsmaintenance and development.

No description available.