Den här rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes vid Jönköping University. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt kartlägga de svårigheter som företagen, certifieringsorganen samt standardutvecklarna SIS upplever i samband med övergången till den nya revisonen av ISO 9001:2015.  Frågorna som besvaras i uppsatsen är, vilka skillnader kan ses mellan de stora och små företagen samt vad behöver företagen för hjälpmedel för en lättare övergång. Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Huvudsakliga empirin är insamlad i form av en enkätundersökning som genomfördes på tjugo respondenter under en utbildningsdag på SIS. För djupare förståelse har även sex stycken öppna strukturerade intervjuer utförts på både stora och små företag. Utöver det har även en öppen intervju utförts med certifieringsorganet Qvalify samt med standard utvecklarna SIS. Individerna som intervjuades var alla i någon grad ansvariga för övergången till ISO 9001:2015. Teoretisk komplettering har skett i form av litteraturstudier där huvudområdet har varit ”kvalitet”. I analysen gjordes en ”triangulering”(figur 6) vilket innebär att data som har samlats in från företagen, Qvalify och SIS separerades och analyserades iterativt. För att få flera dimensioner på problemet och kunna dra en slutsats ställdes den bearbetade informationen från företagen, Qvalify och SIS mot varandra för att se om några mönster eller kopplingar kunde upptäckas. Det visade sig att företagen upplevde andra svårigheter än vad SIS och Qvalify trodde angående övergångsprocessen till ISO 9001:2015 Resultatet på den här undersökningen visade att majoriteten av de deltagande företagen upplevde att det var svårt att tolka ISO 9001:2015. Företagen upplevde att texten i kravdokumentet är skrivet att den kan tolkas olika eller misstolkas. Klausulerna fyra och åtta upplevde företagen vara svårare än de andra. De små företagen upplevde att de hade mer kunskapsbrist än tolkningssvårigheter medan de stora företagen knappt upplevde någon kunskapsbrist. För att förenkla övergångsprocessen önskade företagen en gap-analys som visar vilka krav i ISO 9001:2015 som är tillagda, vilka krav som är nya samt vad som har tagits bort. / This report is a candidate work carried out towards Jönköping University. The purpose of this paper is to examine and identify the difficulties experienced by the companies, certification bodies and standards developers SIS with the transition to the new revision of ISO 9001: 2015. The questions answered in this essay is, what differences can be seen between the large and small businesses as well as what kind of tools businesses need for an easier transition. The work has been based on a qualitative research. The information collected is the basis for the analysis and conclusion. Main empirical data is collected in the form of a survey conducted with twenty respondents during a training day carried out by SIS. For deeper understanding has six open-structured interviews been conducted in both large and small companies. In addition, it also has an open interview conducted by the certification body Qvalify and the standard developers SIS. The individuals selected for interview were all responsible in any way in the transition to ISO 9001: 2015. Theoretical supplementation has been in the form of literature studies where the main field has been "quality". The analysis was a "triangulation" (figure 6), which means that the data collected from the companies, Qvalify and SIS was separated and analyzed iteratively. To get the multiple dimensions of the problem and be able to draw a conclusion was the processed information from the companies, Qvalify and SIS against each other to see if any patterns or connections could be discovered. It was discovered that the companies experienced other difficulties than SIS and Qvalify thought about the transition to ISO 9001: 2015. The results of this study showed that the majority of the participating companies felt that it was difficult to interpret ISO 9001: 2015. The companies felt that the text of the requirements in the document is written in a way that it can be interpreted differently or misinterpreted. The clauses four and eight experienced the companies to be more difficult than the others. The small companies feel that it has more knowledge than lack of interpretation as opposed to the large, barely experience any lack of knowledge. To simplify the transition process the companies required a gap analysis tool that shows the requirements of ISO 9001: 2015 are added, the requirements that are new and what has been removed.

Background: Due to increased demands that staffing companies should be quality certified according to ISO, the concept of quality has gotten a whole new meaning. This has resulted in customer satisfaction being the primary focus in the staffing industry. The discussion lies in how staffing companies guarantee satisfied customers when quality requirements are also higher for the manning industry's customers than in any other industry. Aims: This study aims to achieve a deeper understanding why and how a staffing & recruitment agency implements ISO-quality standards and how their coworkers perceive said standards.  Theory: The study is based on institutional theory, new institutional theory and Rövik's description of administrative reforms as well as the tool perspective and the symbol perspective. The chapter ends with the theory of total quality management.  Methods: A qualitative approach in which interviews with three quality managers and three operational staff at a staffing company were conducted to collect data for the study. Conclusion: The study shows that staffing & recruitment agencies implements quality assurance systems, more specifically ISO, to survive the competition. This is due to that the agencies have to adapt to current norms and values in their social context to be seen as legitimate. Among today's norms are the environmental- and quality-certificates ISO 9001 and ISO 14001. / Bakgrund: På grund av ökade krav på att bemanningsföretag ska vara kvalitetscertifierade enligt ISO har begreppet kvalitet fått en helt ny innebörd. Detta har resulterat i att kundnöjdhet är det primära fokuset i bemanningsbranschen. Diskussionen ligger i hur bemanningsföretag garanterar nöjda kunder när kvalitetskraven dessutom är högre hos bemanningsbranschens kunder än i någon annan bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att djupare förstå varför och hur ett bemanningsföretag inför ISO-kvalitetsstandarder, samt hur medarbetares uppfattning är av dessa standarder. Teori: Studien grundar sig i Institutionell teori, Nyinstitutionell teori och Röviks beskrivning av administrativa reformer samt verktygsperspektivet och symbolperspektivet. Teorikapitlet avslutas med teorin om total kvalitetsstyrning. Metod: En kvalitativ ansats där intervjuer med tre kvalitetschefer och tre operativt anställda på ett bemanningsföretag har utförts för att samla in data till studien. Slutsatser: Studien har visat att Bemanningsföretag implementerar kvalitetssäkringssystem, specifikt ISO, för att ha en chans att överleva på marknaden. Detta som ett resultat av att bemanningsföretag måste bland annat anpassa sig till normer och värderingar i samhället för att vara legitima. Bland dagens normer ingår miljö-och kvalitetscertifikaten ISO 9001 & ISO 14001.