Detta forskningsarbete lyfter den problematik somdebatterats kring proveniensprincipen och den ombildningdenna princip har mött sedan digitaliserings ankomst.Studiens avsikt var att påvisa vilken innebörd principen haridag i en modern informationsförvaltning och deninformationshantering som sker där. Syftet var även attundersöka hur informationsförvaltningen arbetar proaktivtmed att garantera proveniens i all sin informationshantering,samt belysa hur proveniens förstås i förhållande till valet avmetod kring informationshanteringen.Undersökningen var kvalitativ och utfördes på tiokommunarkiv i form av att varje kommuns kommunarkivariedjupintervjuades. I undersökningen har även planer kringinformationshantering en studerats. Studien konstaterar vilkaförenklingar som digitaliseringen inneburit kring att säkerställa proveniens, där automatiserad och utvecklad metadataskapat verklig proveniens som kan påvisa informationenssamband med den process och det sammanhang där den harbefunnit sig. Uppsatsen diskuterar även de bekymmer somuppstår då digitaliserad information ordnas på helt andra sättän tidigare och vilka konsekvenser detta får för hur vi skaförhålla oss till och förstå proveniens.Resultatet visar att informationsförvaltningarna kan borga föryttre proveniens vad gäller arkivmaterialet men inte helahandlingsbeståndet. Studien fastslår vidare att inreproveniens som en spegling av organisationens verksamhetmåste förstås utifrån hela handlingsbeståndet och desslogiska ordning, snarare än utifrån arkivmaterialets synliga.Undersökningen konstaterar även betydelsen av proaktivitetkring arbetet med att tydliggöra informationens processuellakontext, samt tidig metadataapplicering ochsystemutveckling som behåller metadata genom allaprocesser. Uppsatsen understryker slutligen att detta inte görsi den utsträckning som är nödvändig. / This essay describes the debate about the principle ofprovenance and its multiple forms, and the transformationsof these forms, due to the coming of electronic informations.The thesis intended to explain the definitions of the principlein a modern information management and there explore howthey operate proactively to assure provenance.The qualitative investigation was carried out at tenmunicipality final archives, where each municipalityarchivist was being interviewed. The study expounds in whatway the digitisation has simplified the methods to conductassured provenance, where automated metadata shows therelationships of the information to function and process. Theessay also debates the difficulties that appear when digitalinformation are being organized in different ways thananalogue information, and how this fact requires a newinterpretation of the principle of provenance.The researcher concludes that the investigated archives,ensure respect des fonds when it concerns the content of thearchives, but not when it comes to the whole content of theinformation management. The result of the study also showsthat the respect of original order as a reflection of theorganization, has to be understood throughout all content ofthe management and its logical order, rather than the visiblecontent that the archives embrace. Furthermore the thesisobserves the importance of proactivity, regarding theclarification of the relationships between the information andthe processes that produce and use them. This could beachieved with early application of metadata and developmentof systems that keep metadata trough all processes. Theconclusion of the essay is that this is not pursued in theextension that is required.

Syftet med studien är att utifrån hur återkoppling beskrivs i litteraturen, undersöka effektiv återkoppling i verkligheten för att beskriva återkopplingssituationer. Arbetet genomfördes genom att idrottslektioner med undervisning i dans i åk 7-9 observerades och interaktionen analyserades. Det är en fallstudie, med en lärare, under en dansperiod i idrottsundervisningen, i en mellanstor stad. Analysen är multimodal som innebär analys av både dialog och aktiviteter, den grundas på ljud-, filminspelningar och fältanteckningar.   I studien framkommer att moment som återkoppling och en inlärningspakt är viktiga för lärande, beskrivet som ett förändrat deltagande. Resultatet pekar på att den uppgiftsorienterade återkopplingen är framgångsrik och effektiv. Den uppgiftsorienterade återkopplingen sker på en rad olika sätt och förekommer i alla beskrivna situationer. Andra effektiva typer av återkoppling som beskrivs är; bekräftande återkoppling, instruktion som återkoppling, tillsägelse, omformulering, reparationer och processinriktad återkoppling. Resultatet visar att det är flertalet former av återkoppling och olika sätt att ge den som sammantaget har effekt. De kontextfulla excerpten kan generaliseras naturalistiskt. Det betyder att exemplen kan överföras till andra situationer då de tydligt visar på former av återkoppling som tillsammans är effektiva vid genomförande av dansundervisning på idrottslektioner.