I kontrast mot internationell forskning har psykologarbete i glesbygd hittills varit underbeforskat i svensk kontext. Vidare kan övergången mellan utbildning och yrkesliv vara utmanande för psykologer. Studiens syfte var därför att kartlägga nyexaminerade psykologers psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa i glesbygd baserat på arkivdata från två mätpunkter. En kvasiexperimentell tvärsnittsdesign utformades (n = 53) med testgrupp (glesbygd) och jämförelsegrupp (tätort), varav 77% kvinnor och 23% män, medelålder 32 år (SD = 4.66). Psykosocial arbetsmiljö undersöktes via delskalor från Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire och Professionell isolation. Psykisk hälsa och utmattning undersöktes via General Health Questionnaire och Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Gruppjämförelser via t-test visade att testgruppen skattade en högre grad av professionell isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) medan jämförelsegruppen skattade en högre nivå av utmattning (p = .006, Cohen’s d = -.78). Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom gällande måtten rollkonflikter, känslomässiga krav eller psykisk hälsa. De nyexaminerade psykologerna i glesbygd tycks välmående i sitt arbete men den professionella isolationen kvarstår som en viktig resursbrist att se över. Praktiska implikationer och förslag till framtida forskning presenteras. / In contrast to international research, working as a psychologist in rural areas is a scarcely researched topic in the Swedish context. Furthermore, the transition between education and work life can be a challenge for psychologists. Thus, the purpose of this thesis was to analyze the psychosocial work environment, mental health, and burnout of newly graduated psychologists in the rural areas of Sweden, based on archive data. The study had a quasiexperimental cross-sectional design with a sample (n = 53) consisting of a test group (rural context) and a comparison group (urban context), 77% women and 23% men with an average age of 32 years (SD = 4.66). Psychosocial work environment was examined through Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire and Professional isolation. Mental health and burnout were examined through General health Questionnaire and Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Group comparisons via t-test showed that the test group rated a higher score of professional isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) while the comparison group rated a higher score of burnout (p = .006, Cohen’s d = -.78). No statistically significant differences concerning role conflicts, emotional demands or mental health were found. The newly graduated rural psychologists appear healthy in their work environment, but the professional isolation remains a cause for concern. Practical implications and future research areas are suggested. / Samspelet över tid mellan individuella och kontextuella faktorer gällande stress och välbefinnande bland psykologer och socialsekreterare

A challenge for Programmes for Master of Science in Psychology is to provide students with the knowledge and abilities required to handle the psychology profession. Later, when the students enter the profession, they are expected to rely on their competence and ability to perform psychological work as well as understand their knowledge gaps and limitations. How recently graduated psychologists estimate their professional self-efficacy and to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities relevant for their profession is explored with survey responses from 1318 recently graduated psychologists in Sweden collected in 2017 - 2019 (Mdn year of birth = 1989, 74% women, 25% men, 0.8% others). Professional self-efficacy was assessed using a modified version of the Occupational Self-Efficacy Scale. An index was used to assess to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities. Data were examined using variance and correlation analyses. Our conclusion is that there is a positive relationship between the estimations of professional self-efficacy and knowledge and abilities gained from education that does not differ between the first three years after graduation. The estimates did not differ based on gender. Estimates of knowledge and abilities from education differed between graduates from different universities, which may be due to unexplored differences in educational arrangements and local educational goals. Professional self-efficacy differs significantly between alumni from two out of eight universities, the same ones that rated the highest/lowest on knowledge and abilities. / En utmaning för psykologprogrammen är att försöka förse studenterna med de kunskaper och förmågor som krävs för att klara av det kommande psykologyrket. När studenterna sedan går ut i arbetslivet förväntas de dels kunna lita på sin kompetens och förmåga att utföra psykologarbetet och dels förstå sina egna kunskapsluckor och begränsningar. Hur nyexaminerade psykologer skattar sin professionella self-efficacy och i vilken grad de skattar att utbildningen hjälpt dem utveckla kunskaper och förmågor relaterade till yrkesutövandet undersöks här med enkätsvar från 1318 nyexaminerade psykologer i Sverige insamlade 2017 - 2019 (Mdn födelseår = 1989, 74% kvinnor, 25% män, 0.8% övriga). Professionell self-efficacy skattades med en modifierad version av Occupational Self-Efficacy Scale. Ett index användes för skattning av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor. Data undersöktes med varians- och korrelationsanalyser. Vår slutsats är att det finns ett positivt samband mellan skattningen av professionell self-efficacy och kunskaper och förmågor från utbildningen som inte skiljer sig baserat på antal år efter examen. Ingen av skattningarna skilde sig åt baserat på könstillhörighet. Skattningar av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor skiljer sig åt mellan lärosäten, något som kan bero på outforskade skillnader i utbildningsupplägg och lokala utbildningsmål. Professionell self-efficacy skiljer sig signifikant mellan alumner från två av åtta lärosäten, samma som skattade högst/lägst på kunskaper och förmågor.