Syftet med denna studie är att vidga och synliggöra kunskaper om hur olika läroplaners beskrivningar förhåller sig till kunskapskonstruktion, samt till kunskap som ska bedömas på olika sätt. Avsikten har varit att genomföra en komparativ textanalys, utifrån en läroplansteoretisk ansats studera ett antal likvärdiga innehåll som ska tränas för att försöka finna skillnader och likheter gällande vad som skrivs fram i de bägge ländernas läroplaner (Kuba – Sverige), samt hur de förmågor som ska tränas är tänkta att bedömas.  Utifrån tidigare forskning framkommer att yrkesutbildning i vår tid har ett flertal utmaningar, både nationellt och internationellt och ämnet har diskuterats genom åren, men som trots det visar sig vara relativt outforskat i didaktiska och internationellt jämförande sammanhang. Resultat visar på att båda ländernas läroplaner innefattas av kunskapskonstruktion presenterad i termer av affektiva, kognitiva/metakognitiva och praktiska/tekniska kunskaper. Begrepp som framgår av innehåll i läroplaner som kunskapsformer med syfte att tillsammans balansera pedagogisk praktik och önskade kunskapsmål. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning görs ett antal antaganden gällande skillnader som skulle kunna medföra olika konsekvenser för elevernas lärande och möjligheter i ett framtida yrkesliv. Likheter/skillnader analyseras och diskuteras utifrån tidigare bedömningsforskning. Studien ger också indikationer på ett behov av vidare forskning inom områden som skolans styrning och bedömning. / The purpose of this study is to broaden and visualize knowledge regarding descriptions of different curricula related to knowledge construction, as well as knowledge that is to be assessed in different ways. The intention has been to carry out a comparative text analysis, based on a curriculum theory approach to study a number of equivalent content that should be trained to try to find differences and similarities regarding what is written in the two countries' curricula (Cuba - Sweden), and how the abilities to trained are intended to be assessed. Based on previous research, it appears that vocational education in our time has a number of challenges, both nationally and internationally, and the subject has been discussed for some time, but which turns out to be relatively unexplored in didactic and internationally comparative contexts. Results show that both countries' curricula have similarities when it comes to knowledge construction presented in terms of affective, cognitive / metacognitive and practical / technical knowledge. Concepts that appear from the content of curricula as forms of knowledge with the aim of balancing pedagogical practice and desired knowledge goals together. Based on the results of the study and previous research, a number of assumptions are made regarding differences that could have different consequences for students' learning and opportunities in a future professional life. Similarities / differences are analyzed and discussed based on previous assessment research. The study also provides indications of a need for further research in areas such as school governance and assessment.

A challenge for Programmes for Master of Science in Psychology is to provide students with the knowledge and abilities required to handle the psychology profession. Later, when the students enter the profession, they are expected to rely on their competence and ability to perform psychological work as well as understand their knowledge gaps and limitations. How recently graduated psychologists estimate their professional self-efficacy and to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities relevant for their profession is explored with survey responses from 1318 recently graduated psychologists in Sweden collected in 2017 - 2019 (Mdn year of birth = 1989, 74% women, 25% men, 0.8% others). Professional self-efficacy was assessed using a modified version of the Occupational Self-Efficacy Scale. An index was used to assess to what degree their education has helped them develop knowledge and abilities. Data were examined using variance and correlation analyses. Our conclusion is that there is a positive relationship between the estimations of professional self-efficacy and knowledge and abilities gained from education that does not differ between the first three years after graduation. The estimates did not differ based on gender. Estimates of knowledge and abilities from education differed between graduates from different universities, which may be due to unexplored differences in educational arrangements and local educational goals. Professional self-efficacy differs significantly between alumni from two out of eight universities, the same ones that rated the highest/lowest on knowledge and abilities. / En utmaning för psykologprogrammen är att försöka förse studenterna med de kunskaper och förmågor som krävs för att klara av det kommande psykologyrket. När studenterna sedan går ut i arbetslivet förväntas de dels kunna lita på sin kompetens och förmåga att utföra psykologarbetet och dels förstå sina egna kunskapsluckor och begränsningar. Hur nyexaminerade psykologer skattar sin professionella self-efficacy och i vilken grad de skattar att utbildningen hjälpt dem utveckla kunskaper och förmågor relaterade till yrkesutövandet undersöks här med enkätsvar från 1318 nyexaminerade psykologer i Sverige insamlade 2017 - 2019 (Mdn födelseår = 1989, 74% kvinnor, 25% män, 0.8% övriga). Professionell self-efficacy skattades med en modifierad version av Occupational Self-Efficacy Scale. Ett index användes för skattning av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor. Data undersöktes med varians- och korrelationsanalyser. Vår slutsats är att det finns ett positivt samband mellan skattningen av professionell self-efficacy och kunskaper och förmågor från utbildningen som inte skiljer sig baserat på antal år efter examen. Ingen av skattningarna skilde sig åt baserat på könstillhörighet. Skattningar av i vilken grad utbildningen hjälpt psykologerna utveckla kunskaper och förmågor skiljer sig åt mellan lärosäten, något som kan bero på outforskade skillnader i utbildningsupplägg och lokala utbildningsmål. Professionell self-efficacy skiljer sig signifikant mellan alumner från två av åtta lärosäten, samma som skattade högst/lägst på kunskaper och förmågor.

Min essé är samling av undersökningar, funderingar och teorier om bildning, kunskap, utbildning och lärarrollen i rådande utbildningssystemet. Mina förhoppningar är att essén belyser lärarens yrkesroll i en ny ljus. Jag använder mig av vetenskap och egna exempel som skall spegla av det forsknings området kring utbildningssystem, vad är kunskap och bildning genom ett vetenskapligt arbete, litteratur och praxis i försöket att synliggöra ett lärarens kunnande... Essén är också undersökning om dem viktiga delar av en lärares och skolledningens kunnande i att undervisningen håller sig i livet; att föra samtal och kommunicera, ibland förhandla och att debattera i förhållandet till utbildningssystem.