<p>Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad ledarrollen i läraryrket innebär utifrån mentorers och handledares föreställningar. För att komma fram till resultaten användes intervjuer med föreställningskartor och litteraturstudier. Resultaten i undersökningen visar hur mentorer och handledare ser på ledarrollen i läraryrket. För att ge undersökningen en högre relevans jämfördes respondenternas föreställningar med Karlstads Universitets anvisningar för ledarskapskompetens. Det är svårt att ge en generell bild av hur ledarrollen i läraryrket ser ut och vad den innebär då alla respondenter är av olika föreställningar. Att skilja ur den faktiska ledarskapskompetensen från lärarkompetensen tycks vara svårt då respondenter anser att didaktisk, pedagogisk och ämneskompetens hör till ledarrollen. I litteraturgenomgången befästes respondenternas föreställningar. Slutsatsen är att av tio respondenter är ingen av samma uppfattning om vad ledarrollen i läraryrket innebär.</p>

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad ledarrollen i läraryrket innebär utifrån mentorers och handledares föreställningar. För att komma fram till resultaten användes intervjuer med föreställningskartor och litteraturstudier. Resultaten i undersökningen visar hur mentorer och handledare ser på ledarrollen i läraryrket. För att ge undersökningen en högre relevans jämfördes respondenternas föreställningar med Karlstads Universitets anvisningar för ledarskapskompetens. Det är svårt att ge en generell bild av hur ledarrollen i läraryrket ser ut och vad den innebär då alla respondenter är av olika föreställningar. Att skilja ur den faktiska ledarskapskompetensen från lärarkompetensen tycks vara svårt då respondenter anser att didaktisk, pedagogisk och ämneskompetens hör till ledarrollen. I litteraturgenomgången befästes respondenternas föreställningar. Slutsatsen är att av tio respondenter är ingen av samma uppfattning om vad ledarrollen i läraryrket innebär.

Den här studien ämnar undersöka hur lärare uppfattar sin autonomi inom olika områden av deras yrke och fungerar som en förstudie till ett forskningsprojekt. Begreppet autonomi är mångfacetterat, men kontroll över yrket och inflytande över beslutsprocesser utgör en stor del av det. Uppsatsen fokuserar på lärare i grundskolan och gymnasiet. Tre forskningsfrågor formulerades för att fånga in begreppet autonomi. Dessa är: Hur uppfattar lärare sin professionella autonomi?, Hur skiljer sig lärares uppfattningar angående olika dimensioner av autonomi (olika nivåer och olika områden i yrkeslivet)? samt Hur väl korrelerar olika delar av lärares uppfattade autonomi med varandra?. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät vilken 93 personer svarade på. Merparten av lärarna svarade på enkäten via facebookgrupper även om flera olika kanaler användes för att nå ut till möjliga respondenter. Det teoretiska ramverket består i Frostensons tre nivåer av autonomi, LaCoes sex komponenter gällande lärares yrkesautonomi och Ballous individuella autonomi vilka tillsammans skapar en multidimensionell konstruktion. Tidigare forskning behandlar hur de senaste decenniernas skolreformer i Sverige omformat lärarprofessionen men består också i utländsk forskning gällande lärare och deras autonomi.                       Uppsatsens resultat visar att lärare uppfattar sin autonomi som både stor och liten beroende på vilket område av autonomi som åsyftas. Respondenterna anser sig ha litet inflytande gällande ekonomiska beslut vilka även visar sig vara de beslut de uppfattar är viktigast i skolans verksamhet. Vidare uppfattar lärarna som svarade på enkäten sin autonomi som hög vad gäller sådant som rör deras klassrumsmiljö och undervisning. / This study serves as a pilot study for a research project and aims to investigate how teachers perceive their autonomy in different domains of their profession. Autonomy as a concept is multifaceted but control over the profession and influence in decision-making processes constitute a great part of it. The study focuses on primary, secondary and high school teachers. Three research questions were formed to capture the term autonomy. These are: How do teachers perceive their professional autonomy?, How do teachers perceptions differ in the various dimensions of autonomy (different levels and domains of the worklife)? and How well do various domains of teachers perceived autonomy correlate?. The data of the study was collected by quantitative method via a web-based questionnaire which was answered by 93 persons. The main part of the teachers answered the questionnaire through facebook groups despite having used several other different channels to reach out to possible respondents. The theoretical framework consists of Frostenson’s three different levels of autonomy, LaCoe’s six components of teacher autonomy and Ballou’s themes within individual autonomy which together create a multidimensional construction. Previous research discusses how school reforms of the recent decades in Sweden have reshaped the teaching profession but it also consists of foreign research of teachers and their autonomy.                       The results of the study indicates that teachers perceive their degree of autonomy as both high and low depending on what domain referred to. The respondents consider themselves having a small influence regarding economical decisions which also is considered the most important decisions in school’s activities. Furthermore the teachers who responded perceive their degree of autonomy as high regarding the classroom environment and teaching.

<p>Sammanfattning</p><p>Det är svårt att ge en generell bild av hur läraryrket ser ut och vad det innebär. Alla skolor ger lärare olika förutsättningar och dessa kan visa på stora variationer. I det här arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lärare försökt få en bild av hur läraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lärare kan innebära att ständigt ha ett dåligt samvete och sällan känna sig nöjd med det man åstadkommit. Det kan också innebära att få bekräftelse genom barnen då de visar att de gjort en ny upptäckt och lärt sig något nytt. Läraryrket visar sig vara komplext då det är ett yrke i ständig förändring och förutsätter att läraren får ihop olika dimensioner. Rollen innebär dels att hålla ordning men även att undervisa. Lärarrollen har förändrats över tiden och innebär i dag ett ökat ansvar och fler arbetsuppgifter. Läraryrket kan bli ens identitet även privat. Det gäller att sätta gränser för när arbetsdagen tar slut och för hur höga krav som man kan ha på sig själv som lärare.</p><p>Nyckelord: lärare, lärarroll, läraryrke, undervisning.</p> / <p>Abstract</p><p>It is difficult to describe the contents of the teaching post in general terms. Each school gives the teacher different working conditions. I have in this examination, through interviews with experienced teachers tried to understand the reality behind the role of being a teacher. Being a teacher can involve constantly having a bad conscience and not being satisfied with the job achieved, on the other hand the post can also include getting confirmation from the pupils in their learning process. The teachers role is constantly changing which adds to its complexity. In addition the teacher also needs to combine two dimensions, to keep order and to teach. The role of being a teacher has been changing through years and today the teacher has a lot more responsibility and a lot more tasks. The role as a teacher can be a part of a persons identity even in private life. It is important to set limits to when the working day ends and also set bounds to how high demand the teacher has on herself/himself.</p><p>Keywords: teacher, teaching, teacher’s post, the role of being a teacher.</p>

Sammanfattning Det är svårt att ge en generell bild av hur läraryrket ser ut och vad det innebär. Alla skolor ger lärare olika förutsättningar och dessa kan visa på stora variationer. I det här arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lärare försökt få en bild av hur läraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lärare kan innebära att ständigt ha ett dåligt samvete och sällan känna sig nöjd med det man åstadkommit. Det kan också innebära att få bekräftelse genom barnen då de visar att de gjort en ny upptäckt och lärt sig något nytt. Läraryrket visar sig vara komplext då det är ett yrke i ständig förändring och förutsätter att läraren får ihop olika dimensioner. Rollen innebär dels att hålla ordning men även att undervisa. Lärarrollen har förändrats över tiden och innebär i dag ett ökat ansvar och fler arbetsuppgifter. Läraryrket kan bli ens identitet även privat. Det gäller att sätta gränser för när arbetsdagen tar slut och för hur höga krav som man kan ha på sig själv som lärare. Nyckelord: lärare, lärarroll, läraryrke, undervisning. / Abstract It is difficult to describe the contents of the teaching post in general terms. Each school gives the teacher different working conditions. I have in this examination, through interviews with experienced teachers tried to understand the reality behind the role of being a teacher. Being a teacher can involve constantly having a bad conscience and not being satisfied with the job achieved, on the other hand the post can also include getting confirmation from the pupils in their learning process. The teachers role is constantly changing which adds to its complexity. In addition the teacher also needs to combine two dimensions, to keep order and to teach. The role of being a teacher has been changing through years and today the teacher has a lot more responsibility and a lot more tasks. The role as a teacher can be a part of a persons identity even in private life. It is important to set limits to when the working day ends and also set bounds to how high demand the teacher has on herself/himself. Keywords: teacher, teaching, teacher’s post, the role of being a teacher.

Min essé är samling av undersökningar, funderingar och teorier om bildning, kunskap, utbildning och lärarrollen i rådande utbildningssystemet. Mina förhoppningar är att essén belyser lärarens yrkesroll i en ny ljus. Jag använder mig av vetenskap och egna exempel som skall spegla av det forsknings området kring utbildningssystem, vad är kunskap och bildning genom ett vetenskapligt arbete, litteratur och praxis i försöket att synliggöra ett lärarens kunnande... Essén är också undersökning om dem viktiga delar av en lärares och skolledningens kunnande i att undervisningen håller sig i livet; att föra samtal och kommunicera, ibland förhandla och att debattera i förhållandet till utbildningssystem.