<p>Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad ledarrollen i läraryrket innebär utifrån mentorers och handledares föreställningar. För att komma fram till resultaten användes intervjuer med föreställningskartor och litteraturstudier. Resultaten i undersökningen visar hur mentorer och handledare ser på ledarrollen i läraryrket. För att ge undersökningen en högre relevans jämfördes respondenternas föreställningar med Karlstads Universitets anvisningar för ledarskapskompetens. Det är svårt att ge en generell bild av hur ledarrollen i läraryrket ser ut och vad den innebär då alla respondenter är av olika föreställningar. Att skilja ur den faktiska ledarskapskompetensen från lärarkompetensen tycks vara svårt då respondenter anser att didaktisk, pedagogisk och ämneskompetens hör till ledarrollen. I litteraturgenomgången befästes respondenternas föreställningar. Slutsatsen är att av tio respondenter är ingen av samma uppfattning om vad ledarrollen i läraryrket innebär.</p>

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad ledarrollen i läraryrket innebär utifrån mentorers och handledares föreställningar. För att komma fram till resultaten användes intervjuer med föreställningskartor och litteraturstudier. Resultaten i undersökningen visar hur mentorer och handledare ser på ledarrollen i läraryrket. För att ge undersökningen en högre relevans jämfördes respondenternas föreställningar med Karlstads Universitets anvisningar för ledarskapskompetens. Det är svårt att ge en generell bild av hur ledarrollen i läraryrket ser ut och vad den innebär då alla respondenter är av olika föreställningar. Att skilja ur den faktiska ledarskapskompetensen från lärarkompetensen tycks vara svårt då respondenter anser att didaktisk, pedagogisk och ämneskompetens hör till ledarrollen. I litteraturgenomgången befästes respondenternas föreställningar. Slutsatsen är att av tio respondenter är ingen av samma uppfattning om vad ledarrollen i läraryrket innebär.

Undersökningen är en heuristisk fallstudie där mitt syfte är att ta reda på vilken uppfattning en gymnasielärare som undervisar i ledarskap har om gott ledarskap, och hur läraren ser på sin egen roll som lärare. För att få svar på detta genomförde jag en strukturerad intervju med en lärare som undervisar i ledarskap på gymnasiet. Jag fortsatte sedan min studie med sammanlagt tre fria observationer i tre olika klasser som undervisades av läraren. Genom dem ville jag få svar på om lärarens uppfattning speglade undervisningen i klasserna. Som sista steg ville jag undersöka elevernas syn på lärarens ledarskap och genomförde en enkät med värderande påståenden enligt Likert-skalan, som besvarades av totalt 58 elever i de tre observationsklasserna. Vid intervjun framkom att läraren anser sig ha en övervägande demokratisk ledarstil och lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna. Läraren tycker sig också ha god ledarskapskompetens och ser det som en viktig förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. Läraren ser brister i, och vill förbättra sin organisations- och planeringsförmåga, och menar att man aldrig blir fullärd som ledare. Vid observationerna upplevde jag en god stämning i klassrummen och ett öppet klimat mellan läraren och eleverna. Läraren kunde hantera oförutsedda händelser, verkade engagerad i sitt arbete och bemötte eleverna med respekt. Resultatet av enkäterna visade att läraren övervägande ses som en god, demokratisk ledare som uppmärksammar eleverna och är kunnig inom sitt område. Klassen som hade haft regelbunden undervisning av läraren längst tid, visade ett något mer kritiskt omdöme än övriga

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram.   För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.     Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.

<p>Undersökningen är en heuristisk fallstudie där mitt syfte är att ta reda på vilken uppfattning en gymnasielärare som undervisar i ledarskap har om gott ledarskap, och hur läraren ser på sin egen roll som lärare. För att få svar på detta genomförde jag en strukturerad intervju med en lärare som undervisar i ledarskap på gymnasiet. Jag fortsatte sedan min studie med sammanlagt tre fria observationer i tre olika klasser som undervisades av läraren. Genom dem ville jag få svar på om lärarens uppfattning speglade undervisningen i klasserna. Som sista steg ville jag undersöka elevernas syn på lärarens ledarskap och genomförde en enkät med värderande påståenden enligt Likert-skalan, som besvarades av totalt 58 elever i de tre observationsklasserna.</p><p>Vid intervjun framkom att läraren anser sig ha en övervägande demokratisk ledarstil och lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna. Läraren tycker sig också ha god ledarskapskompetens och ser det som en viktig förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. Läraren ser brister i, och vill förbättra sin organisations- och planeringsförmåga, och menar att man aldrig blir fullärd som ledare.</p><p>Vid observationerna upplevde jag en god stämning i klassrummen och ett öppet klimat mellan läraren och eleverna. Läraren kunde hantera oförutsedda händelser, verkade engagerad i sitt arbete och bemötte eleverna med respekt.</p><p>Resultatet av enkäterna visade att läraren övervägande ses som en god, demokratisk ledare som uppmärksammar eleverna och är kunnig inom sitt område. Klassen som hade haft regelbunden undervisning av läraren längst tid, visade ett något mer kritiskt omdöme än övriga</p>

Studien som genomförts är en kvantitativ studie med syftet att undersöka hur chefer ser på sin kompetens och kompetensutveckling. I den tidigare forskningen presenteras forskning som berör de tre kompetenserna som är centrala i enkäten, social, ledarskaps- och inspirerande kompetens. Därefter följer de till studien valda teoretiska perspektiven, ELDs kompetenskategorier och Illeris lärande. I resultatet framkommer det att de chefer som deltagit i studien generellt sett skattar den egna kompetensen högt i nuläget inom samtliga tre områden. Övervägande del av cheferna skattar dessutom den egna kompetensen i dåtid högt. Detta resulterar i att övervägande del av cheferna har samma skattning av kompetenserna i då- och nutid. De som skattar sig själva annorlunda skattar övervägande nuläget högre. Intresset för utveckling av social kompetens, ledarskapskompetens och inspirerande kompetens är lågt. Istället framkommer egna förslag på kompetenser som deltagande chefer vill utveckla. Utifrån analyseringen av resultatet så framkommer det att mest önskvärt är kompetenser som har motsvarande kompetenser i ELDs kategori ledarskap/administration.

<p>The purpose of this project is to examine students' pespectives on quality in teaching. The characteristics that are described to denote a 'good' and 'less good' teachers are linked to ideas about types of corresponding leadership styles in the classroom. The report is based on surveys of students in Upplands-Bro high school outside Stockholm. In order to get better insight and further knowledge of the subject, the student accounts have been related to current discussions in the literature about good leadership and teaching quality.</p><p>Following the methodology of grounded theory a pilot study was constructed to design the research instruments. In the pilot study I collected students' perceptions on quality-related categories in teaching and leadership which then formed a bases for a survey which was distributed to a larger student sample. The survey includes questions that relate to the middle order, which is based on three criteria that make up the characteristics of a 'good'/ 'less good' teacher and the leadership style that suits students descriptions of good teacher characteristics.</p><p>The results of the study show that a good teacher should have subject knowledge, be good at writing and illustrating the curriculum on the whiteboard and explain and clarify their instruction through good communication. Results of the category 'a less good teacher' show characteristics of a teacher who does not have subject expertise, and who does not vary their teaching styles as well as favors some students over others.</p><p>The discussion concludes the study by highlighting significant implications of the survey for teaching practice. The student perspective reported on in this study, gives evidence for the importance of considering students' perspectives in maintaining quality in teaching practice and classroom leadership.</p><p> </p>

The purpose of this project is to examine students' pespectives on quality in teaching. The characteristics that are described to denote a 'good' and 'less good' teachers are linked to ideas about types of corresponding leadership styles in the classroom. The report is based on surveys of students in Upplands-Bro high school outside Stockholm. In order to get better insight and further knowledge of the subject, the student accounts have been related to current discussions in the literature about good leadership and teaching quality. Following the methodology of grounded theory a pilot study was constructed to design the research instruments. In the pilot study I collected students' perceptions on quality-related categories in teaching and leadership which then formed a bases for a survey which was distributed to a larger student sample. The survey includes questions that relate to the middle order, which is based on three criteria that make up the characteristics of a 'good'/ 'less good' teacher and the leadership style that suits students descriptions of good teacher characteristics. The results of the study show that a good teacher should have subject knowledge, be good at writing and illustrating the curriculum on the whiteboard and explain and clarify their instruction through good communication. Results of the category 'a less good teacher' show characteristics of a teacher who does not have subject expertise, and who does not vary their teaching styles as well as favors some students over others. The discussion concludes the study by highlighting significant implications of the survey for teaching practice. The student perspective reported on in this study, gives evidence for the importance of considering students' perspectives in maintaining quality in teaching practice and classroom leadership.