Syftet med studien var att synliggöra förskollärares tankar om att arbeta med barns utveckling och lärande inom bild och form. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visar att förskollärarna har en osäker inställning till arbetet med bild och form och att det påverkar undervisningen inom ämnet. Förskollärarna beskrev att de främst använde bild och form som ett medel för att nå andra mål och la stort fokus vid barns fria skapande. I intervjuerna framkom olika metoder som förskollärarna använder för att vägleda och stimulera barns utveckling inom bild och form. Dock verkade det inte finnas en medveten didaktisk analys bakom förskollärarnas val av metoder. Slutsatsen av studien är att det finns olika ramfaktorer som påverkar undervisningen inom bild och form samt att förskollärarna kan behöva stöd för att förbättra sin undervisningspraktik i detta ämne.

Slöjd är ett ämne som har gått från att vara uppdelat efter kön, till att vi idag hittar många integrerade slöjdsalar där materialen kombineras med varandra på olika sätt och en läroplan som säger att “Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling” (skolverket, 2022, s. 6) Under de år som jag varit verksam inom skolan så har jag som blivande kvinnlig textilslöjdslärare nästan alltid mötts av en manlig trä- och metallslöjdslärare. På vilket sätt bidrar det till elevernas syn på ämnet och lärarens kunskaper? Syftet med detta arbete är att ta reda på hur kvinnliga slöjdlärare upplever att deras ämneskompetenser värderas av eleverna beroende på vilken slöjdart som undervisas. Fem kvinnliga slöjdlärare som undervisar i båda slöjdarterna, har deltagit i semistrukturerade intervjuer, där data sedan har transkriberats och analyserats med hjälp av teman. Det framkommer att de lärare som har integrerade slöjdsalar har hittat ett arbetssätt där de tycker att ämnet slöjd blir lättare att motivera för eleverna och därmed blir lärarens förhållningssätt och elevernas värderingar av ämneskunskap en annan än i de traditionellt uppdelade slöjdsalarna. De intervjuade lärarna nämner att det är fler killar som ifrågasätter när det handlar om kunskapsfrågor och även att samtliga elever, oavsett kön, lägger stor vikt vid lärarens utbildning. Det kan därför vara intressant att följa upp med en studie utifrån ett elevperspektiv. Det skulle då kunna genomföras med en kombination av enkäter och gruppintervjuer för att kunna komplettera lärarnas upplevelser och på det sätt få en tydligare bild av hur ämnet ser ut och värderas idag.

Denna studie undersöker åtta pedagogers inställning och kunskaper inom naturvetenskap samt hur inställningen och de olika kunskaperna inom ämnet kan påverka den dagliga verksamheten. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från fyra olika förskolor inom en kommun i norra Sverige. Studien visar att deras inställning till naturvetenskap varierar. Vi kan se att deras inställning kan ha ett samband med deras tidigare erfarenheter av ämnet. Beroende på vilken inställning och vilka ämneskunskaper pedagogerna har, tror vi att deras planering av den fysiska miljön påverkas. Pedagogerna anser att naturvetenskap bearbetas på olika sätt beroende om barnen befinner sig inomhus eller utomhus. Angående de åtta pedagogernas kunskaper om naturvetenskap har vi kommit fram till att många av de kunskaperna berör biologi. Vår studie visar även att pedagogerna anser att ämneskompetens inom naturvetenskap inte är något negativt att ha och pedagogernas intresse för naturvetenskap är viktigt för arbetet med det. De ämneskunskaper som flera pedagoger har, har de fått med sig via utbildning.

<p>Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.</p>

Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska.

I denna studie undersöker vi barnskötares och förskollärares upplevelser av sina förutsättningar inför undervisning i de naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi i förskolan ur ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan. Vi har genomfört två undersökningar i form av åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare som arbetar i förskolor i Storstockholmsområdet. Våra frågor var grupperade efter ramfaktorerna fortbildning, kollegialt lärande, material, miljö, planeringsunderlag, styrdokument, tid och ämneskompetens. Vi valde att i intervjuguiden utgå ifrån ramfaktorteorin, vilken beskriver de ramar och praktiska förutsättningar som påverkar lärares handlingsutrymme. Intervjuerna transkriberades och kodades för att strukturera datamaterialet inför kategorisering och tematisering. Delstudierna jämfördes därefter med tidigare forskning samt analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan (Linde, 2012), det vill säga hur förskollärarna tolkar läroplanens mål till den faktiska undervisningen. De gemensamma nämnarna för resultaten av delstudierna är behovet av kompetensutveckling inom ämnena fysik och kemi samt mer tid för barnskötare och förskollärare att i sitt arbetslag kunna planera, utvärdera, analysera och utveckla undervisningen tillsammans. Barnskötarna i undersökningen efterfrågar ett kollegialt lärande där de kan öka sina kunskaper samtidigt som förskollärarna uttrycker vikten av kompetenta barnskötare för att kunna utföra sitt uppdrag. Resultatet tyder på att förskollärarna i undersökningen inte vet vad som förväntas av dem i undervisningen i ämnena fysik och kemi. Därför ser vi gärna att det genomförs forskningsstudier med fokus på rektorer och huvudmän för att synliggöra vad som erbjuds med syfte att underlätta förskollärarnas förutsättningar för att tolka, planera och utveckla undervisningen i fysik och kemi.

Studien syftar att öka förståelsen kring vilka strategier som bildlärare på högstadiet använder när de planerar och genomför bildundervisning med fokus på digitala medier, samt vilka faktorer som påverkar bildlärarnas val när det kommer till användningen av digitala medier i sin undervisning. Mina egna erfarenheter av digitala medier i ämneslärarutbildningen och i skolmiljöer ligger som grund för studien. Skolan och bildundervisningen har förändrats genom digitaliseringen och den stora mängd ny digital teknik som tillkommit. Tidigare forskning visar att implementeringen av digitala medier i bildundervisningen sker i olika takt på olika skolor, och lärare behöver få mer digital kunskap för att möta de behov som finns. Den forskning som finns på området undersöker inte hur bildlärarna planerar sin undervisning i relation till digitala medier i en så stor utsträckning, vilket var en anledning till att denna studie genomfördes. Studiens resultat uppnåddes genom att genomföra en kvalitativ enkät, samt använda en ramfaktorteoretisk analysmodell. Totalt deltog tio bildlärare i studien. Resultatet visade att de mest centrala faktorerna som påverkade bildlärarnas förhållning till digitala medier i bildämnet var lärarnas erfarenhet, tillgång på digitala medier, samt ekonomiska begränsningar hos skolorna

Denna litteraturstudie undersöker vilka värden som förmedlas i sex- och samlevnadsundervisningen och vilken roll lärare spelar i förmedlingen av dessa. Litteraturen har samlats in genom systematisk sökning som efter utsortering resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sammanställts i en tematisk innehållsanalys. I resultatet framgår att samhällsnormer så som heteronormativitet och funktionalitet genomsyrar undervisningen även hos de lärare som intar ett normkritiskt perspektiv. Detta beror till stor del på att lärare saknar ämneskompetens inom sex och samlevnad. Av denna anledning utgår de till stor del från sin egen sexualsyn vilket leder till att normer reproduceras. Behovet av de nya examensmålen på ämneslärarprogrammet visar sig vara stort för att lyckas förmedla styrdokumentens värden i gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning.

<p>The purpose of this project is to examine students' pespectives on quality in teaching. The characteristics that are described to denote a 'good' and 'less good' teachers are linked to ideas about types of corresponding leadership styles in the classroom. The report is based on surveys of students in Upplands-Bro high school outside Stockholm. In order to get better insight and further knowledge of the subject, the student accounts have been related to current discussions in the literature about good leadership and teaching quality.</p><p>Following the methodology of grounded theory a pilot study was constructed to design the research instruments. In the pilot study I collected students' perceptions on quality-related categories in teaching and leadership which then formed a bases for a survey which was distributed to a larger student sample. The survey includes questions that relate to the middle order, which is based on three criteria that make up the characteristics of a 'good'/ 'less good' teacher and the leadership style that suits students descriptions of good teacher characteristics.</p><p>The results of the study show that a good teacher should have subject knowledge, be good at writing and illustrating the curriculum on the whiteboard and explain and clarify their instruction through good communication. Results of the category 'a less good teacher' show characteristics of a teacher who does not have subject expertise, and who does not vary their teaching styles as well as favors some students over others.</p><p>The discussion concludes the study by highlighting significant implications of the survey for teaching practice. The student perspective reported on in this study, gives evidence for the importance of considering students' perspectives in maintaining quality in teaching practice and classroom leadership.</p><p> </p>