Organisationer och verksamheter kan ses som något komplext när det är människor som dagligen verkar där, vilket i sin tur kan skapa både positiva och negativa händelser, i den meningen att människor kan agera förutsättlöst och har därmed ständigt en rad idéer som på ett eller annat sätt kan påverka hela organisationen i någon riktning. Syftet med denna studie är att först undersöka hur kommunikation, ledarskap och konflikthantering fungerar i Torshälla Golfklubb. För att därefter sist i arbetet framföra förslag på hur de kan förändra sina arbetsprocesser. I studien har jag valt att använda mig av primära och sekundära källor, då den empiriska studien i form av främst observationer och samtal utgör den primära delen medan den teoretiska forskningen utgör den sekundära delen. Inledningsvis har jag gjort en granskning av vad teorin säger angående mitt valda problemområde för att sist göra en analys av organisationen. Genom undersökningar och studier har det framkommit att det finns en rad olika bakomliggande faktorer som på ett eller annat sätt har påverkat organisationen i någon riktning. Faktorer som i slutändan gjort att anställda sagt upp sig från verksamheten på grund av att de inte känt sig motiverad och engagerad till att utföra sitt arbete på en bra och konstruktivt sätt. Något som dock organisationen numera är medveten om och därmed börjat sitt arbete mot en förbättrad framtid. De åtgärdsförslag som jag under studiens gång kommit fram är organiserade personalmöten, veckovis, exempelvis då 2 gånger i veckan till att börja med. Öka teamkänslan, genom en rad aktiviteter som även främjar medelemsnyttan. Förändrat målfokus, då med gemensamt fokus och tydliga arbetsmål för de anställda. Tydliggörs via workshop minst en gång per år. Förslagen kan ses mer utförligt i det avslutande kapitlet i arbetet.

Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt i samspelet, bemötandet och konflikter mellan barn i den fria leken på förskolan. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de yngre barnen interagerar med varandra och hur konflikter uppstår samt hur dessa hanteras av barnen i den fria leken på förskolan. De forskningsfrågor vi undersökte var:  Hur samspelar de yngre barnen med och bemöter varandra i den fria leken?  Vad kännetecknar de yngre barnens konfliktsituationer i den fria leken?  Hur hanterar de yngre barnen konflikter som uppstår i den fria leken? Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet då vårt fokus är barns interaktion, bemötande, konfliktsituationer samt verbal- och ickeverbal kommunikation såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck. För att genomföra denna studie förhöll vi oss till en mikro– etnografisk metod då vi ville förstå barns perspektiv och därför tillbringade vi tid ute på fältet på förskolorna och genomförde partiellet deltagande observationer via fältanteckningar. Studien genomfördes på två förskolor och det ingick totalt 24 barn i undersökningen. Vi kom fram till vårt resultat genom att vi analyserade våra observationsbeskrivningar utifrån en tematisk analysmetod vilket gjorde att vi kunde se mönster i barnens interaktion och konfliktsituationer. Sammanfattningsvis visade resultatet att barn använder sig av sin sociala kompetens och olika sociala verktyg för att interagera med varandra såsom verbal- och ickeverbal kommunikation till exempel skratt, leenden, ögonkontakt och kroppslig kontakt. Resultatet visade också att barnen använde sig av sin verbala- och ickeverbala kommunikation för att ta kontakt med pedagoger för att sedan använda sig av deras stöd i att att hantera konflikter i den fria leken. Detta har betydelse för vår studie då vårt problem var att undersöka barns interaktion, samspel och bemötande i den fria leken, för att ta reda på hur konflikter uppstår och om våld ofta förekommer i deras hantering av konflikter eller om andra konflithanteringsmetoder är mer förekommande hos barnen.

<p>Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.</p>

Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.