Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt. Jag anser att min studie har relevans för läraryrket, då ämnet i sin karaktär förvaltar elevens konstnärliga utveckling. Resultatet från diskussionerna kring metoder, kan även bidra till förfaringssätt för bildpedagoger, att eventuellt förhålla sig till i arbete med eleverna.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares tankar om att arbeta med barns utveckling och lärande inom bild och form. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visar att förskollärarna har en osäker inställning till arbetet med bild och form och att det påverkar undervisningen inom ämnet. Förskollärarna beskrev att de främst använde bild och form som ett medel för att nå andra mål och la stort fokus vid barns fria skapande. I intervjuerna framkom olika metoder som förskollärarna använder för att vägleda och stimulera barns utveckling inom bild och form. Dock verkade det inte finnas en medveten didaktisk analys bakom förskollärarnas val av metoder. Slutsatsen av studien är att det finns olika ramfaktorer som påverkar undervisningen inom bild och form samt att förskollärarna kan behöva stöd för att förbättra sin undervisningspraktik i detta ämne.

Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för hur arbetet med bild och form som ett grundläggande uppdrag och ämnesområde i förskolans verksamhet kan tolkas, hanteras och ta sig uttryck i förskolan. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är synen på-, arbetet med-, samt möjligheter med bild och form i förskolan. För att besvara frågeställningarna användes intervju som metod. Sammanlagt genomfördes kvalitativa intervjuer med nio förskollärare vid åtta olika förskolor i två kommuner. Studien tar stöd i den sociokulturella teorin. Resultatet visar att synen på bild och form varierar mellan förskollärarna och även att arbetet med bild och form ter sig olika ute i förskolorna. Ytterligare något som framkommer i resultatet är att förskollärarna ser fler möjligheter än hinder när det kommer till arbetet med bild och form i förskolan. Införandet av begreppet utbildning i den nya läroplanen visar sig dock ha medfört osäkerhet inför förskolans uppdrag när det kommer till estetiska ämnen kontra traditionella kunskapsämnen.

Detta examensarbete skrevs vårterminen 2023 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har sin utgångspunkt i att utforska bildgenereringsprogrammet Midjourney för att försöka förstå hur den kan användas i potentiellt utbildningssammanhang inom bildämnena på gymnasieskolan. Den empiri som samlades in var bilder och samtal från en Bild- & formklass i Stockholm som under en workshop försöka efterlikna statyn Nike från Samothrake. Efter avslutad workshop fick informanterna diskutera i grupper om vad de tror bildgenereringsprogram kan vara användbart för. I samtalen lyftes olika idéer om hur programmet kan användas för bland annat skapandet för förlagor och komma med förslag för att hjälpa till i större bildskaparprocesser. Genom att analysera de bilder och texter som informanterna skapat kunde det ses att programmet Midjourney har vissa ramar när den genererar bilder. Många av bilderna blev inte som informanterna påstår sig ha beskrivit vilket har lett in på att programmet kan användas som ett redskap för att undervisa bland annat bildbeskrivning och fackmässigt språk inom ämnena bild. Studien resulterar på att trots att programmet kan vara förrädiskt när den genererar bilder så är den till en stor resurs inom bildundervisningen både för lärare och elever. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2023 som ett bildspel där 100 kända konstverk från konsthistorien blivit tolkade av en serie olika artificiella intelligenser. Verksbeskrivningarna var skapade av chattbotten Chat-GPT som sedan tolkats av bildgenereringsprogrammet Midjourney. Bilderna visades samtidigt som talprogrammet Speechgen läste upp beskrivningarna för åskådarna. Bilderna som visades var av olika kvalité där några var väldigt lika sina förlagor medan andra var väldigt långt ifrån vilket ibland var näst intill humoristiskt. Tanken med verkat var att förmedla hur bildgenerering text- till bild fungerar och låta åskådaren att fundera över den människliga inblandningen i bildmaterial skapat med AI samt vart utvecklingen är på väg inom bildskapandet.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet. Undervisningen bör ha en avvägning av praktiskt och teoretiskt kunskapande. Av resultatet framgår det att bild och form har positiva grunder för barns utveckling och lärande vilket gör att de fyra lärarna tycker att bild och form har ett värde som de vill använda sig av i den ämnesteoretiska undervisningen. Det visar sig dock att det finns hinder på vägen som gör att de begränsas i sitt användande av ämnet. Framför allt tydligt framkommer det i mellanstadielärarnas berättelser att kraven på att eleverna ska visa goda teoretiska kunskapsresultat ses som ett hinder.

Denna studie handlar om vilka aspekter av motstånd bildelever möter när bildundervisningen tvingas förändras utifrån restriktioner för pandemin under våren 2020. Empirin för studien samlades in med hjälp av fokusgrupper. Materialet transkriberades och analyserades genom kodning och tematisering. Resultatet visar att motståndssituationer har uppstått i förändringar av erfarenheter och i motiverade handlingar vilka tagit plats inom det virtuella lärandet. Undervisningens klimat, miljö och kvalitet har visat sig i de strategier som utvecklats. Sociala behov och en upplevd känslan av (ingen) kontroll har skapat nya rutiner. Eleverna har upplevt saker som fått dem att bli ofokuserade, stressade och omotiverade. Detta har påverkat deras inspiration, kreativitet och egna drivkraft. Situationen kan beskrivas som att de har haft svårt att känna funktionell identifikation med omvärlden då nya signifikanta gester behövt skapas i digitala lärplattformar.

The purpose of this study was to describe how the art subject´s societal relevance is motivated. The questions asked were: How is the art subject's societal relevance in school policy, state's public investigations and public art subject debate motivated? And how is the future development of the art subject described therein? The method used was based on Faircloughs critical discourse analysis and studied text extracts from publicly accessible publications. The results showed a complex and multifaceted discourse. Furthermore, the analysis showed several intertextual and interdiscursive relations, but also its potential future development with a discourse comprised predominantly of concrete statements. The conclusion was that school policy discourse emphasized to a large extent the democratic societal relevance, the discourse in state public investigations used largely a beneficial economic relevance, and the discourse of the art subject debate showed a tendency to pursue an analytical, critical, and communicative relevance. However, there were elements within each discourse that were reminiscent of each other. The future development of the subject highlighted the need to ensure the desirable creative commodity and a necessity of a more theoretical inclined subject, and a need to develop the subject as support to ensure democracy.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande. De sociala faktorer som inte har varit särskilt betydande för valet av utbildning menar eleverna vara lärarnas- och föräldrarnas rekommendationer samt vänners val av utbildning. Vidare kan man utläsa att elever med föräldrar med en högre utbildningsnivå finns överrepresenterade i utbildningen och att utbildningen domineras av kvinnor. Genom att studera sociala mönster som grund till utbildningsval anser jag att man medvetandegör lärarens roll i skolan som till viss del kan bidra med att motverka de skilda utbildningsval som görs beroende på elevers skilda förutsättningar.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd. Tekniker, material och metoder läggs hela tiden till ämnet men inget tas bort. Från och med 1980-talet får ämnet en stark kommunikativ prägel som bildspråk. Forskning och statliga utredningar påvisar att hantverksmässig produktion dominerar undervisningen på grundskola och gymnasium. Resultatet av detta arbete visar att teknik, material och metod är det huvudsakliga innehållet i kursen Bild och form, grundkurs, oberoende programtillhörighet eller då kursen ges som individuellt val.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursenBild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten. Resultatet visar att otydligheten i styrdokumenten gällande betygskriterier i Bild och form och därmed i skolans bedömning finns, vilket kräver lärarnas subjektiva tolkning av betygskriterier för att kunna sätta betyg i kursen.