Detta examensarbete skrevs vårterminen 2023 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har sin utgångspunkt i att utforska bildgenereringsprogrammet Midjourney för att försöka förstå hur den kan användas i potentiellt utbildningssammanhang inom bildämnena på gymnasieskolan. Den empiri som samlades in var bilder och samtal från en Bild- & formklass i Stockholm som under en workshop försöka efterlikna statyn Nike från Samothrake. Efter avslutad workshop fick informanterna diskutera i grupper om vad de tror bildgenereringsprogram kan vara användbart för. I samtalen lyftes olika idéer om hur programmet kan användas för bland annat skapandet för förlagor och komma med förslag för att hjälpa till i större bildskaparprocesser. Genom att analysera de bilder och texter som informanterna skapat kunde det ses att programmet Midjourney har vissa ramar när den genererar bilder. Många av bilderna blev inte som informanterna påstår sig ha beskrivit vilket har lett in på att programmet kan användas som ett redskap för att undervisa bland annat bildbeskrivning och fackmässigt språk inom ämnena bild. Studien resulterar på att trots att programmet kan vara förrädiskt när den genererar bilder så är den till en stor resurs inom bildundervisningen både för lärare och elever. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2023 som ett bildspel där 100 kända konstverk från konsthistorien blivit tolkade av en serie olika artificiella intelligenser. Verksbeskrivningarna var skapade av chattbotten Chat-GPT som sedan tolkats av bildgenereringsprogrammet Midjourney. Bilderna visades samtidigt som talprogrammet Speechgen läste upp beskrivningarna för åskådarna. Bilderna som visades var av olika kvalité där några var väldigt lika sina förlagor medan andra var väldigt långt ifrån vilket ibland var näst intill humoristiskt. Tanken med verkat var att förmedla hur bildgenerering text- till bild fungerar och låta åskådaren att fundera över den människliga inblandningen i bildmaterial skapat med AI samt vart utvecklingen är på väg inom bildskapandet.

Text-to-image generation is one of the most significant technological advancements in artificial intelligence (AI) during recent years, with the software Midjourney being amongst the most popular tools for this purpose. There is however some uncertainty about how tools like Midjourney will impact and integrate with creative professions, such as graphic design. To successfully integrate graphic designers with image-generating software, it is necessary for the tools to be designed according to the needs of their design process. This study, therefore, examines the requirements graphic designers have for Midjourney to be integrated into the idea generation phase of their design process. Requirements were gathered through interviews, which were then prioritized through surveys. A comprehensive list of requirements was formulated based on these findings. An analysis of the results was also conducted to analyze the prioritization of each individual requirement. The results highlight areas of improvement in Midjourney, with a focus on control and usability. The discussion explores factors that could have influenced the validity of the results, along with a reflection on the study's implementation. Finally, the conclusion of the study outlines the key improvements needed for Midjourney according to the results and suggests directions for future research within the research area.

No description available.

This case study investigates if the AI text-to-image generator Midjourney can generate visual game character idea images for Dota 2 that meet the game’s art guidelines. The author defined the term “visual game character ideas” as the idea images at the early stage of visual character design process to help artists get inspiration. To achieve this, an experiment was designed and conducted where three new Dota 2 heroes’ backgrounds were developed by the author, and 32 images per hero were generated with Midjourney bot. These 96 images were evaluated to examine Midjourney’s performance based on seven aspects: accurate content, readability and identifiability, value gradient, value patterning, the number of colors, areas of rest and detail, and directionality. “YES” was given to each criterion if they meet the requirement. The value of this case study is to present the strength and weakness of the text-to-image generators for visual character design ideas, which can potentially show game artists when and how to use them in visual character design process. The result suggested that Midjourney could be used to generate visual character design ideas for Dota 2 unstably, and this instability was mainly caused by its identified flaw: content accuracy. Furthermore, it performed better for non-color-related aspects, while the performance for color-related items was significantly worse than others.

Denna studie har undersökt hur konstnärer interagerar med det bildgenererande verktyget Midjourney. Vad som sågs var att användargränssnittet som denna nyttjar till stor del hindrat deltagare från att använda verktyget effektivt. Detta då utveckling och design framstår som centrerad runt teknologiska aspekter, snarare än användarvänlighet. Användargränssnittets negativa aspekter påverkade deltagares förmåga att dels uppskatta verktygets funktionalitet, dels uppskatta verktygets relevans för den egna praktiken. Dock noterades av samtliga deltagare hur Midjourney kan användas för generering av variationer och referenser.

In the uncanny feeling I experienced from Goya’s Deaf Man’s Villa, an estranged Deaf Man’s Villa was created but also repressed in my subconscious and thus invisible. How can I use AI to derive this Deaf Man’s Villa hidden in my subconscious? The aim of this project is, with AI Midjourney, to deduce the uncanny feeling I experienced from Goya’s Deaf Man’s Villa to an architectural design.  This project provides a way to identify design intent and develop architectural design through research, AI Midjourney, traditional design methods such as drawing and modeling, and other methods such as novel writing. In the project's methodological path, the authors identify that AI has the potential to aid architectural design but cannot replace the human designer's driving role in purposeful architectural design. Ultimately, the authors discuss the role of AI-produced images in architectural design with the semiotic model of Charles Sanders Peirce.

I dagens samhälle talas det dagligen i media om AI, både som hot och möjlighet, och det kommer nya verktyg och AI-stöd hela tiden. Men hur är det att faktiskt använda dessa i en gestaltande process? Vilka frågor och problem möter jag som kreatör när jag vill använda mig av AI-stödda verktyg? Kan jag lita på resultatet som jag får från verktygen? Kan jag lita på leverantörerna och de resultat som produceras. Är resultaten representativa, inkluderande och faktabaserade eller behöver jag kritiskt granska och bedöma dem? Genom att ha använt mig av AI-stödda verktyg under en gestaltande process, där jag skapat en berättelse som har visualiserats och sedan tonsatts, så har jag undersökt hur dessa verktyg har påverkat mitt gestaltande och samtidigt undersökt vilka risker och problem som kan vara associerade med användandet av dessa AI-stödda verktyg. Resultaten visar att även om det snabbt går att nå resultat i den gestaltande processen, så är det flera frågor vi behöver ta ställning till.

Artificial Intelligence (AI) has been developing rapidly and is currently being used in many industries, including design and architecture. Lighting design is one of these industries where AI can be a valuable tool for developing concepts and designs. This study focuses on the available AI platforms that can be used for the conceptualization of lighting designs and explores the role that AI can play in the design process of a lighting designer. To evaluate this, ChatGPT was trained to provide image generation prompts which can be used in Midjourney to achieve lighting design concepts as an image. This image was then evaluated and modelled in 3D using DIALux to achieve quantitative parameters, such as illuminance levels, uniformity, unified glare ratings, and other standards mentioned in the EN 12464-1:2021. In conclusion, although the AI-generated design may appear traditional and outdated, the study highlights that AI can be a valuable tool for conceptualizing lighting designs and can serve as a source of inspiration for designers. However, it is important to note that significant groundwork is still required from the designer. The research further investigates the various capabilities and limitations of AI in the context of lighting design, aiming to identify its true potential in the field.

Denna artikel utforskar artificiell intelligens (AI) som en kreativ partner inom digitalbildproduktion och dess potential att förändra och komplettera traditionella designmetoder.Artikeln undersöker AI:s roll inom designprocessen, främst inriktat mot AI-baserade systemsom kan syntetisera visuellt material, diskuterar dess styrkor, svagheter och begränsningarsamt reflekterar över hur AI påverkar kreativitet, effektivisering och idégenerering. Som ettkomplement till artikeln har en fotobok skapats för att på ett visuellt engagerande sättpresentera resultaten av en AI:s försök till tolkning av textbeskrivningar, med hjälp avAI-verktyget Midjourney och GPT-4. Vidare granskas hur AI-drivna designprocesser kansamverka med traditionella metoder och på så sätt belysa hur AI kan integreras i designerskreativa verktygslåda och därmed utnyttjas för att skapa intressanta och unika resultat.Artikeln bidrar till förståelsen av AI:s växande roll inom designområdet och erbjuder insikter ihur designers kan använda AI som en kreativ partner.

This research paper delves into the integration of artificial intelligence (AI) in the process of user experience (UX) design resulting in more-than-human-made designs. Specifically, the study focuses on the utilization of the text-to-image AI tool, Midjourney. The primary research questions addressed in this paper are twofold: 1) How do AI tools influence the current UX design process of a high-fidelity prototype? and 2) How do more-than-human-made high-fidelity prototypes compare with human-made high-fidelity prototypes in terms of UX? To answer these research questions, a two-method study design was employed. Firstly, two focus groups with in total of 8 designers as participants were formed, with one group utilizing Midjourney to investigate its influence on the design process and to compare the two groups regarding their workwise. The aim was to create two comparable prototypes within a specific e-commerce setting. Secondly, a between-subjects design user study with 32 participants was conducted to test the high-fidelity prototypes and to assess any potential disparities in UX quality between them. The findings regarding the first research question indicate that Midjourney primarily serves as an inspirational tool. Designers were able to harness the AI tool to generate dark mode images, with the final chosen dark mode exemplifying the impact of Midjourney. Additionally, designers attempted to utilize the tool for creating icons. Regarding the second research question, the user study revealed that, despite similar and comparable use cases, there were only minor significant differences in terms of UX quality. The overall scores in System Usability Scale (SUS) and User Experience Questionnaire Plus (UEQ+) did not exhibit any significant disparity. This study suggests that while Midjourney proves to be a useful tool within the design process, its current influence on designers' UX design process and the ultimate performance of the final prototype remains relatively modest. Further research and development may be required to enhance its impact in the field of UX design and the study design should be used to test other AI tools in comparable settings.