Denna uppsats bygger på en empirisk studie. Dess syfte är att undersöka hur bildlärare idag arbetar med digitala redskap samt vilka för- och nackdelar de har i bildämnet. Syftet är också att undersöka bildlärares synpunkter och erfarenheter om digitala medier stimulerar respektive hämmar lärandet i bildämnet. Ett medieekologiskt perspektiv bildar teoretisk utgångspunkt, och undersökningen har en kvalitativ ansats. Metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal, som bandas och transkriberas till text. Fyra lärare ingår i studien, varav en med undervisning på grundskolan och resterande tre på gymnasiet. En innehållsanalys används som metod för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visar att bildlärarna vill att eleverna ska använda både digitala och traditionella verktyg för att ge variation i elevernas bildskapande. En fördel med digitala verktyg är att de ger eleverna möjligheten att leta efter information och inspiration. En nackdel är att digitala medier är tidskrävande och ibland kunde tekniken inte fungera som den skulle. Flera av bildlärarna ansåg att digitala medier var stimulerande för de bildskapande eftersom de gav elevernas möjlighet att variera och utveckla olika sätt att lösa olika problem.

This scientific paper aims to study how one can create and use digital art through criticaldesign as design perspective. The goal with our digital art is to draw attention to a socialproblem in society. In this case, we are focusing on the darker side of the advertising videosof gambling activities. The digital art is created in the form of surrealistic imagemanipulation that are inspired by photographers and artists like Erik Johansson. The articlewill research and analyse gambling advertising and problematize this subject to thenillustrate a design from a critical, dark, humorous and artistic perspective.The topics that the article will go through will be the said art style, and the problems withgambling and it ́s advertising, but also takes a closer look at storytelling techniques likevisual storytelling and image communication. The design research is inspired from criticaldesign, but also practise-based research, and through these perspectives the article willdescribe the design methods and analysis that's been done and what outcome of it has led upto. The surrealistic image manipulation is a practical and visual result that was created anddeveloped during this scientific article. / Den här vetenskapliga artikeln syftar till att undersöka hur man kan skapa och användadigital konst framtaget med critical design som designperspektiv. Syftet med den digitalakonsten är att belysa och peka på ett socialt problem i samhället, där vi har valt att titta påbaksidan av spelreklam. Den digitala konsten är skapad i form av surrealistiskbildmanipulation, inspirerad av fotografer och konstnärer såsom Erik Johansson. Artikelnkommer att undersöka spelreklamen, och problematisera detta ämne för att sedan illustreraen gestaltning från en kritisk, mörk, humoristisk och konstnärligt perspektiv.Ämnen som artikeln går igenom kommer vara den nämnda konststilen, samt problematikenkring spel- och spelreklam men kommer även att titta närmare på bildberättande medelsåsom visual storytelling och bildkommunikation. Utöver critical design tar undersökningenäven inspiration från practise-based research, och genom dessa designperspektiv kommerartikeln beskriva de designmetoder och bildanalyser som utförts, och vad de har lett till.Den surrealistiska bildmanipulationen är ett praktiskt och visuellt resultat som skapats ochutvecklats genom den vetenskapliga artikelns gång.Nyckelord:bildberättande, critical design, design, digital konst, marknadsföring, kommunikation,medieteknik, spel- och spelreklam.

Denna artikel utforskar artificiell intelligens (AI) som en kreativ partner inom digitalbildproduktion och dess potential att förändra och komplettera traditionella designmetoder.Artikeln undersöker AI:s roll inom designprocessen, främst inriktat mot AI-baserade systemsom kan syntetisera visuellt material, diskuterar dess styrkor, svagheter och begränsningarsamt reflekterar över hur AI påverkar kreativitet, effektivisering och idégenerering. Som ettkomplement till artikeln har en fotobok skapats för att på ett visuellt engagerande sättpresentera resultaten av en AI:s försök till tolkning av textbeskrivningar, med hjälp avAI-verktyget Midjourney och GPT-4. Vidare granskas hur AI-drivna designprocesser kansamverka med traditionella metoder och på så sätt belysa hur AI kan integreras i designerskreativa verktygslåda och därmed utnyttjas för att skapa intressanta och unika resultat.Artikeln bidrar till förståelsen av AI:s växande roll inom designområdet och erbjuder insikter ihur designers kan använda AI som en kreativ partner.