As a result of a successful human development around the world an extensive urbanization of societies are taking place that are networked in various ways. In these networks, increased travel and digitization are central where individuals and organizations converge in a constant and immediate wireless and mobile technology flow. An example of this is Stockholm and its public transportation company Storstockholms Lokaltrafik (SL). Although most participate in most of the network society, SL is struggling with an audience that seldom travel with them: families with children. We intended to find out how the communication of SL´s digital platforms could get families to travel more with public transportation. The method for this was a survey via e-mail in which families were asked how they experience SL on website, mobile phone and social media. The survey was highlighted with theories and concepts of network society, e-government, convergence and interaction. Results show that families are satisfied with the main content, especially real-time and mobile functions on SL´s digital platforms, but there is a lack of interaction on social media. But whether how SL´s communication on digital platforms can get families to travel more with public transportation, the answer is that it is difficult. The conclusion is that SL must continue improve existing and develop new popular features, and visualize themselves and "make more of and effort" on the website and mobile platform on social media, to hold on to current families travel with public transportation and win the trust of new ones in the long run. / Till följd av människans framgångsrika utveckling sker det runt om i världen en omfattande urbanisering med samhällen som är nätverkade på olika sätt. I dessa nätverkssamhällen är ökat resande och ökad digitalisering centralt med individer och organisationer som sammanstrålar i ett ständigt och omedelbart trådlöst och mobiltekniskt flöde. Ett exempel på detta är Stockholm och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Även om dem flesta deltar i det mesta i detta nätverkssamhälle, brottas SL med en målgrupp som reser sällan med dem: barnfamiljer. Vi ämnade att ta reda på hur kommunikationen på SL:s digitala plattformar kunde få barnfamiljer att resa mer kollektivt. Metoden för detta var en enkätundersökning via e-post där drygt barnfamiljer fick svara på hur dem upplever SL på hemsida, i mobiltelefon och på sociala medier. Undersökningen belystes med teorier och koncept om nätverkssamhället, e-förvaltning, konvergens och interaktion. Resultaten visar att barnfamiljer är nöjda med huvudsakligt innehåll, i synnerhet realtids- och mobila funktioner på SL:s digitala plattformar, men det förekommer en bristande interaktion på sociala medier. Men närdet gäller undersökningens syfte om hur SL:s kommunikation på digitala plattformar kan få barnfamiljer att resa mer kollektivt, är svaret att det är svårt. Slutsatsen är att SL ska fortsätta med och förbättra befintliga och utveckla nya populära funktioner samt synliggöra och ”anstränga” sig mer på hemsida och mobil plattform beträffande sociala medier, för att behålla nu kollektivt resande barnfamiljer och vinna fler på sikt.

Utvecklingen av seriekulturen har genomgått en drastisk förändring i och med streamingtjänsternas intåg på marknaden. Konsumtionen av serier har skjutit i höjden och produktionsbolag sänder ut nya serier på löpande band. Människor har även funnit nya sätt att konsumera sina serier på. Men är denna utveckling positiv för människors vanor och levnadsmönster i vardagen?  Denna uppsats behandlar ett ännu relativt outforskat område inom mediekulturen och syftar till att skapa en språngbräda för framtida studier inom ämnet. Uppsatsen innehåller en hypotes om att människor idag har påverkats av den nya utvecklingen av streamingtjänster och att deras vanor och mönster har förändrats. Studien av denna hypotes grundar sig i en kvalitativ metodform och innefattar intervjuer med sju informanter som fått svara på frågor ur ett framtaget frågeformulär. Svarsresultaten har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram skillnader och likheter mellan informanternas svar, och utifrån det har slutsatser och tankar för hypotesen dragits. Resultaten visar på att informanterna i någon form har påverkats av den nya förändringen och att de på ett visst plan styrs av behov när de väljer vilka serier de vill se på.

Purpose and Research question: The purpose of this study is to map how Swedish companies are working to build trust on their p2p platforms within the Sharing Economy. With this purpose in mind we formulated our research question as follows: How do Swedish companies work in order to build trust on their p2p-platform within the Sharing Economy?     Methodology: Due to the fact that the study has a starting point in a social context, a qualitative method was applied. The study was initiated with an explorative approach where a pilot interview was conducted in order to find an unexploited field of research within the Sharing Economy. The study is based on an abductive character where interplay in between induction and deduction occurred. The collection of empirical data has been characterized by a triangulation, where interviews were conducted with companies, business advisors and consumers. Primary data was collected by using semi structured interviews and a focus group.   Conclusion: In our study it was revealed that building trust on p2p platforms occurs in  a process where management control, platform design and activating users were three fundamental keys. Results show that the p2p platforms design is distinguished depending on what industry the company operates in. Four trends are highlighted; financial goals are not a primary focus, transparency is key on the platform, quality assurance and activating existing users. These trends are all crucial in order to build  trust on a p2p platform. Clear evidence shows that trust is the key in order to attract new users to the platform. Trust on a p2p platform contributes to more users dare to join the p2p platforms within the Sharing Economy. / Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att kartlägga hur företag arbetar med att skapa tillit på sina p2p-plattformar. Studiens syfte är uppdelat i tre olika undersyften som avser att generera underlag till att besvara forskningsfrågan: Hur arbetar svenska företag med att skapa tillit på sina digitala p2p-plattformar inom delningsekonomin? Metod: Då studien har en utgångspunkt ur den sociala verkligheten så har en kvalitativ metod tillämpats. Studien inleddes med ett explorativt tillvägagångssätt där en pilotintervju genomfördes för att finna ett oexploaterat forskningsområde inom delningsekonomin. Studien utformades efter en abduktiv ansats då ett växelspel mellan induktion och deduktion uppstod. Insamlingen av empirisk data har präglats av en triangulering, där intervjuobjekt har utgjorts av företag, företagsrådgivare samt konsumenter. Primärdata har hämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och en fokusgrupp.   Slutsatser: I studien framkom det att tillitsskapande på p2p-plattformar sker i en tredelad process som utgörs av verksamhetsstyrning, utformning av p2p-plattformen  och aktivering av användare. Resultat ur studien visar att utformningen av digitala p2p- plattformar skiljer sig beroende på den bransch företag verkar i. Fyra tendenser och mönster lyfts fram; finansiella mål är inte primärt fokus, plattformarnas transparens, kvalitetssäkring och aktivering av befintliga användare som väsentliga faktorer att tillämpa för att skapa tillit på p2p-plattformar. Tydliga resultat visar att tillit innehar en nyckelroll när det kommer till att attrahera nya användare. Tillitsskapandet bidrar till att fler användare vågar ansluta sig till p2p-plattformarna inom delningsekonomin.

No description available.

No description available.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding. Mitt resultat är baserat på teorier utifrån litteraturen som anknyter till ArizonaChemicals behovsbild. Några teorier som framgår i resultatet är att organisationer som arbetar med EmployerBranding bör skapa en god värdegrund, plattformar för Employer Branding samt på olika sätt rikta sinexterna marknadsföring till målgruppen budskapet är avsett för.Analysen resulterade i en 6-stegsmodell som förslag på Arizona Chemicals strategiska arbete med EmployerBranding. De 6 stegen inkluderar: ny värdegrund, nulägesanalys, Employer Branding plattformar, internförankring, utvärderingar och extern kommunikation. I de olika stegen motiverar jag förslagen med hjälp avlitteraturen. Avslutningsvis diskuterar jag kring mina förslag på strategier och Employer Branding i stort.

Med innovationer kan företag som samarbeta med externa partners öka sina prestationer, intäkter och påskynda sina innovationsprocesser. Innovation med sociala plattformar är ett verktyg som har förmågan att förbättra befintliga produkter samt skapa nya lösningar och produkter. Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur ett arbetssätt inom öppen innovation benämnt innovation med sociala plattformar kan tillämpas i en textil innovationsprocess. I följande kvalitativa studie utgjorde uppsatsens primärdata av insamlad data från ett nätverksforum och semi-strukturerade intervjuer med företag som jobbat med projekt om öppen innovation. Vi genomförde en undersökning om produkten löparbyxor via en plattform där medlemmar diskuterade sina individuella erfarenheter av löparbyxor. I uppsatsens teori förklaras begreppen öppen innovation, innovation med sociala plattformar och användarinnovation. Parallellt med undersökningen utfördes semi-strukturerade telefonintervjuer med fyra företag som jobbar med öppen innovation. Vi har sedan i empirin framförallt koncentrerat på innovation med sociala plattformar. Innovation med sociala plattformar har visats vara betydelsefulla inom en mängd olika branscher som till exempel sport- och friluftsindustrin, och genom denna studie har konsumenterna bidragit med värdefull information som kan användas i en textil innovationsprocess. Med hjälp av inlägg som skrevs av användare i forum, kom vi fram till en modell som urskiljer tre olika varianter av användarinnovation som uppstod i forumet: kompletterande innovationer, utvidgade innovationer och existerande innovationer. Studien resulterade i en innovationsmodell som förklarar att öppen innovation inte bara kan leda till en produktutveckling utan även en marknadsföring och idégenerering, men även att en idégenerering kan leda till en produktutveckling och en marknadsundersökning kan leda till produktutveckling. Genom studien drogs även slutsatser om att innovation med sociala plattformar kräver gemenskap, kunskap, förtroende, motivation, tydliga riktlinjer och tid.

The current competition law is said to be adapted to the digital development that occurred during the last decade and also what will occur in the future. A strong opponent who puts competition law at the forefront of his dramatic progress is the digital giant platforms "GAFA". The digital platforms play an important role in the digital economy of the future as they enable the sharing of resources on a scale that has not previously been possible. The platforms create new markets that integrate buyers and sellers, where physical presence is no longer a requirement. They also erase the geographic market through their digital environment, which enables the platforms to reach an unlimited market. In this way, the digital platforms challenge not only the physical market but also competition law. In several cases, it has been questioned whether the digital platforms can be considered abusing their dominant position by, among other things, by prioritizing their own products or services and where competitors have suffered damage due to this behavior. In order to seek the answer to the question, the thesis has mainly investigated digital platforms and their behavior according to the Swedish competition law and art. 102 TFEU, but also American competition law, as it is considered to have influenced the legislation in the EU (and thus also in Sweden) in order to try to ensure a fair answer if it exists. The thesis thus has a comparative method in the sense of trying to get inspiration for how the problem can be tackled. In order to determine whether a company is abusing its dominant position, it is first necessary to investigate whether the company in question has a dominant position. The traditional tools that have previously been used to determine such market power have been questioned as to whether these can be considered the appropriate tools in connection with the digital platforms. The most popular tool, defining the relevant market, is presented and challenged as the digital platforms are characterized as multi-sided markets. The thesis addresses whether these tools are effective enough to assault the digital platforms as well as what characterizes the digital platforms so that it can then be decided in what way they could have abused their dominant position. The thesis also present possible ways to show whether or not the legislation can be considered to be adapted to the digital platforms. The main method of the thesis has thus been the forensic-analytical method, since it may be regarded as having a wider purpose than merely presenting the applicable law. Finally, my position is presented on the issues featured in the thesis.

Målet med denna studie har varit att effektivisera arbetet med sociala medier på J.Lindeberg. Anledningen till att man funnit det nödvändigt att hitta ett effektivare sätt att arbeta beror på att J.Lindeberg jobbar med många olika sociala medier med flertalet konton på varje. Detta leder till att man lägger ner mycket tid på arbetet med sociala medier och mycket av tiden läggs på att växla mellan de olika kontona och sociala medierna. Innehållet som publiceras på sociala medier är inget som tas upp i arbetet, utan fokus ligger på de plattformar och verktyg som används i arbetet med sociala medier. Studien har genomförts med hjälp av observationer på J.Lindebergs huvudkontor i Stockholm, kvalitativa intervjuer med olika företag som arbetar med sociala medier och en kvantitativ undersökning om vilka plattformar företag använder i sitt arbete med sociala medier. Intervjuerna skedde dels på plats på företagen, men också över telefon. Undersökningen bestod av en enkät som mailades ut till företagen. Resultaten från intervjuer och undersökningen har samlats in och analyserats. Studien har visat att för att effektivisera arbetet med sociala medier bör de sociala medier som används i dagsläget minskas. Dessutom kan nya plattformar med olika verktyg för sociala medier användas för att effektivisera arbetet ytterligare. Slutligen bör också de olika kontona som används minskas och en databas med material för publicering införskaffas. / The goal of this study has been to streamline the work process of social media on J.Lindeberg. It was necessary to find a more efficient way to work because today J.Lindeberg uses many different social medias and with several accounts on each one of them. This leads to much time being spent on the work with social media and much of the time is devoted to toggle between the various accounts and social medias. The focus of the study is on the platforms and tools used in the work with social media and not on the content posted on the different social medias. The study has been carried out with the help of observations on J.Lindebergs headquartered in Stockholm, qualitative interviews with various companies working with social media and a quantitative survey on which platforms companies use in their work with social media. The interviews partly took place on the companies offices, but also over the phone. The survey consisted of a questionnaire that was distributed by email to the companies. The study has shown that in order to streamline the process the social medias being used should be reduced. In addition, new platforms with different social media tools can be used to streamline the work even further. Finally the different accounts that are used should also be reduced and a database of material for publication should be created.

In this paper we have examined how to create value for users of a platform for localcooperation. With the aim to understand how sharing platforms can leverage the emergenceof a collaborative economy we have performed a qualitative case study on a platforminfrastructure for local platforms. The study has been conducted on two project platformswithin the platform infrastructure, where the value these users are seeking from thetechnology has been increased collaboration, visibility and tools for simplified daily business.Our results finds that interactions supported by a frictionless user experience between usersare central to the promotion of these values. Such an experience is reliant on platforms abilityto accommodate dialogue between end-users and developers. We suggest that furtherdevelopment of platforms for local cooperation are to be done collaboratively together withend-users, and prompt platforms for local cooperation to develop open source.