Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur användare involveras i produktutvecklingen av bildelningstjänster genom att studera kommunikationen mellan företag och användare, samt skapa en teoretisk modell som förklarar den innovativa dialogen mellan företag och användare. Studien använder en abduktiv ansats och för att samla in information har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fyra bildelningsföretag; GoMore, Audi unite, Mobilsamåkning AB och Sunfleet. Informationen har sedan tolkats utifrån den analysmodell som byggs upp i uppsatsen utifrån teori kring tjänstelogik. Resultatet av studien visar att användare involveras i produktvecklingen när redan befintliga produkter utvecklas vidare och att en stor del av förutsättningarna för en innovativ och därmed samskapande dialog mellan företag och användare i hög grad är uppfyllda, men detta forum används idag främst i andra syften.

Innovationer är idag ett uppmärksammat och aktuellt fenomen och forskare menar att innovationer är en bidragande faktor för såväl företags överlevnad som en nationell tillväxt. Delningsekonomin är ett resultat av digitaliseringen och möjliggör för privatpersoner att hyra, låna samt byta produkter med varandra. Kombinationen mellan innovationer och delningsekonomin är en tämligen outforskad kombination och syftet med studien är därmed att undersöka om företag inom delningsekonomin i Sverige arbetar med innovationer. Studien syftar vidare till att redogöra för om företagens eventuella innovationsarbete kan uttryckas inom ramen för att vara av en radikal eller inkrementell karaktär. För att lyckas undersöka detta relativt komplexa fenomen bygger studien på en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från fem olika slags företag. Resultatet visar på att fyra av företagen var de första i sitt slag på marknaden varpå ett av företagen istället är ett resultat av en redan etablerad affärsmodell. Samtliga företag arbetar med en ständig förbättring av sin tjänst samtidigt som tre av företagen visar tendenser på att även söka efter nya möjligheter. Utifrån en analys av det empiriska materialet tillsammans med den teoretiska referensramen har vissa slutsatser kunnat genereras. Fyra av företagen kan anses vara en radikal innovation i sig medan det femte företaget istället kan ses som en imitatör. Samtliga företag kämpar för överlevnad genom ett ständigt inkrementellt innovationsarbete varpå tre av företagen även visar på tendenser att arbeta med ett radikalt innovationsarbete.

The main aim of this thesis is to explore how members of a certain Facebook-group, i.e. Save the Food – Malmö, share knowledge with each other. The main research questions in this thesis address whether the selected social media channel, i.e. Facebook, help to enhance this member-to-member knowledge sharing process, and what kind of knowledge is being shared. The thesis is based on theories that provide an overview of how knowledge is considered to be shared in the best ways across social media and what limitations these may have. Therefore, the theoretic framework is primarily based on knowledge management research and knowledge management in connection to social media. The general attitude among the respondents shows that social media are an useful tool for networking, information and knowledge sharing and that social media are a helpful tool for informal communication between groups members. Even though there are some negative attitudes towards Facebook among the respondents, this study shows, however, that the respondents still believe that there is considerable potential in using social media in relation to networking, knowledge sharing and organizing activities such as dumpster diving. The thesis is based on qualitative methods. The empirical data were collected through informant interviews. The results of the thesis show that social media, in this case Facebook, are used as a means to share knowledge within the ”Save the food – Malmö” group. However, due to the limitations pertaining to what kind of knowledge can be shared across social media channels such as Facebook and others, the knowledge sharing process needs to be complemented with interpersonal interaction between the members in real life to ensure the application and externalisation of the shared knowledge.

Genom att kritiskt granska de två Malmöstadsdelarna Augustenborg och Sege Park, som har utgett sig för och planeras att bli förebilder för hållbar stadsutveckling, studeras inslag av en nerväxt-inspirerad utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Detta görs genom en fallstudie där områdenas strategiska hållbarhetsarbete studeras genom att observera inslag av två utvalda begrepp, kollaborativekonomi (KE) och lokal självförsörjning (LSF). Dessa begrepp kommer från framtidsscenarier i rapporten Framtider bortom BNP-tillväxt av Hagbert et al.( 2018) i forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande som är formulerade att uppnå ett hållbart tillstånd inom Donut-ekonomin (Raworth 2012) i Sverige 2050. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade kvalitativa informantintervjuer, offentligt tillgängliga dokument från Malmö Stad som hållbarhetsstrategi och planprogram för Sege Park samt en antologi över Augustenborgs utveckling. Den analytiska metoden består av en systematiserande kvalitativ textanalys som utformats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska diskussion och ramverk. Tidigare forskning tar upp olika förhållningssätt till operationaliseringen av nerväxtlogiker på stadsdelsnivå. Den teoretiska diskussionen går igenom olika perspektiv kring nerväxtlogiker, relationen mellan tillväxt och stadsutveckling samt det rådande stadsplaneringsparadigmets relation till hållbar stadsutveckling. Det teoretiska ramverket presenterar de två begreppen kollaborativ ekonomi och lokal självförsörjning som används för att utröna inslag av en utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Studiens empiriska framställning visar att många inslag av kollaborativ ekonomi och lokal självförsörjning är närvarande, men överlappar med rådande tillväxtbaserade stadsplaneringsparadigm och det är tveksamt i vilken utsträckning dessa inslag faktiskt bidrar till minskade resursflöden och en utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Studiens diskussion tar upp svårigheterna med att tillämpa en stadsplanering inspirerad av nerväxtlogiker inom rådande lagstiftning, som hindrar en utveckling bort från tillväxt. Ansatsen att använda framtidsscenarier för studier av en samtida verklighet kan ifrågasättas och har genererat en viss svårighet bland annat i relation till skillnaden som uppstår mellan framtidsscenariernas radikalitet och dagens socio-ekonomiska komplexa situation. / Through a critical examination of two neighbourhoods of Malmö, Augustenborg and Sege Park degrowth-inspired elements of a development away from economic growth are being studied. These specific neighbourhoods are selected since they have served and are being planned to serve as models of sustainable urban neighbourhoods. The neighbourhoods are being studied through a case study of strategic sustainable measures through the observation of two selected concepts, Collaborative Economy (KE) and Local Self-sufficiency (LSF). These concepts originate from the future scenarios in the report Futures Beyond GDP Growth (Hagbert et al., 2018) in the research program Beyond GDP Growth: Scenarios for sustainable building and planning formulated to reach a sustainable condition within the Doughnut-economy (Raworth, 2012) in Sweden 2050. The empirical material are five semi-structured qualitative informant interviews, publicly accessible documents from Malmö municipality as sustainability strategy, district planning program as well as an anthology of the neighbourhood Augustengorg’s development history. The analytical method is a systemising qualitative text analysis designed from the study’s theoretical discussion and framework. Earlier research addresses different approaches to operationalisation of degrowth on a neighbourhood level.The theoretical discussion examines different perspectives concerning degrowth, the relation between economic growth and urban development as well as the relation of the prevailing growth based urban planning paradigm to sustainable urban development. The theoretical framework discusses the two concepts Collaborative Economy and Local Self-sufficiency which are being used to examine the presence of a development away from economic growth. The empirical representation shows that several elements of Collaborative Economy and Local Self-sufficiency are present, but coexists with the contemporary prevailing growth based urban planning paradigm, and it is uncertain to which extent these elements actually contribute to diminish the flows of resources and contribute to a development away from economic growth. The discussion examines the difficulties applying urban planning inspired by the logic of degrowth within prevailing legislation preventing a development away from economic growth. The attempt to use scenarios of an alternative future for studies of a contemporary reality can be questioned. It has generated a certain amount of difficulty in relation to the apparent difference between the radicality in the scenarios and the complexity of the socio-economical situation of today.

In this paper we have examined how to create value for users of a platform for localcooperation. With the aim to understand how sharing platforms can leverage the emergenceof a collaborative economy we have performed a qualitative case study on a platforminfrastructure for local platforms. The study has been conducted on two project platformswithin the platform infrastructure, where the value these users are seeking from thetechnology has been increased collaboration, visibility and tools for simplified daily business.Our results finds that interactions supported by a frictionless user experience between usersare central to the promotion of these values. Such an experience is reliant on platforms abilityto accommodate dialogue between end-users and developers. We suggest that furtherdevelopment of platforms for local cooperation are to be done collaboratively together withend-users, and prompt platforms for local cooperation to develop open source.

Crowdsourcing och den kollaborativa ekonomin är modeller för öppen innovation som blir allt mer centrala i ett samhälle som står inför morgondagens utmaningar. För att ta itu med globala problem krävs det ett globalt samarbete och ett gemensamt ansvar, där delningsekonomin kan bli avgörande. I denna kvantitativa undersökning svarar vi på frågeställningen om hur upptagandet av och beslutsfattandet kring kollaborativa tjänsteinnovationer kan se ut när vi låter 50 studenter ta del av en kollaborativ tjänsteinnovation. Vi undersöker några befintliga kollaborativa tjänster, redogör för relevanta begrepp och visar på hur Diffusion of innovations kan användas för att förstå något så komplext som hur innovationer kan upptas och spridas i sociala system. Vidare visar vi hur ramverk för konceptualisering av crowdsourcing kan användas för att förstå hur miljöaspekten och viljan att samarbeta kan driva en stor grupp människor till att dela på kompetens, resurser och kunskap. Slutsatser och ett innovationsbidrag lyfts fram som kan hjälpa företag att förstå hur crowdsourcing kan användas och de villkor som spelar roll för individers upptagande. / Crowdsourcing and the sharing economy are essential models for open innovation when facing the challenges of tomorrow. Dealing with global problems require global cooperation and common responsibility, where the sharing economy may become crucial. In this quantitative study we examine how the adoption and decision-making process occurs when we let 50 students take part in a collaborative service innovation. We look at some already existing collaborative innovations, explain relevant concepts and show how Diffusion of innovations can be used to understand something as complex as adoption and diffusion of service innovations in social systems. Furthermore, we show how the framework for conceptualization of crowdsourcing can be used to understand how the environmental aspect and the willingness to cooperate can drive a crowd to share skills, resources and knowledge. Conclusions are presented and a contribution to help crowdsourcing ventures and collaborative networks is highlighted to understand individual adoption and the preconditions that affects their decision-making.

There is a growing economy of services that leverage networked solutions to enable peers to rent, re-sell, lend, trade or share assets among each other. We see a few widely successful examples of this, but there are many more that are not taking off. This thesis aims to identify barriers that hinder transactions from taking place in the sharing economy. The technological nature of these services allows HCI design to be a tool to mitigate these barriers. The literature review, a set of interviews and a workshop form data for the formation and analysis of the barriers. By categorizing the services as sharing, collaborative or on-demand economy services the barriers and the different motivations for using the services are explored. The associated values with the motivations for using the different service types are considered in a novel strategy to mitigate hard to reach barriers. The results from this thesis will be material for the proposed implementation of a local marketplace for sharing economy services. This implementation will be done in a proposed VINNOVA supported project in Stockholm, Sweden. The knowledge about the barriers and the strategies to mitigate them will hopefully be of value to other developments in the sharing economy. By designing with the barriers in mind the user experience will hopefully improve and lead to more transactions taking place. / Det finns en växande ekonomi av tjänster som utnyttjar nätverkslösningar som vill möjliggöra det för användare att hyra, återsälja, låna eller dela tillgångar mellan sig. Vi kan idag se ett fåtal väldigt framgångsrika exempel på detta, men det finns många fler som inte lyckas etablera sig. Denna avhandling fokuserar på att identifiera barriärer som hindrar transaktioner att ske inom delande-ekonomin. Den teknologiska kopplingen hos dessa tjänster tillåter MDI-design att vara ett viktigt verktyg för att motverka barriärerna. Litteraturstudien, ett antal intervjuer och en workshop ligger till grund för data till definierandet och analysen av dessa barriärer. Genom att kategorisera tjänster som delande-, kollaborativa- eller on-demand-ekonomitjänster kan motivation för användande och dess barriärer utforskas. Värden som kan associeras till motivationen för användandet av de olika tjänsterna används i en ny typ av strategi för att motverka de annars svårtillgängliga barriärerna. Resultatet från denna avhandling blir underlag för en implementation av en lokal marknadsplats för delande-ekonomitjänster. Denna implementation är en del i ett föreslaget projekt med stöd från VINNOVA i Stockholm, Sverige. Kunskap om barriärerna och strategier för att övervinna dom kan förhoppningsvis vara till värde för andra utvecklingsområden inom delande-ekonomi. Genom att designa med barriärerna i åtanke kan användarupplevelsen förbättras och leda till att fler transaktioner äger rum.