This study focuses on carpooling and how carpools can be better integrated into today's society. The purpose of the study is to investigate what affects the motorist’s decisions to become a member of a carpool. The study will highlight the barriers and drivers of membership in a carpool. It is important for the future to change the attitude of motorists and get more motorists to choose more sustainable modes, as is the concept of carpooling is a good solution. The study is based on a qualitative approach with six respondents from the Eskilstuna municipality. The interviews have been analyzed through thematic analysis. The results from the interviews indicate that economy is the most important factor influencing the decision to become a member of a carpool. The barriers with a carpool is convenience and flexibility. Respondents agree that Eskilstuna has good potential to become a sustainable city. They believe that carpools in the future will be a common compromise of having to own a private car. Keywords: Accessibility, sustainable transport, carpool, car-sharing, mobility, motoring / Denna studie syftar till att diskutera bilpooler som hållbart resande för bilisterna i Eskilstuna kommun. Detta för att skapa en förståelse kring vad som påverkar bilisten val av att bli medlem i en bilpool. Vidare ska studien belysa vilka hinder och drivkrafter bilisten ser med att vara medlem i en bilpool. Det är viktigt för framtiden att ändra attityden hos bilisterna och få fler bilister att välja mer hållbara transportsätt och då är konceptet bilpool en bra lösning. Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med bilister i Eskilstuna kommun. Intervjuerna har analyserats med den tematiska analysmetoden. Resultatet av intervjuerna visar att ekonomin är den främsta drivkraften till ett medlemskap i en bilpool. De främsta hinderna med ett medlemskap i en bilpool är bekvämlighet och flexibilitet. Respondenterna är överens om att Eskilstuna har goda förutsättningar för att bli en mer hållbar stad i framtiden. De tror att bilpooler i framtiden kommer bli en vanlig kompromiss till att behöva äga en egen bil. För att få fler bilister att välja ett medlemskap i en bilpool krävs det att ändra attityder och bilpooler måste marknadsföras på ett bättre sätt. Nyckelord: Tillgänglighet, hållbara transporter, bilpool, bildelning, mobilitet, bilismen

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur användare involveras i produktutvecklingen av bildelningstjänster genom att studera kommunikationen mellan företag och användare, samt skapa en teoretisk modell som förklarar den innovativa dialogen mellan företag och användare. Studien använder en abduktiv ansats och för att samla in information har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fyra bildelningsföretag; GoMore, Audi unite, Mobilsamåkning AB och Sunfleet. Informationen har sedan tolkats utifrån den analysmodell som byggs upp i uppsatsen utifrån teori kring tjänstelogik. Resultatet av studien visar att användare involveras i produktvecklingen när redan befintliga produkter utvecklas vidare och att en stor del av förutsättningarna för en innovativ och därmed samskapande dialog mellan företag och användare i hög grad är uppfyllda, men detta forum används idag främst i andra syften.

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen.   Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera. Där alla delar har sina inbyggda styrkor och svagheter. Generellt har forskning skett på makroskala med ett fokus på att ta reda på hur vi får bildelningstjänster att fungera mest effektivt. I och med detta finns relativt goda kunskaper om Vad som behöver göras så är nästa fråga Hur? Var och hur tjänster bör planeras och placeras samt hur vi får fler att använda sig av dessa. Mer kunskap kan fås i området då allt fler tar del av dessa tjänster och de går från att vara en obskyritet till att möjligen ta rollen som norm. Utöver det så kan bildelning som delningsresurs ha inverkan både på parkerings- och platsbehov och en allmänt mer effektiv resursanvändning. Planering påverkar utformningen och därför existerar också ett behov av att systematiskt utvärdera hur bildelning kan understödjas och begränsas av detta.   Målet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som driver på fortsatt utveckling av tjänsterna och i viss mån finna lösningar som kan utvecklas för svenska fall. Framförallt för att ge mer kunskap kring den självklara kopplingen mellan planering och utformningskrav. Genom att basera en komparativ analys från den breda kunskap som finns kring bildelningstjänster kan vi finna generella faktorer som kan hjälpa oss med avvägningar kring en studie av ett faktiskt planeringsproblem. Något som för svenska förhållanden både skiljer sig och liknar de problem som man möter på i andra länder. Ett nyligen färdigställt projekt i Malmö agerar som studium då detta projekt från början implementerade möjligheter att sänka kravet på antalet parkeringsplatser. Bildelning har detta fall systematiskt använts som ett planeringsverktyg. Att fortsatt kunna utveckla en modell för användning för svenska plantekniska förhållanden kan ha stor inverkan på hur effektiv bildelning kan bli och vilken roll det kan spela i ett mer effektivt transportsystem i framtiden. / In recent years, technological conditions, economic needs and increasing environmental problems has led to a trend away from mass motoring in many OECD countries. More and more people participate in sharing resources with each other as a way to reduce the ever increasing costs involved in owning and operating a private vehicle. Sharing services can be seen as an increased interest in the world around us, but perhaps primarily as something that simplifies and reduces the costs that are strongly linked with mobility. Urban lifestyles to a greater extent free themselves of using car based transportation to the advantage of the optional modes.   Carsharing is an alternative to owning your own vehicle while still having continuous access to mobility when needed. Carsharing services operate as a complement to other modes included in the multimodal and efficient transportation system, such as walking, cycling, bus, tram, subway, rental car, et cetera. Each mode has its own strengths and weaknesses. Generally, research has taken place at the macro scale with a focus on finding out how we get carsharing services to work most effectively. As the knowledge about What is a relatively known, we need to answer the question How? Where and how services should be planned and located, and how do we get more people to use them. More knowledge will be available in the research area when more people take part in these services, and the services go from being an obscurity to possibly take the role as the norm. In addition to this carsharing as a resource that can have an impact on both parking and space requirements and a generally more efficient use of resources. Planning affects the design in which carsharing operates, it is therefore interesting to systematically evaluate how carsharing services are supported and held back by this circumstance.   The goal of this work is to investigate the factors driving the continued development of sharing services and how these possibly can be designed for the Swedish market. Above all, this can provide knowledge about the obvious link between planning and design requirements. Basing a comparative analysis on broad knowledge about carsharing provides general factors which can work as considerations for a study of an actual planning problem. The Swedish condition is both similar and different to the problems encountered in other countries. A project recently completed in Malmo acts as the study of the thesis mainly due to the fact that carsharing services were implemented as a prerequisite to lower the number of parking places needed. Hence carsharing was systematically used as a planning tool. To further develop a model for use with the Swedish preconditions and planning procedures can have a major impact on how efficiently carsharing can be and what role it can play in a more efficient transport system in the future.

As a possible solution for environmental and social problems, car sharing is emerging. A number of studies have documented that personalization could increase convenience, comfort, and safety which becomes a shaping consumer trend, especially in cars. However, most studies in the field of personalization have only focused on privately-owned cars. This study set out to explore the personalization in shared cars. A usercentered approach was used. Nine user interviews were conducted to explore the problems of driving an unfamiliar car. Based on the interview results, the prototype of in-vehicle infotainment was designed which can exchange data with the mobile phone and provide personalized functions. Finally, the prototype was evaluated with 5 users with the Technology Acceptance Model to test the user acceptance. The prototype demonstrated the concept of exchanging personal information with the mobile phone. The frequently used functions on in-vehicle infotainment including calendar, navigation, and instruction were personalized in content and functionality. The evaluation results indicated that participants were possible to accept the prototype for its usefulness and ease of use but it should be noticed that privacy is an important issue when designing personalized functions. The findings presented in this thesis include the process and problems of driving an unfamiliar car, the possible approach for personal data exchange, the convenient personalized functions, and the user’s attitudes towards these personalized functions and privacy problems. / Som en reaktion på klimatförändringar och visionen om framtidens städer ökar intresset för bildelning. Ett antal studier har påvisat hur personalising värderas högt när det gäller bilanvändning. Dessa studier har dock bara fokuserat på privatägda bilar. Denna studie syftade till att utforska en mer personaliserad upplevelse av delade bilar med ett användarcentrerat tillvägagångssätt. Nio användarintervjuer genomfördes för att utforska problem som kan uppstå när man blir står inför att köra en okänd bil. Baserat på intervjuresultaten designades en prototyp för infotainmentsystemet tillsammans med en parkopplad mobiltelefonen och för att kunna erbjuda personaliserade funktioner till användaren. Slutligen utvärderades prototypen med 5 användare med tillvägagångsättet Technology Acceptance Model för att testa användarens acceptans. Prototypen visade konceptet att låta bilen få tillgång till personlig information från mobiltelefonen. De mest använda funktionerna på infotainmentsystemet i bilen inklusive kalender, navigering och instruktioner personaliserades i aspekterna innehåll och funktionalitet. Utvärdering och användartest visade att deltagarna uppskattade prototypen för dess användbarhet och användarvänlighet, men det bör noteras att integritet är en viktig fråga när man utformar personaliserade funktioner. Resultaten som presenteras i denna avhandling inkluderar processen och problemen med att köra en okänd bil, ett möjligt tillvägagångssätt för utbyte av personuppgifter, design och utvärdering av personaliserade funktioner och användarens attityder till dessa samt problematisering kring integritetsfrågor.

The transport sector is responsible for large amounts of greenhouse gas (GHG) emissions and dueto the continued growth of both passengers and shopping of goods, these emissions are constantlyincreasing. Globally, 50% of the energy within the transport sector is consumed by passenger carsand commercial vans. Hence, sustainability within mobility is of interest and there are severaldifferent ways to address this issue. One possible solution could be car sharing which is a mobilityproduct-service system (PSS) where the private car is replaced by rental cars. However, diffusionof such PSSs is slow, and they are still limited to small niche markets.In this thesis, a dataset from the research project KTH Mobility Pool (KMP) has been analysed.KMP involved a mobility PSS in which electric vehicles (EVs) were integrated with a digitalbooking system, in a shared use system. The users tried out the PSS during a six-months trialperiod. The aim with this thesis was to identify different factors involved in the adoption of newsustainable mobility PSS. During the thesis work additional research questions emerged regardingthe motivation to participate in trials within new sustainable mobility PSS and what impact thetrial had on the users from an environmental perspective. An exploratory and inductive researchapproach was used, with a data analysis influence by grounded theory. Moreover, the thesis workinvolved a mixed method approach since the analysed dataset derived from interviews, surveysand workshops with the KMP users.Through the comparison of the analysed data and existing literature some conclusions could bedrawn. Common motivators for participating in the KMP trial were the opportunity to try out anew technology, saving money and interest in technology, cars and the environment. Five factorsof importance during the trial could be identified: convenience, car ownership, economy,environment, and safety. The impact of the trial on the users was an increased environmentalconsciousness where the users became more aware of their car usage and felt more environmental.Moreover, the trial also gave the users a more positive attitude towards EVs concerning thedevelopment of the EV market, their range and practicality. In conclusion, more research is neededto unfold and establish a complete and holistic view of the adoption of sustainable mobility PSS.However, the findings in this thesis work have answered some of the questions regarding theadoption of sustainable mobility PSS, which can be useful for future trials. / Transportsektorn ansvarar för en stor mängd av växthusgasutsläpp och då både antalet passagerareökar och varuhandeln växer, så ökar även utsläppen konstant. Globalt så går 50% av energin inomtransportsektorn till personbilar och kommersiella fordon. Således är hållbarhet inom mänskligtransport viktig och det finns flera sätt att angripa detta dilemma. En möjlig lösning är samåkning,vilket är ett produkt- och tjänstesystem (PSS) där den privata bilen ersätts med en hyrbil. Dock såär spridningen av sådana PSS långsam och de är fortfarande begränsade till små nischmarknader.I detta examensarbete har en datauppsättning från forskningsprojektet KTH Mobility Pool (KMP)analyserats. KMP involverade ett PSS för mänsklig transport, i vilket elbilar var integrerade medett digitalt bokningssystem, i ett gemensamt användningssystem. Detta PSS användes utavanställda på ett tillverkningsföretag till och från jobbet samt under arbetstid, under en sex månaderlång försöksperiod. Målet med examensarbetet var att identifiera de olika faktorer som ärinvolverade i införandet och användandet av nya hållbara PSS för mänsklig transport. Underarbetets gång så dök ytterligare frågeställningar upp angående vad som motiverade användarna atttesta på PSS för mänsklig transport, och hur testprocessen påverkade dem ur miljösynpunkt. Enundersökande och induktiv forskningsmetod användes, med en dataanalys inspirerad av grundadteori. Examensarbetet involverade dessutom en blandning av både kvalitativa och kvantitativametoder eftersom den analyserade datauppsättningen bestod av intervjuer, undersökningar ochworkshops med KMP-användarna.Genom jämförelse av data som analyserats med befintlig litteratur, kunde vissa slutsatser dras.Vanliga motivationsfaktorer för att delta i KMP-projektet var möjligheten att prova på ny teknik,spara pengar och intressen för teknik, bilar och miljö. Fem faktorer av betydelse under försöketkunde identifieras: bekvämlighet, bilägande, ekonomi, miljö och säkerhet. Effekten av försöket påanvändarna var en ökad miljömedvetenhet där användarna blev mer medvetna om sinbilanvändning och kände att de gjorde något gott för miljön. Dessutom gav testet användarna enmer positiv inställning till elbilar angående marknadens utveckling, elbilars räckvidd och deraspraktiska egenskaper. Sammanfattningsvis behövs mer forskning för att utveckla och upprätta enhelhetsbild över de faktorer som är involverade i införandet och användandet av ett hållbart PSSför mänsklig transport. Dock så har detta examensarbete svarat på frågor angående några av dessafaktorer, vilket kan vara användbart för framtida projekt.

It is widely recognized that the world’s over-reliance on transportation contributes to many environmental problems, especially in urban areas. Sustainable  mobility is a solution and an important dimension of a Smart City. Shared mobility services are part of sustainable mobility and they are widening its portfolio especially in the past decade. However, the number of users is still low compared to its high potential, and innovative solutions can only succeed with the combination  of increasing the awareness of citizens, incentivizing them, and promoting their behavioural change. This paper is dedicated to the shared mobility business models as part of the collaborative consumption, and finding out the challenges and opportunities of this emerging market in a Swedish context and comparing it to a Moroccan one.  The goal is to explore the key features of the main market players and the possible ways of improvements that could possibly take carpooling and car-sharing to a next level. It explores the high potential of gamification and other mechanisms to incentivize voluntary behavioural changes towards shared  mobility solutions. In a first place the theoretical part provide an overview of the shared mobility in general with its different aspects highlighting the role of new technologies and internet in the development of this concept. An online survey aimed at testing the knowledge of the respondents on the concept, discover which elements affect  their involvement and find out how things can be improved by analysing the feedbacks. / Det är allmänt känt att världens beroenden av transporter bidrar till många miljöproblem, särskilt i stadsområden. Hållbar mobilitet är en lösning och en viktig dimension i en smart stad. Delade mobilitetstjänster är en del av hållbar mobilitet och dess portfölj har utökats särskilt under det senaste decenniet. Antalet användare är dock fortfarande lågt jämfört med den höga potentialen och innovativa lösningar kan bara lyckas med kombinationen av att öka medvetenheten om medborgarna, stimulera dem och främja deras beteendeförändringar. Denna rapport är inriktat på affärsmodellerna för delad mobilitet som en del av konsumtion genom samarbete och identifierar utmaningarna och möjligheterna på den nya marknaden i ett svenskt sammanhang och jämför det med en marockansk. Målet är att utforska huvudaktörerna hos de viktigaste marknadsaktörerna och möjliga sätt för förbättringar som möjligen kan ta bilpoolning och bildelning till nästa nivå. Potentialen inom gamification och andra mekanismer för att stimulera frivilliga beteendemässiga förändringar mot gemensamma mobila lösningar undersöks. Inledningsvis ger den teoretiska delen en översikt över den delade mobiliteten i allmänhet med sina olika aspekter som framhäver rollen som ny teknik och internet vid utvecklingen av detta koncept. Genom en online-undersökning som syftar till att testa kunskapen om konceptet hos de svarande, har faktorer som påverkar deras engagemang och hur saker kan förbättras identifierats.

One of the biggest challenges of today is to mitigate climate change and adjust our way of living in accordance with sustainability. To reduce the climate impact of the transport sector the electrification of the road transport sector is commonly seen as having a key role to play. The rate of increase in number of electric cars has increased dramatically the recent years. Substantial electrification of the transport sector highlights the need of efficient integration of EVs with the electricity grid in order to handle the extra electricity demand. A potentia lway of efficiently integrating EVs to the grid could be to apply the concept of vehicle to grid (V2G). V2G simply means that the battery within an EV is seen as a storage component of the electricity grid that can be charged and discharged. Hence, in this thesis, the potential of V2G is explored. This thesis comprises of two parts. The first part investigates this potential impact of V2G in a future Swedish energy system. The second part investigates the optimized economic value, a car sharing company can achieve using different charging modes as well as the potential for participation in Swedish ancillary service markets. For the first part, the dispatch model EnergyPLAN was used to simulate a future energy system in Sweden in 2045. For the second part, an optimization model was designed using Python Optimization Modeling Objects (PYOMO) to optimize the charging and V2G usage of a car sharing fleet. Additionally, the battery degradation cost due to V2G was calculated as well as the potential income from participation in the FCR-D up and FCR-D down market. For both parts of the thesis different scenarios were developed. Scenarios with different electrification rate of the transport sector, V2G compatibility as well as different electricity production mix were considered for energy systems model of Sweden. For participation of shared cars in ancillary services market, scenarios related to different charging modes, rated charging power and the impact of including or excluding tax on sold electricity were created. While analysing the impact of V2G on Swedish energy system in future, it was observed that V2G has a marginal system impact on an annual basis, regardless of transport electrification rate, V2G compatibility and energy mix. The analysis of optimization algorithm for participation of shared pool of 255 cars resulted in economic savings when implementing smart charging and V2G. Due to battery degradation, the savings from integrating V2G in the system were marginal compared to the smart charging annual cost. For both the FCR-D up market and FCR-D down market, the revenue for participation was higher than electricity arbitrage through V2G. Both parts of the methodology, highlight the need for in centives inorder to make V2G an attractive business model and for electric cars to be able to provide flexibility services in a future Swedish energy system. / En av dagens största utmaningar är att begränsa klimatförändringarna och anpassa vårt sätt att leva i enlighet med hållbarhet. För att minska transportsektorns klimatpåverkan anses elektrifieringen av vägtransportsektorn allmänt ha en nyckelroll att spela. ökningstakten i antalet elbilar har ökat dramatiskt de senaste åren. En betydande elektrifiering av transportsektorn belyser behovet av en effektiv integrering av elfordon med elnätet för att hantera den extra efterfrågan på el. Ett potentiellt sätt att effektivt integrera elfordon i nätet skulle kunna vara att tillämpa begreppet fordon till nät (V2G). V2G innebär helt enkelt att batteriet i en elbil ses som en lagringskomponent i elnätet som kan laddas och laddas ur. Därför undersöks potentialen för V2G i detta examensarbete. Detta examensarbete består av två delar. Den första delen undersöker den potentiella påverkan av V2G i ett framtida svenskt energisystem. Den andra delen undersöker det optimerade ekonomiska värde som ett bildelningsföretag kan uppnå med olika laddningslägen samt potentialen för deltagande på svenska stödtjänstmarknader. För den första delen användes modeller-ingsverktyget EnergyPLAN för att simulera ett framtida energisystem i Sverige 2045. För den andra delen gjordes en optimeringsmodell med hjälp av Python Optimization Modeling Objects (PYOMO) för att optimera laddningen och V2G-användningen av en bildelningsflotta. Dessutom beräknades batterinedbrytningskostnaden på grund av V2G samt de potentiella intäkterna från deltagande på FCR-D upp och FCR-D ned-marknaden. För båda delarna av examensarbetet utvecklades olika scenarier. I den första delen jämförs scenarier med olika elektrifieringstakter inom transportsektorn, V2G-kompatibilitet samt olika elproduktionsmixar. För deltagande av bildelningsbilar på stödtjänstemarknader, skapades scenarion kopplat till olika laddningslägen, nominell laddningseffekt och effekterna av att inkludera eller exkludera skatt på såld el. Vid analys av V2G:s inverkan på det svenska energisystemet i framtiden observerades det att V2G har en marginell systempåverkan på årsbasis, oavsett transporteltrifikationshastighet, V2G-kompatibilitet och energimix. Analysen av optimeringsalgoritm för deltagande av delad bilpool med 255 bilar resulterade i ekonomiska besparingar vid implementering av smart laddning och V2G. På grund av batteriförsämring, blev besparingarna frĂĽn att integrera V2G i systemet marginella jämfört med den årliga kostnaden för smart laddning. För både FCR-D upp och FCR-D ned marknaderna var intäkterna för deltagande högre än el arbitrage genom V2G. Båda delarna av metodiken belyser behovet av incitament i för att göra V2G till en attraktiv affärsmodell och för att elbilar ska kunna tillhandahålla flexibilitetstjänster i ett framtida svenskt energisystem.

Researchers have estimated a 20-percentage point increase in the world’s population residing in urban areas between 2011 and 2050. The increase in denser cities results in opportunities and challenges. Two of the challenges concern sustainability and mobility. With the advancement in technology, smart mobility and car-sharing have emerged as a part of the solution. It has been estimated by research that car-sharing reduces toxic emissions and reduces car ownership, thus decreasing the need for private cars to some extent. Despite being a possible solution to the future’s mobility challenges in urban areas, car-sharing providers suffer from profitability issues. To keep assisting society in the transformation to sustainable mobility alternatives in the future, profitability needs to be reached. Two central challenges to address to reach profitability are user segmentation and demand forecasting. This study focuses on the latter problem and the aim is to understand the demand of different car types and car-sharing users’ individual demands. Quantitative research was conducted, namely, time series analysis and binary classification were selected to answer the research questions. It was concluded that there are a trend, seasonality and residual patterns in the time series capturing bookings per car type per week. However, the patterns were not extensive. Subsequently, a random forest was trained on a data set utilizing moving average feature engineering and consisting of weekly bookings of users having at least 33 journeys during an observation period over 66 weeks (N = 1335705). The final model predicted who is likely to use the service in the upcoming week in an attempt to predict individual demand. In terms of metrics, the random forest achieved a score of .89 in accuracy (both classes), .91 in precision (positive class), .73 in recall (positive class) and .82 in F1-score (positive class). We, therefore, concluded that a machine learning model can predict weekly individual demand fairly well. Future research involves further feature engineering and mapping the predictions to business actions. / Forskare har estimerat att världens befolkning som kommer bo i stadsområden kommer öka med 20 procentenheter. Ökningen av mer tätbeboliga städer medför såväl möjligheter som utmaningar. Två av utmaningarna berör hållbarhet och mobilitet. Med teknologiska framsteg har så kallad smart mobilitet och bildelning blivit en del av lösningen. Annan forskning har visat att bildelning minskar utsläpp av skadliga ämnen och minskar ägandet av bilar, vilket därmed till viss del minskar behovet av privata bilar. Trots att det är en möjlig lösning på framtidens mobilitetsutmaningar och behov i stadsområden, lider bildelningstjänster av lönsamhetsproblem. För att fortsätta bidra till samhället i omställningen till hållbara mobilitetsalternativ i framtiden, så måste lönsamhet nås. Två centrala utmaningar för att uppnå lönsamhet är användarsegmentering och efterfrågeprognoser. Denna studie fokuserar på det sistnämnda problemet. Syftet med studien är att förstå efterfrågan på olika typer av bilar samt individuell efterfrågan hos bildelninganvändare. Kvantitativ forskning genomfördes, nämligen tidsserieanalys och binär klassificering för att besvara studiens forskningsfrågor. Efter att ha genomfört statistiska tidsserietester konstaterades det att det finns trender, säsongsvariationer och residualmönster i tidsserier som beskriver bokningar per biltyp per vecka. Dessa mönster var dock inte omfattande. Därefter tränades ett så kallat random forest på en datamängd med hjälp av rörliga medelvärden (eng. moving average). Denna datamängd bestod av veckovisa bokningar från användare som hade minst 33 resor under en observationsperiod på 66 veckor (N = 1335705). Den slutliga modellen förutsade vilka som sannolikt skulle använda tjänsten kommande vecka i ett försök att prognostisera individuell efterfrågan. Med avseende på metriker uppnådde modellen ett resultat på 0,89 i noggrannhet (för båda klasserna), 0,91 i precision (positiva klassen), 0,73 i recall (positiva klassen) och 0,82 i F1-poäng (positiv klass). Vi drog därför slutsatsen att en maskininlärningsmodell kan förutsäga veckovis individuell efterfrågan relativt bra med avseende på dess slutgiltiga användning. Framtida forskning innefattar ytterligare dataselektion, samt kartläggning av prognosen till affärsåtgärder