Syfte: Uppsatsen har som mål att inventera de faktorerna som anses vara väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet är att göra en inventering av olika faktorer från teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra på det sättet får vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta begreppet turistdestination. Forskningsfråga: Vilka faktorer är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick från olika teoretiska begrepp som vi sedan jämförde med enkäter och observationer från empirin. Kvantitativ metod blev det då vi använda oss utav enkäter samt observationer. Observationer, enkäter samt olika teorier ställs mot varandra och diskuteras i texten för att sedan analyseras för att ge en slutsats. Resultat: Resultatet av vår undersökning gav ett nytt begrepp köpcentrumsturism. Då sex olika faktorer om turistdestinationer och köpcentrum från teorin jämförts med empiri från enkäter och observationer inom samma ämne kunde resultatet formas. Ett köpcentrum har de faktorer så som anläggning, service, attraktion, upplevelse, tillgänglighet samt turism som en turistdestination behöver. Där av kan också ett köpcentrum uppfattas som en turistdestination.

<p><p>Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmäklarlag att träda i kraft. Lagförslaget som har lämnats till regeringen innehåller förslaget att fastighetsmäklaren får förmedla kringtjänster mot ersättning. Detta är efterlängtat bland de intervjuade fastighetsmäklarna, då de upplever att de utför motsvarande arbete i dagsläget utan att tillåtas ta betalt för denna typ av tjänst. Avsikten med uppsatsen är att förklara på vilket sätt kringtjänster kan användas för att skapa konkurrensfördelar för mäklarbolagen.Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju är fastighetsmäklare och tre företrädare för huvud kontoren på HusmanHagberg samt Fastighetsbyrån. Den empiriska delen visar att fastighetsmäklarna är tämligen dåligt insatta i vad kringtjänstdelen av det nya lagförslaget innebär. Många av de fastighetsmäklare vi har intervjuat menar att den största anledningen till att använda kringtjänster ligger i den konkurrensfördel som kringtjänsterna utgör snarare än den omedelbara nkomst de resulterar i. Samtliga respondenter på central nivå menar att den nskilda byrån som inte tillhör en mäklarkedja kommer att ha svårt att verleva den allt hårdare konkurrensen i förklarar även hur förberedelserna ser ut i två av Sverige i dagsläget ledande äklarkedjor, HusmanHagberg och Fastighetsbyrån. Förberedelserna sker i form av ett nystartat samarbete som resulterar i bolaget Bonusen hos HusmanHagberg och ett nytt affärsområde för Fastighetsbyrån med namnet Allt Hemma. Syftet med dessa nystartade områden är att fokusera och lägga vikt vid kringtjänster. Utveckling av ett nytt arbetssätt samt att upphandla fördelaktiga avtal hör till de främsta arbetsområdena. Detta har visat sig fördelaktigt då respektive företag på central nivå kan skapa större volymer för upphandling eftersom detta sker på rikstäckande nivå. Att skapa lokala samarbeten och relationer görs dock med fördel av fastighetsmäklarna på lokal nivå. Vår slutsats av de studier som genomförts är att det är svårt att erbjuda ett unikt och konkurrenskraftigt kringtjänsteutbud, eftersom denna typ av tjänster är lättkopierade av konkurrerande aktörer. Mäklarbolagens chans till differentiering ligger således snarare i att binda unika samarbetspartners till sig för att på så sätt urskilja sig ur mängden. Utifrån detta har även framkommit att det kommer att bli allt svårare för de mindre aktörerna att överleva i den hårdnande konkurrensen. Angående förberedelserna inför dessa möjligheter är vår uppfattning att inga större skillnader föreligger mellan de två mäklarbolag som intervjuats.</p></p>

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmäklarlag att träda i kraft. Lagförslaget som har lämnats till regeringen innehåller förslaget att fastighetsmäklaren får förmedla kringtjänster mot ersättning. Detta är efterlängtat bland de intervjuade fastighetsmäklarna, då de upplever att de utför motsvarande arbete i dagsläget utan att tillåtas ta betalt för denna typ av tjänst. Avsikten med uppsatsen är att förklara på vilket sätt kringtjänster kan användas för att skapa konkurrensfördelar för mäklarbolagen.Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju är fastighetsmäklare och tre företrädare för huvud kontoren på HusmanHagberg samt Fastighetsbyrån. Den empiriska delen visar att fastighetsmäklarna är tämligen dåligt insatta i vad kringtjänstdelen av det nya lagförslaget innebär. Många av de fastighetsmäklare vi har intervjuat menar att den största anledningen till att använda kringtjänster ligger i den konkurrensfördel som kringtjänsterna utgör snarare än den omedelbara nkomst de resulterar i. Samtliga respondenter på central nivå menar att den nskilda byrån som inte tillhör en mäklarkedja kommer att ha svårt att verleva den allt hårdare konkurrensen i förklarar även hur förberedelserna ser ut i två av Sverige i dagsläget ledande äklarkedjor, HusmanHagberg och Fastighetsbyrån. Förberedelserna sker i form av ett nystartat samarbete som resulterar i bolaget Bonusen hos HusmanHagberg och ett nytt affärsområde för Fastighetsbyrån med namnet Allt Hemma. Syftet med dessa nystartade områden är att fokusera och lägga vikt vid kringtjänster. Utveckling av ett nytt arbetssätt samt att upphandla fördelaktiga avtal hör till de främsta arbetsområdena. Detta har visat sig fördelaktigt då respektive företag på central nivå kan skapa större volymer för upphandling eftersom detta sker på rikstäckande nivå. Att skapa lokala samarbeten och relationer görs dock med fördel av fastighetsmäklarna på lokal nivå. Vår slutsats av de studier som genomförts är att det är svårt att erbjuda ett unikt och konkurrenskraftigt kringtjänsteutbud, eftersom denna typ av tjänster är lättkopierade av konkurrerande aktörer. Mäklarbolagens chans till differentiering ligger således snarare i att binda unika samarbetspartners till sig för att på så sätt urskilja sig ur mängden. Utifrån detta har även framkommit att det kommer att bli allt svårare för de mindre aktörerna att överleva i den hårdnande konkurrensen. Angående förberedelserna inför dessa möjligheter är vår uppfattning att inga större skillnader föreligger mellan de två mäklarbolag som intervjuats.

This master thesis examines if a battery energy storage installed in an apartment building with PV production can be a profitable investment and how it should be used. By modelling different types of applications such as peak shaving, increasing self-consumption and primary frequency reserves, the most profitable application for the battery storage can be found. There are a lot of parameters to take into consideration when modelling a battery delivering flexibility services to the grid. Parameters linked to batteries, electricity contracts, household load, PV-production and different primary frequency reserves had to be taken into consideration when modelling. The result shows that scenario 2.6 (FCR-D (↑) + FCR-D (↓) + FFR + FCR-N) generated the highest net income of 313 629 SEK annually. The most profitable scenario over a 10-year period was scenario 2.1 (FFR) with an income of 12 529 SEK per installed kWh. This is because the frequency reserve was only active during the summer months, therefore it fits well as a combination with PV production. FFR also paid the most per average delivered energy [SEK/kWh] and did not need as high battery capacity as scenario 2.6. Another advantage with scenario 2.1 was that it did not create as high power peaks as the other primary frequency reserves did, which can affect the electricity contract of the building. With today’s wide market of different primary frequency reserves, the possibilities increase. Other applications than a battery storage can be used to deliver different primary frequency services to the electricity grid.

The Swedish power system is facing a lot of change in the near future. A system which is built around nuclear- and hydropower now contains more and more intermittent power sources such as wind and solar. In addition, Sweden is entering a second electrification era, where the electricity use is predicted to increase substantially. This means the need for flexibility in the power system is bigger than ever and is going to increase. The power system needs to be in balance at every instance. The same amount of energy that is produced also needs to be consumed. This balance, or imbalance, affects the frequency in the system and there are balancing markets in place to handle disturbances in the frequency.Flexible solutions outside these balancing markets can also be valuable since they can lower costs for power use and prevent unnecessary investments in the power grids. This thesis was written in cooperation with the municipal energy company Gävle Energi. The cases it is built on are both cases in and around Gävle. The study is based on two cases: One case where a local hauling company is interested in a combination of solar power, electric charging for vehicles, and a battery storage. The hauling company plans to electrify parts of their fleet and will by doing so increase their power use. The second case regards the building of a gasturbine for electricity production in Gävle Energi’s grid. Both cases examine how the balancing markets can be used to motivate investments in flexible solutions. The hauling company can lower their power peaks by using a battery storage and the battery storage can also be used to sell capacity on the balancing market FCR-D. Through planning when heavy duty charging and regular vehicle charging is done, unnecessary power peaks can be avoided. The study shows that a battery storage can in fact be profitable and bring benefits to both the hauling company and the national energy system. The second case, the gas turbine, is based on income from both the spot market and the balancing market mFRR which is then compared to the price for gas. The income from mFRR was varied between 140-250% of the prices from 2021 and the gas price was varied from 800-2100 SEK. The results show that the prices for mFRR need to increase a lot for the turbine to be profitable and the gas turbine could perhaps be more beneficial if combined with other solutions. The case has a lot of insecurities as the turbine runs very few hours per year (only 10 hours would have been profitable in 2021). It becomes vital that the bidding is won these hours, which is hard to predict.

In order to ensure a stable power system, a balance between production and consumption at every given moment is necessary. An indication of this balance is the system frequency, which deviates from its nominal value in case of imbalance. With an increasing share of weather dependent energy in the Nordic synchronous system, such as wind power, the need for stabilizing services are becoming even more crucial. Ancillary services are a way of keeping the frequency stabilized, they are provided by different actors in the power system with flexible production or consumption. This contributes to increasing or decreasing the input and output of energy to the system when needed. Ancillary services are procured in separate markets that are structured and designed by the transmission system operator, Svenska kraftnät. This thesis investigates wind power and its potential of providing ancillary services in the Swedish power system. The report presents two different studies which are performed based on two specific wind farms in Sweden. Firstly, the possibility of providing ancillary services by the wind farms alone are considered with emphasis on the economic profitability. A model is used to present a theoretical maximum of income based on historical production and market data from 2022. The second study has an additional aspect of combining the wind farms with a battery energy storage system (BESS), creating a hybrid system, to examine the potential improvement of income for the company. Due to the production being dependent on weather conditions, the BESS can provide additional contribution when needed. The second study is performed using an optimization model in order to optimize the use of the BESS for the simulated period. The results presented an increase of revenues when participating on the ancillary service markets for both studies. The first study showed that down regulating services were the most profitable, this being FCR-D down and aFRR down. With the hybrid system, the profitability was even more significant. It demonstrated a big potential of participating on the FFR market during the summer and FCR-D during winter. Furthermore, the hybrid system also showed an increase in participation on the up-regulating markets. Without the BESS, the windfarm is forced to curtail production toparticipate in the up-regulating markets, which proved to be less profitable than participating on down-regulating markets. The results also give an understanding of the cycling of the BESS and how this affects the results and the BESS lifetime. With coming market development, the conditions on the ancillary service markets is expected to change, the effect of this is considered in a sensitivity analysis. Finally, the studies collectively show the opportunity for wind power to contribute to stabilizing the power system and ensuring the security of energy supply in the Nordicsynchronous system.

Many of the over 3300 churches in Sweden are only used a couple of times a week and are kept cold in between sessions. The occasional heating results in a power spike which burdens both grid and wallet in form of an increased grid fee. With the help of a battery and peak shaving, the peak can be lessened. While the battery is not used for this purpose it can instead be used to support the grid. The aim of this project was to investigate how this could be achieved. As the energy production strives towards more sustainable methods, new problems in the grid can start to show up. One problem is the lack of rotational inertia in a new wind and solar based energy system. That will lead to new problems keeping the correct frequency of 50 Hz in the grid. To keep the frequency in an acceptable range, the Swedish transmission system operator (TSO), Svenska kraftnät, buys stability services which can come from the batteries in the church. Various stability services are available such as FCR and FFR. In this report calculations were made to research the potential profit if stability services would have been sold during 2022. The result shows that the profit was quite high, the investment cost of the batteries would be paid off in just a couple of years. In addition to this the batteries can also be used to support the local grid, participating in local flexibility markets, or even helping with voltage regulation or power factor compensation if the need should arise. Under the current economic circumstances, batteries would be a beneficial investment for parishes within the Church of Sweden, both from an economical and societal point of view. / Med batterier installerade i eluppvärmda kyrkor kan församlingar minska sina nätavgifter och erbjuda stödtjänster till elnätet. På grund av rekordhög ersättning för att leverera stödtjänster kan återbetalningstiden på batterierna idag kapas till några fåtal år. Många kyrkor används endast ett fåtal gånger i veckan och hålls vid låg temperatur däremellan. Innan användning måste de värmas upp och kräver då en stor effekt viket belastar både elnät och plånbok. Batteripack kan då användas för att fördela denna effekttopp över en längre tid. När batterierna inte användas för uppvärmning kan de användas för andra uppgifter såsom till exempel stödtjänster. Projektets syfte är därför att undersöka de systemnyttor som kan uppnås med batterier installerade vid eluppvärmda kyrkor, både på lokal och transmissionsnätsnivå samt de ekonomiska fördelarna med detta. Med utbyggnaden av förnyelsebara energikällor förändras dynamiken i elnätet då dessa saknar den stabiliserande rotationsmassan och planerbarheten som finns i de stora vatten- och kärnkraftverken. För att upprätthålla balansen och stabilitet i elnätet köper Svenska kraftnät stödtjänster, vilka skulle kunna erbjudas med kyrkornas eventuella batterier. Dessa tjänster kan vara frekvenshållningsreserver så som FCR-D, FCR-N eller FFR. På grund av de höga elpriserna har det varit mycket lönsamt att sälja dessa tjänster under den senaste tiden, något som kan ändras allteftersom läget i elnätet förändras. I denna rapport beräknades hur mycket kyrkan hade kunnat tjäna på att leverera stödtjänster under år 2022. Detta gjordes genom statistik från svenska kraftnät och en modell i beräkningsprogrammet Matlab. Utöver dessa stora nätomtäckande stödtjänsterna kan även batterierna användas för att på lokal nivå utjämna de effekttoppar som uppkommer mot överliggande nät, till exempel en kall vinterdag. Dessa effekttoppar kan vara ett problem bland annat då transmissionsnätet inte hinner byggas ut i samma takt som storstäderna, vilket späds på av den ökande graden av elektrifiering av samhället i stort. Redan i dag finns marknader för detta i bland annat Stockholm (sthlmflex) och Göteborg (Effekthandel Väst). Det är även möjligt att med batterierna och dess växelriktare hjälpa till med spänningsreglering, effektfaktorkompensering eller liknande om behov skulle uppstå. Slutsatserna som dragits från projektet är att det i dagsläget finns goda ekonomiska och samhällsnyttiga själ till att investera i ett batterisystem. Men då elsystemet idag ändras snabbt finns det vissa osäkerheter i hur framtidsläget kommer att se ut.

Today’s society already requires a great connectivity network. This need will only increase in the future, and EDGE data centres are concepts meeting this future need, where the computational power is deployed close to the end user. They are defined, in this thesis, as a concept including different nodes, or data centres, located in proximity connected and participating in the market as one entity. The electricity grid in the Nordics is also a complex system. Many types of interactions with the grid exist and depend on the type of stakeholder. One collection of such interactions is ancillary services, which refer to different types of measures that maintain a reliable grid and electricity system. Electricity consumers within the grid network have the potential to interact and participate in these different functions. In this thesis, the participation of data centres, or EDGE data centres in ancillary services market, is studied. This thesis modelled different scenarios of an EDGE data centre with the grid network. Scenario 1 looked into self-consumption; scenario 2 looked into spot trading; scenario 3 looked into the FCR-N market; scenario 4 looked into the FCR-D markets; and scenario 5 looked into the combination of self-consumption and the FCR-D markets. It is observed from the results that scenario 4 generated the most favourable economic benefits. The results in relation to the price areas (zones in Sweden) were varied for the results. The price area SE4 gave better results for scenarios 1, 2, and 5 as compared to others. The best price area for scenarios 3 and 4 was from the SE1 zone. It is observed from the results that the potential benefit of the different ancillary markets exist and are at times favourable. Hence, there lies a future potential for the participation of EDGE networks in the electricity market thereby generating benefits for the data centres as well as stability for the grid. / Dagens samhälle kräver redan ett bra nätverk för uppkoppling. Detta behov kommer bara att öka i framtiden, och EDGE:s datacenter är koncept som uppfyller detta framtida behov, där datakraften placeras nära slutanvändaren. De definieras i denna avhandling som ett koncept som omfattar olika noder, eller servrar, som är placerade i närheten av varandra och som deltar på marknaden som en enhet. Elnätet i Norden är också ett komplext system. Det finns många olika typer av interaktioner med elnätet som beror på vilken typ av aktör det är fråga om. En samling av sådana interaktioner är stödtjänster, som avser olika typer av åtgärder som upprätthåller ett tillförlitligt nät och elsystem. Elkonsumenter inom elnätet har möjlighet att interagera och delta i dessa olika funktioner. I den här avhandlingen undersöks datacentraler, eller EDGE-datacenter, som deltar. I denna avhandling har olika scenarier för EDGE-datacenter modellerats i förhållande till elnätet. I scenario 1 undersöktes självkonsumtion, i scenario 2 spothandel, i scenario 3 FCR-N-marknaden, i scenario 4 FCR-D-marknader och i scenario 5 en kombination av självkonsumtion och FCR-D-marknader. I korthet gav scenario 4 de mest gynnsamma ekonomiska fördelarna. De potentiella miljöfördelarna diskuteras och kan inte lika lätt kvantifieras. Resultaten i förhållande till prisområdena varierade för resultaten. Prisområde SE4 gav de bästa resultaten för scenario 1 och 2 samt 5. Det bästa prisområdet för scenario 3 och 4 var SE1. Det framgår tydligt av denna avhandling att de potentiella fördelarna med de olika stödmarknaderna finns och att de vid vissa tillfällen är mycket gynnsamma med tanke på de höga lagringskostnaderna. EDGE-nätverkens framtida potentiella deltagande ger positiva resultat i både ekonomiska och miljömässiga termer.

This master thesis examines the economical profitability of integrating a battery storage system with the commercial property Pyramiden 19. The model is developed in Matlab and analyses three different profitability strategies for utilizing the battery storage: peak shaving, time of use arbritage and the grid supporting service FCR-D up. The modeling of these scenarios involves numerous parameters, with uncertainties surrounding factors such as battery price and characteristics, electricity prices, and the actual activation of grid-supporting services. Results indicate that only minor savings can be modeled through the electricity contracts, leading to both peak shaving and time-of-use arbitrage generating additional costs than previously when factoring in battery investment expenses. Although peak shaving and time of use arbritage are innovating strategies to redistribute consumption with, they are not suitable to reduce costs with all types of electricity contracts and cannot cover largely added investment costs. Looking at the third strategy, the flexibility market appears to hold a significant potential for economical profitability. The model shows that the grid supporting service FCR-D up, with a 2000 kW battery, reduces the initial annual electricity costs by 36%. This can mainly be explained by the fact that, in the model, the battery is activated for only 2% of the total hours in a year, and the fact that the service is compensated based on called bids rather than activated bids. Connection to the balance market would therefore not only generate revenues for the property but would also result in relief for the local electricity grid. Due to the uncertain future regarding compensation levels in the flexibility market, an early connection is recommended to ensure timely reimbursement for the battery.

Frågeställning: Vilken utveckling av Akademibokhandelns fysiska butiker kan förstärka konkurrenskraften? Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka olika konkurrensmedel som kan ha relevans för Akademibokhandelns framtid, liksom möjlig utveckling av stödtjänster och potentiell breddning av verksamheten. Vidare är avsikten att klargöra hur tillämpning av sensoriska stimuli i Akademibokhandelns servicelandskap kan få betydelse för kunderna samt hur design och uppbyggnad av servicelandskapen kan stärka verksamheten. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts med inslag av både induktion och deduktion. Datainsamlingen har skett via djupintervjuer och en fokusgrupp. Vidare har även resultatet genomgått en kvalitativ dataanalys. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att implementeringen av sensoriska stimulin i Akademibokhandelns servicelandskap på många sätt är till fördel för företaget, eftersom de generellt har en positiv påverkan på kundernas tjänsteupplevelse. Vidare konstaterades även att en utveckling av företagets stödtjänster ytterligare skulle stärka deras konkurrenskraft. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidrag som arbetet genererat är hur ett servicelandskap med fokus på implementering av sinnesmarknadsföring kan gestaltas samt hur en integration mellan olika försäljningskanaler kan ta vid. Vi har även presenterat ett antal praktiska bidrag som är relevanta för Akademibokhandelns framtida utveckling. Nyckelord: Servicelandskap, Detaljhandel, Stödtjänster, Bokhandel, Utveckling, Multisensorik, Sinnesmarknadsföring, Breddning av verksamhet / Research question: Which development of Akademibokhandeln physical stores can enhance competitiveness? Purpose: This thesis aims to investigate and analyse the various means of competition that may have relevance to Akademibokhandelns future, as well as the possible development of support services and the potential expansion of the business. The purpose is to clarify if the application of sensory stimuli in Akademibokhandelns servicescape may have implications for customers as well as how the design and construction of the servicescapes can strengthen the business. Method: The thesis has elements of both induction and deduction, and a qualitative research method has been used. Data has been collected through in-depth interviews and a focus group. The data has gone through a qualitative data analysis. Results and conclusions: The result shows an implementation of sensory stimuli in Akademibokhandeln servicescape in many ways will benefit the company as they generally have a positive impact on the customer service experience. Additionally it was found that a development of the company´s support services would further enhance their competitiveness Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution this report has generated is based on how a servicescape with a focus on an implementation of sensory marketing can be portrayed and how integration between different sales channels can be beneficial to the company. We have further on presented a number of practical contributions which we view as relevant to Akademibokhandelns Future Development. Key words: Servicescape, Retail, Support Services, Bookstore, Development, Multi-sensory, Sensory Marketing, Expansion of activities