No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>I dagens platsannonser frågas det ofta efter controllers, men få vet egentligen vad yrket innebär eftersom rollen skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Vi ville studera detta diffusa begrepp för att få en större klarhet i vad titeln innebär och vilka arbetsuppgifter som är karakteristiska controlleruppgifter. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka arbetsuppgifter som har störst betydelse i olika organisationer. Utifrån tidigare forskning har vi skapat en modell som visar en uppdelning mellan olika organisationsformer och vilken/vilka av controllerns funktioner som blir extra betonad i de olika.</p><p>Vi har gjort en undersökning omfattande 30 telefonintervjuer med controllers eller personer med motsvarande arbetsuppgifter. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med både öppna och slutna frågor. </p><p>Då vi analyserade vårt empiriska material med hjälp av statistiska tester kom vi fram till att de arbetsuppgifter controllern värderar högst är rapportering, strategiutveckling samt budgetanalys. Vårt material visade även att användandet av controllern skiljer sig i olika organisationsformer. Utifrån våra 22 hypoteser kunde vi statistiskt säkerställa att controllers arbetande i organisationer som befinner sig i en bransch med utmärkande låg eller hög osäkerhet eller i äldre organisationer lägger mindre vikt på budgetering och budgetanalys samt att controllers i den offentliga sektorn lägger större vikt på internkontroll.</p>

No description available.

I dagens platsannonser frågas det ofta efter controllers, men få vet egentligen vad yrket innebär eftersom rollen skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Vi ville studera detta diffusa begrepp för att få en större klarhet i vad titeln innebär och vilka arbetsuppgifter som är karakteristiska controlleruppgifter. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka arbetsuppgifter som har störst betydelse i olika organisationer. Utifrån tidigare forskning har vi skapat en modell som visar en uppdelning mellan olika organisationsformer och vilken/vilka av controllerns funktioner som blir extra betonad i de olika. Vi har gjort en undersökning omfattande 30 telefonintervjuer med controllers eller personer med motsvarande arbetsuppgifter. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med både öppna och slutna frågor. Då vi analyserade vårt empiriska material med hjälp av statistiska tester kom vi fram till att de arbetsuppgifter controllern värderar högst är rapportering, strategiutveckling samt budgetanalys. Vårt material visade även att användandet av controllern skiljer sig i olika organisationsformer. Utifrån våra 22 hypoteser kunde vi statistiskt säkerställa att controllers arbetande i organisationer som befinner sig i en bransch med utmärkande låg eller hög osäkerhet eller i äldre organisationer lägger mindre vikt på budgetering och budgetanalys samt att controllers i den offentliga sektorn lägger större vikt på internkontroll.

No description available.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.

<p>Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.</p>