Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion. I studien har det framkommit att företaget på ledningsnivå tillämpar en ekonomistyrning som främst är baserad på ekonomiska mätetal, medan styrningen på användarnivå baseras på en egenutformad styrning för att med snabbare och enklare metoder kunna styra verksamheten. Enligt den valda modellen tyder det på att ekonomistyrningen har en underordnad funktion på användarnivå, vilket enligt modellen kan förklaras med att de direkta funktionerna förekommer med lägre frekvens än de indirekta funktionerna, vilket också är fallet i denna studie. Nyckelord: Ekonomistyrning, styrning, Länsförsäkringar, verksamhetsstyrning, funktioner

Stockholm Neonatal Project (SNP)

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook. I våra resultat konstateras även att i en av de valda organisationerna är endast 50 procent av de anställda medlemmar i facebookgruppen, något som talar emot möjligheterna för god internkommunikation och bra informationsspridning. Det genereras även ny teori i studien, då det hävdas att det i en av organisationerna är fler som har ett facebookkonto än en arbetsrelaterad mailadress. Detta påstående i relation till de traditionella kommunikationssätten kan tyda på ett kommande paradigmskifte inom internkommunikation, där sociala medier kan komma att ha en mer betydelsefull roll. / We have identified that the research regarding Facebook as an internal communication channel is lacking. Our study aims to investigate how Facebook Groups are used as a communication channel internally in organizations and what opportunities social functions in intranets creates. We have based our research in qualitative methodology, through one interview with an informant, 10 interviews with leaders and co-workers of two organizations and through a qualitative content analysis of the material from one closed facebook group. Our result shows that there are a lot of different aspects to be aware of when the internal communication occurs on Facebook. Examples of aspects are the safety aspect and the issues of managing boundaries between the professional and private role. Among our conclusions we state that all of our respondents consider that Facebook as a communication channel increases dialogue and participation in the organizations internal communication. We also state in our results that in one of the organizations, only 50 percent of the organizations members are members of the facebook group, which is something that argues against the opportunities of successful internal communication and sharing information. We also contribute with new theory in the field, when it is stated by one respondent that there are more members of the organization that have a Facebook account, then there are members that have a business mail. This indicates that there may be a future paradigm shift in the field of internal communication, where social media may have a more significant role.

Nivå Civilekonomuppsats , VT 2011 Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag. Problemformulering Vilka faktorer är det som avgör i vilken utsträckning styrelsens funktioner betonas? Syfte Syftet med arbetet är att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag. Uppsatsens metod Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen, då det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats på ett visst område. Det ges även plats för en induktiv ansats, för att kunna komma åt fler aspekter som teorin inte tar upp. Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tänkas påverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrån vilka faktorer som påverkar styrelsens komposition och funktioner. Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som använts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det också hur det empiriska materialet har analyserats. Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition. Den visar även att VD är negativt korrelerat till konfliktlösning. Studien visar också att styrelsens komposition i form av icke familjemedlemmar är positivt korrelerat till alla tre styrelsefunktioner.

Syftet med denna studie är att undersöka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musikämnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte går någon musikinriktad utbildning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket innebär att man i grupp diskuterar kring ett ämne. Resultatet visar att ungdomarna använde musik dagligen i olika former och att den hade stor betydelse för dem. De visade sig att ungdomarna gjorde skillnad på musiken på fritiden och musiken som användes i musikundervisningen i grundskolan. Vi jämför detta med Börje Stålhammars undersökning om ungdomars syn på musik- erfarenheter och kunskaper. Våra informanter upplevde att deras musik inte representerades under lektionerna och önskade större inflytande. Här kan vi se tydliga skillnader på deras erfarenheter och vad Lpo94 säger om demokratiuppdraget. Vi diskuterar problematiken kring elevinflytande och hur läraren kan fårhålla sig till de bestämmelser som finns i kursplanen för musik och Lpo94. Den största delen av bakgrunden vi har valt bygger på liknande undersökningar och har gett oss en djupare förståelse för ämnet. Den övriga litteraturen går utanför människors musikerfarenheter, ger ett vidare perspektiv på ämnet såsom datorns inverkan på musiklyssnande och även vad skolverket har att säga om demokrati och musikämnet.

Abstract I studien jämförs matematikläroböcker från Sverige och Rumänien inom två områden: algebra och funktioner, med fokus på andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till läroböcker under gymnasiets första år på NV - programmet. Läroböckerna undersöks med hänsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplägget, uppgiftsinnehållet och hur det historiska perspektivet på matematikens utveckling införs i läroböckerna. Granskningen av läroböckerna utförs utifrån kursplanernas innehåll och mål i de två länderna. Kursplanernas innehåll och mål för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjälp av en empirisk metod, medan läroböckernas teoretiska upplägg, uppgiftsinnehållet och det historiska perspektivet i läroböckerna undersöks kvalitativt. Undersökningen baseras på en samling matematiska begrepp, typer av uppgifter och aspekter ur det historiska perspektivet. Resultatet anges i sammanfattande tabellform, som underlättar läsning och analys av likheter och skillnader. Jämförelsen av kursplanerna finner många likheter när det gäller måluppfyllelse och markanta skillnader i innehållet och uppdelning av det matematiska stoffet mellan olika årskurser. Den rumänska kursplanen betonar inte användning av miniräknare i matematikundervisningen, elevernas arbete i mindre grupper och miljöfrågor. De rumänska och svenska kursplanerna har liknande mål när det gäller förmågor som eleverna ska utveckla under utbildningen, men metodiken som används i läroböckerna för att uppfylla dessa mål skiljer sig både när det gäller presentation av teori och uppgifter. De rumänska läroböcker har inga uppgifter som anlitar tekniska hjälpmedel. Det finns också vissa skillnader när det gäller det matematiska språket som används i läroböckerna. I rumänska läroböcker är språket mer teoretiskt och presenterar flera matematiska begrepp, medan de svenska läroböckerna föredrar repetition av algebraiska kalkyler och presenterar teorin mest på ett praktiskt sätt. De svenska läroböckerna har flera uppgifter med lösning av andragradekvation och textbaserade uppgifter än rumänska läroböckerna, medan de rumänska läroböckerna har större variation och presenterar flera typer av ekvationer, uppgifter om matematisk modellering och uppgifter med olika matematiska krav. Den svenska modellen visar en mångfald av uppgifter i läroboken, vilka passar att lösa både med och utan räknare. När det gäller det historiska perspektivet på matematikutveckling finns både likheter och skillnader. Alla läroböckerna använder samma metoder och regler för algebriska kalkyler och för att lösa andragradsekvationen men de svenska läroböckerna presenterar även korta beskrivningar av matematiker som bidrog till matematikens utveckling och en del historiska uppgifter.

<p>Abstract</p><p>I studien jämförs matematikläroböcker från Sverige och Rumänien inom två områden: algebra och funktioner, med fokus på andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till läroböcker under gymnasiets första år på NV - programmet. Läroböckerna undersöks med hänsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplägget, uppgiftsinnehållet och hur det historiska perspektivet på matematikens utveckling införs i läroböckerna. Granskningen av läroböckerna utförs utifrån kursplanernas innehåll och mål i de två länderna. Kursplanernas innehåll och mål för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjälp av en empirisk metod, medan läroböckernas teoretiska upplägg, uppgiftsinnehållet och det historiska perspektivet i läroböckerna undersöks kvalitativt. Undersökningen baseras på en samling matematiska begrepp, typer av uppgifter och aspekter ur det historiska perspektivet. Resultatet anges i sammanfattande tabellform, som underlättar läsning och analys av likheter och skillnader. Jämförelsen av kursplanerna finner många likheter när det gäller måluppfyllelse och markanta skillnader i innehållet och uppdelning av det matematiska stoffet mellan olika årskurser. Den rumänska kursplanen betonar inte användning av miniräknare i matematikundervisningen, elevernas arbete i mindre grupper och miljöfrågor. De rumänska och svenska kursplanerna har liknande mål när det gäller förmågor som eleverna ska utveckla under utbildningen, men metodiken som används i läroböckerna för att uppfylla dessa mål skiljer sig både när det gäller presentation av teori och uppgifter. De rumänska läroböcker har inga uppgifter som anlitar tekniska hjälpmedel. Det finns också vissa skillnader när det gäller det matematiska språket som används i läroböckerna. I rumänska läroböcker är språket mer teoretiskt och presenterar flera matematiska begrepp, medan de svenska läroböckerna föredrar repetition av algebraiska kalkyler och presenterar teorin mest på ett praktiskt sätt. De svenska läroböckerna har flera uppgifter med lösning av andragradekvation och textbaserade uppgifter än rumänska läroböckerna, medan de rumänska läroböckerna har större variation och presenterar flera typer av ekvationer, uppgifter om matematisk modellering och uppgifter med olika matematiska krav. Den svenska modellen visar en mångfald av uppgifter i läroboken, vilka passar att lösa både med och utan räknare. När det gäller det historiska perspektivet på matematikutveckling finns både likheter och skillnader. Alla läroböckerna använder samma metoder och regler för algebriska kalkyler och för att lösa andragradsekvationen men de svenska läroböckerna presenterar även korta beskrivningar av matematiker som bidrog till matematikens utveckling och en del historiska uppgifter.</p>

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare.   För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob &amp; Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson &amp; Beilock, 2008; Pearson &amp; Webb, 2006;Williams &amp; Hodges, 2005).   Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF.   Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll.

Abstrakt Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av tre olika yrkesprofessioners uppfattningar om hur kunskap och förståelse i mötet med barn i exekutiva svårigheter påverkar barns möjlighet att lyckas i sitt lärande. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats för att förstå och ta del av olika professioners kunskap, tankar samt att förstå betydelsen av dem. Skolans skyldighet är att alla barn ska bemötas efter deras olika förutsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogiken i förskola och skola anpassas för barn i svårigheter med de exekutiva funktionerna. De olika professioner vi använt oss av i vår studie är en skolpsykolog, en specialpedagog samt tre pedagoger. En pedagog från förskolan, en pedagog mot lågstadiet samt en pedagog mot mellanstadiet. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll för en verksamhet om barn i exekutiva svårigheter diagnosticeras eller inte. Det handlar mer om vilka pedagogiska anpassningar som görs i undervisningsmiljöer, pedagogers kompetens, användandet av ett specialpedagogiskt bemötande och förhållningssätt samt att få rätt ekonomiska förutsättningar. Studien visar på att det finns god kunskap hos skolpsykolog och pedagoger inom våra verksamheter men att de yttre förutsättningarna skiljer sig åt för hur förskola och skola kan möta barn i exekutiva svårigheter. Fortsatt såg vi att det inte fanns några enkla samband mellan faktorer för skolframgång. Vårt resultat visar att det är svårt att leva upp till uppdraget om att tillgodose barns behov som är i exekutiva svårigheter. De gemensamma framgångsfaktorerna som samtliga informanter påpekade, var att det behövs mer ekonomiska resurser, kompetens inom arbetslaget samt vikten av vilket bemötande och förhållningssätt man möter barn i exekutiva svårigheter med.

Previous research has studied the relationship between bilingualism and cognitive abilities. In some of those studies results have shown that bilinguals perform better than monolinguals in visual Simon tasks (i.e. they are less distracted by the incongruent stimuli). The aim of the current study is to see if a similar effect can be found in Simon tasks using the tactile and auditory sensory modalities. In this study bilingual participants (36 university students) with different proficiency in their second language performed a Simon task employing two intensities of vibration and two different sounds as the relevant stimuli. The results indicated no negative correlation between either bilingual proficiency and Simon effect or daily use of the second language and Simon effect when controlling for working memory. Without controlling for working memory a negative correlation for the tactile condition and a positive correlation for the auditory condition between Simon effect and daily use of the second language was found. It’s concluded that the statistical power of this study suffers from a lack of participants and that if the test was reproduced with more participants with a greater spread in their language abilities a stronger effect might be seen. Also concluded is that more cross-modal studies need to be performed before conclusions about general cognitive effects of bilingualism can be drawn. / Tidigare forskning har studerat sambandet mellan tvåspråkighet och kognitiva förmågor. Vissa av dessa studiers resultat har visat att tvåspråkiga individer presterar bättre än enspråkiga i visuella Simon-uppgifter (dvs. de blir mindre distraherade av inkongruenta stimuli). Syftet med den aktuella studien är att se om man kan hitta en liknande effekt i Simon-uppgifter inom de taktila och auditiva sensoriska modaliteterna. I denna studie fick tvåspråkiga deltagare (36 universitetsstudenter) med olika kunskaper i sitt andraspråk utföra en Simon-uppgift där två intensiteter av vibrationer och två olika ljud används som relevanta stimuli. När resultaten var kontrollerade för arbetsminne så visades ingen negativ korrelation mellan varken tvåspråkig förmåga och Simon effekt eller daglig användning av det andra språket och Simon effekt. Utan att kontrollera för arbetsminne så fanns det en negativ korrelation för den taktila betingelsen och en positiv korrelation för den auditiva betingelsen mellan daglig användning av andra språk och Simon effekt. Slutsatsen dras att den statistiska kraften i denna studie lider av brist på deltagare och att om testet reproduceras med fler deltagare, med en större spridning i språkförmåga, så skulle en starkare effekt kunna ses. Det konkluderas även att fler tvärmodala studier behöver utföras innan slutsatser om generella kognitiva effekter av tvåspråkighet kan dras.