Att åldras kan innebära stora genomgripande förändringar i den äldre personens liv. Som sjuksköterska i hemsjukvård är erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den äldre klarar av åldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar med kvalitativ design som analyserats med fokus på syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och sex underteman, Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera inför omständigheterna, Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång och använda tekniska lösningar. Åldrandet tillhör livet och innebär bland annat förluster eller hot om förlust vilka behövde klaras av genom att skapa ny tillvaro. Viktigast för de personer som vårdar äldre är att visa respekt för den äldres önskningar och att ha tid att lära känna den äldres behov samt vårda i en lugn miljö. Meningsfulla aktiviteter var betydelsefullt, dels för stimulans och distraktion men också för social samvaro. Kunskapen om äldres copingstrategier ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att vårda äldre personer och stödja ett gott åldrande. / Aging can mean large changes for the older person’s life. The experience as a community care nurse is that there is a need for more knowledge of how the elderly cope with aging. The aim of this literature review was to investigate the strategies of coping with aging in the elderly. The review was based on 11 articles with qualitative design which had been focusing on the aim. The result of the quality analysis of the research articles resulted in several coping strategies as formed one mainthemes: To create a new existence and six subthemes: To accept new environments, To think in a positive way and fight, To resign ourselves circumstances, To accept help from others, To have a routine in day-to-day life and To keep active and use technical solutions. Ageing is past of life and losses or threat of loss is part of ageing and to be able to cope the need to create a new way is important. The literature review showed that the most important thing to consider for staff working with the elderly is to show respect for their wishes, to allow time to get to know their needs and to care for them in a calm environment. Meaningful activities were important to stimulate and distract but also for social interaction. The knowledge of the elderly persons way of coping gives the nurse a better way of caring for the individual and to support them in ageing.

The aim of this essay is to study how teachers in mathematics in upper-secondary school think about the concept of individualized teaching and their way of tutoring students in a classroom environment. The study focuses on the area of functions. To answer the aim of the study two different qualitative methods are used, namely interview and observation. Three teachers have been interviewed and one lesson per teacher has been observed. The data has been divided into three categories to systematically present, analyse and discuss examples relevant to the aim of the study. Theoretically important concepts are used to analyse the material, for example zone of potential construction, scaffolding and the knowledge quartet. All of the teachers use some kind of conversation to be aware of what kind of individualized teaching their students need. They claim that most of the individualized teaching happens when they tutor the students one-to-one and they have a lot of different methods to do this. All teachers describe time as a factor preventing them from individualizing their teaching as much as they would like. / Syftet med denna uppsats är att undersöka matematiklärares tankar om individanpassningar och deras handledning av elever i gymnasieskolan. Studien fokuserar på området funktioner, specifikt linjära- och andragradsfunktioner. För att besvara studiens syfte används två olika kvalitativa metoder, intervju och observation. Urvalet består av tre lärare som har intervjuats och observerats. Materialet kategoriseras för att systematiskt presentera, analysera och diskutera relevanta exempel utifrån studiens syfte. Teoretiska begrepp används för att analysera resultatet, exempelvis används den potentiella konstruktionszonen, stöttning och kunskapskvartetten. Samtliga informanter använder någon form av samtal för att bli medvetna om elevers behov av individanpassningar. Lärarna menar att majoriteten av individanpassningen sker vid enskild handledning av elever och lärarna beskriver olika metoder för detta. Alla intervjuade lärare beskriver tid som ett hinder för att individanpassa deras undervisning i den utsträckning de önskar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd ensamhet och exekutiva funktioner hos äldre. Urvalet bestod av 98 ålderspensionärer mellan 65 och 75 år. Upplevd ensamhet mättes med Three-Item Loneliness Scale (TILS). Exekutiva funktioner mättes med nio olika test som avsåg mäta de tre processerna inhibering, shifting och uppdatering. Inhibering mättes med testerna Flanker, Simon och Stroop. Shifting mättes med Local Global, Color Shape och Number Letter. Uppdatering mättes med Letter Memory, Matrix Monitoring och Numerical 2-back. Andel korrekta svar samt responstid användes som utfallsvariabler. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalyser där signifikanta samband analyserades vidare i hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan upplevd ensamhet och responstid för Number Letter, där högre skattad ensamhet var associerad med längre responstid. Ensamhet förklarade 4% av variansen i responstid. Denna uppsats ger därmed stöd åt att det verkar finnas ett samband mellan upplevd ensamhet och nedsatt prestation bland vissa exekutiva funktioner, i detta fall shifting mätt genom responstid för Number Letter. Framtida studier bör undersöka detta vidare. Detta blir särskilt relevant med tanke på att världens befolkning blir allt äldre, tillsammans med det faktum att många äldre upplever ensamhet. Om upplevd ensamhet är associerad med försämrade exekutiva funktioner kan interventioner som syftar till att minska ensamheten vara till stor nytta både för den enskilda individen och samhället i stort. / The aim of this paper was to investigate whether there are any associations between perceived loneliness and executive functions in older people. Participants consisted of 98 senior citizens between the ages of 65 and 75. Perceived loneliness was measured with the Three-Item Loneliness Scale (TILS). Executive functions were measured with nine different tests aimed at measuring the three processes of inhibition, shifting and updating. Inhibition was measured with Flanker, Simon and Stroop task. Shifting was measured with Local Global, Color Shape and Number Letter task. Updating was measured with Letter Memory, Matrix Monitoring and Numerical 2-back task. Proportion of correct answers as well as response time were used as dependent variables. Data was analysed by correlation analyses where significant correlations were further analysed in hierarchical regressions. Results showed a significant association between perceived loneliness and response time in the Number Letter task; higher reported loneliness was associated with longer response time. Loneliness explained 4% of the variance in response time. This paper thus supports that there appears to be an association between perceived loneliness and reduced performance in certain executive functions, in this case shifting as measured through response time in the Number Letter task. Future studies should investigate this further. This becomes particularly relevant considering that the world's population is getting older, along with the fact that many elderly experience loneliness. If perceived loneliness is associated with deteriorating executive functions, interventions aimed at reducing loneliness may be of great benefit both to individuals and society as a whole.

I denna studie analyserades potentialen av ett dynamiskt matematikprogram när elever arbetar med translation av funktionsgrafer och använder ett undersökande arbetssätt. I studien användes det dynamiska matematikprogrammet GeoGebra. Åtta elever i åldern 16–17 år arbetade parvis med en sextio minuter lång workshop, innehållande uppgifter som behandlade translation av funktioner på formen 𝑓(𝑥+𝑑)+𝑐, där konstanterna 𝑑 och 𝑐 varierades med GeoGebra. Skärm- och ljudinspelning gjordes på elevernas datorer och samlades in för analys. Därtill samlades också elevernas skriftliga svar på uppgifterna i workshopen in. Ett urval av data gjordes: tre av de fyra inspelningarna valdes ut att analyseras och därtill begränsades transkribering till 5 av 9 uppgifter i workshopen. Analysen gjordes inom det teoretiska ramverket semiotisk mediering (Bartolini Bussi & Mariotti, 2008). Genom systematisk kodning skapades 90 koder som sedan genom axial kodning arbetades fram till 4 centrala teman: eleverna uttrycker att 𝑐 är detsamma som 𝑚-värde; eleverna refererar till att 𝑐 och 𝑑 flyttar grafen, utan att specificera riktning; eleverna anger riktning grafen flyttar för positiva 𝑐 och 𝑑 och eleverna talar om att 𝑑 gör så att det blir nya 𝑥-värden. Resultatet av studien visar att det finns en potential med dynamiska matematikprogram att ge en ingång för elever att tolka innebörden av translation, men en utmaning eleverna möter i arbetet är att förstå den bakomliggande matematiken. Resultatet visar även att eleverna gjorde beskrivningar av translation men inte förklaringar och att det speciellt var svårt att försöka förklara varför olika värden konstanten 𝑑 påverkar grafen som den gör. Det identifierades också att två grupper tolkade konstanten 𝑐 som 𝑚-värde (det vill säga hänvisar till 𝑦=𝑘𝑥+𝑚) vilket hävdas visa ett möjligt utvecklingsbehov av teorin om semiotisk mediering. / In this study the potential that resides in a dynamic mathematics software to support students’ work with translation of function graphs when they work exploratory was analysed. In the study the dynamic mathematics software GeoGebra was used. Eight students in the age 16-17 worked in pairs in a sixty-minute-long workshop that was comprised of tasks that deals with the translation of functions of the form 𝑓(𝑥+𝑑)+𝑐, where the constants 𝑑 and 𝑐 were varied using GeoGebra. Data was collected in the form of screen and audio recordings made using the computers of the students. The students written answers were also collected. A selection of the collected data was made and analysed: three of the four recordings were chosen for analysis and these were furthermore limited to be only transcribed for 5 of the 9 tasks in the workshop. The analysis was made using the theory of semiotic mediation (Bartolini Bussi & Mariotti, 2008). Systematic coding resulted in 90 codes which then through axial coding produced 4 central themes: the students express that 𝑐 is the same as 𝑚 (as in 𝑦=𝑘𝑥+𝑚); the students refer to 𝑐 and 𝑑 as moving the graph, without specifying direction; the students specify the direction the graph moves for positive 𝑐 and 𝑑 and the students talk about 𝑑 making new 𝑥-values. The result of the study shows that there is a potential with dynamic mathematics software to promote students’ creation of meaning of translation, but a challenge students encounter is to understand the underlying mathematics. The results also show that students made descriptions of translation but did not provide explanations, and that they especially had difficulties to explain why varying values of the constant 𝑑 affects the graph the way it does. In addition, the study also identified that two groups interpreted the constant 𝑐 as the same as 𝑚 in the linear equation 𝑦=𝑘𝑥+𝑚, which here claims to show a possible need to elaborate the theory of semiotic mediation.)

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner. Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju. Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne. / This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions. The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed. The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om faktorer som påverkar arbetssökandetför personer med diagnosen ADHD, samt betydelsen av eventuella stöd såsomutbildning, kompetensutveckling och personlig rådgivning. De frågeställningar somstudien fokuserade på var om tidigare arbetslivserfarenheter har bidragit tilllärdomar för arbetssökandet och om de har fått något stöd samt vilken betydelse deteventuella stödet haft. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutiskmetod med halvstrukturerade intervjuer och det var sex personer som deltog istudien. Sammanfattningsvis visade resultaten på betydelsen av stöd och dessutompekades två viktiga områden ut, som skulle kunna förbättras för att arbetssökandemed ADHD kan få ett mer effektivt stöd i arbetssökarprocessen. Det första är att detfinns ett uttalat behov av att befintliga rådgivare/karriärcoacher utbildas avseendekarriärvägledning för personer med ADHD, för att på ett effektivare sätt stöttaarbetssökande med ADHD, förbättra bemötandet i de individuella mötena ochdärmed bidra med förutsättningar för att korta ner tiden till ett nytt arbete. Det andraär att några av studiens deltagare uppger att det troligtvis hade varit bra för dem atterhålla en ADHD-diagnos i en tidigare fas i livet. Detta är dock ett komplext områdeoch mer forskning behövs, för att säkrare resultat ska erhållas och rådgivning istudier och karriärvägledning ska kunna erbjudas så många som möjligt. Detframgick också att några av studiens deltagare uttryckte att det sannolikt skulle habidragit till att skapa bättre förutsättningar för en utökad självkännedom ochmöjlighet att utveckla sin yrkesidentitet tidigare i livet för att kunna hitta sin framtidaarbetsplats och därmed undvikit att behöva prova sig fram med återkommandemisslyckanden som påverkar självförtroendet och självkänslan i negativ riktning dåpersoner med ADHD kan ha svårigheter att passa in på arbetsmarknaden.

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell. I experimenten deltog 25 studenter som frivilliga försökspersoner. Resultaten visar att det finns en korrelation mellan Stroop-testet och testet för den episodiska bufferten vilket tyder på att de exekutiva funktionerna spelar en stor roll i arbetsminnets episodiska buffert.

Populärmusik från film är något var person känner till och ibland lyssnar på dagligen. Men anledningarna till varför den sagda musiken blir vald står ofta obesvarat. Vilka funktioner har musiken, kallad licensierad musik, i film? För att analysera och förstå musikens funktioner bör en tackla frågorna runt ämnet ur en music supervisors perspektiv. Denna uppsats är en fallstudie som med en innehållsanalys analyserar den licensierade musiken i thrillern The Guest. Resultaten visar att musiken fyllde narrativa funktioner både som enskild låt för enskilda scener men även övergripande funktioner som etablerar plats, epok och karaktärers drag och utveckling.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka svordomar som används mest, vilka huvudsakliga funktioner som svordomarna har, samt vilka engelska svordomar som används och hur de används. Utgångspunkt är Ljungs (2007:40–61) svordomsfunktioner. Materialet är ett avsnitt av dokusåpan Paradise Hotel. Alla svordomar som förekommer i materialet har placerats in i olika kategorier för att sedan analyseras, främst utifrån Ljungs (2007:40–61) forskning om funktioner. Resultatet visar att de svordomar som används mest är fan och jävla. Svordomarna används främst för att förstärka eller betona något. Den engelska svordom som används mest är fucking och även de engelska svordomarna används främst för att förstärka eller betona.

Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar. Studien utförs med en inomgruppsdesign där sex försöksdeltagare i åldrarna åtta till nio år fick utföra olika tester. Tester från följande kategorier används: Minne och exekutiva funktioner. Efter en korrelationsanalys visar resultat inte på någon signifikant korrelation men detta kan bero på att samplingsstorleken är för liten. Resultat visar på en tendens till att exekutiva funktioner påverkar prospektivt minne men vidare studier behövs för att styrka detta samband.  Utöver att undersöka om det finns ett samband mellan prospektivt minne och inhibition gör denna studie en metodologisk utvärdering av tester indelade i kategorierna: Minne, exekutiva funktioner och generell intelligens, språkförståelse samt tre skattningsformulär kring vardaglig funktion. Den här utvärderingen resulterar i en metoddiskussion som återfinns i den andra delen av denna rapport.