<p>Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion. I studien har det framkommit att företaget på ledningsnivå tillämpar en ekonomistyrning som främst är baserad på ekonomiska mätetal, medan styrningen på användarnivå baseras på en egenutformad styrning för att med snabbare och enklare metoder kunna styra verksamheten. Enligt den valda modellen tyder det på att ekonomistyrningen har en underordnad funktion på användarnivå, vilket enligt modellen kan förklaras med att de direkta funktionerna förekommer med lägre frekvens än de indirekta funktionerna, vilket också är fallet i denna studie.</p><p>Nyckelord: Ekonomistyrning, styrning, Länsförsäkringar, verksamhetsstyrning, funktioner</p>

The thesis consists of four articles and this summarizing part. All parts have focused on bringing some insights into how to design a didactical situation including dynamic software (GeoGebra) to support students’ mathematical problem solving and creative reasoning as means for learning. The four included articles are: I. Granberg, C., &amp; Olsson, J. (2015). ICT-supported problem solving and collaborative creative reasoning: Exploring linear functions using dynamic mathematics software. The Journal of Mathematical Behavior, 37, 48-62. II. Olsson, J. (2017). The Contribution of Reasoning to the Utilization of Feedback from Software When Solving Mathematical Problems. International Journal of Science and Mathematics Education, 1-21. III. Olsson, J. Relations between task design and students’ utilization of GeoGebra. Mathematical Thinking and Learning. (Under review) IV. Olsson, J., &amp; Granberg, C. Dynamic software, problem solving with or without guidelines, and learning outcome. Technology, Knowledge and Learning. (Under review) Background A common way of teaching mathematics is to provide students with solution methods, for example strategies and algorithms that, if followed correctly, will solve specific tasks. However, questions have been raised whether these teaching methods will support students to develop general mathematical competencies, such as problem solving skills, ability to reason and acquire mathematical knowledge. To merely follow provided methods students might develop strategies of memorizing procedures usable to solve specific tasks rather than drawing general conclusions. If students instead of being provided with algorithms, are given the responsibility to construct solution methods, they may produce arguments for why the method will solve the task. There is research suggesting that if those arguments are based on mathematics they are more likely to develop problem solving and reasoning-skill, and learn the included mathematics better. In such didactic situations, where students construct solutions, it is important that students have instructions and tasks that frame the activity and clarify goals without revealing solution methods. Furthermore, the environment must be responsive. That is, students need to receive responses on their actions. If students have an idea on how to solve (parts of) the given problem they need to test their method and receive feedback to verify or falsify ideas and/or hypotheses. Such activities could be supported by dynamic software. Dynamic software such as GeoGebra provides features that support students to quickly and easily create mathematical objects that GeoGebra will display as visual representations like algebraic expressions and corresponding graphs. These representations are dynamically linked, if anything is changed in one representation the other representations will be altered accordingly, circumstances that could be used to explore and investigate different aspects and relations of these objects. The first three studies included in the thesis investigate in what way GeoGebra supports creative reasoning and collaboration. These studies focus questions about how students apply feedback from GeoGebra to support their reasoning and how students utilize the potentials of GeoGebra to construct solutions during problem solving. The fourth study examine students’ learning outcome from solving tasks by constructing their methods. Methods A didactical situation was designed to engage students in problem solving and reasoning supported by GeoGebra. That is, the given problems were not accompanied with any guidelines how to solve the task and the students were supposed to construct their own methods supported by GeoGebra. The students were working in pairs and their activities and dialogues were recorded and used as data to analyse their engagement in reasoning and problem solving together with their use of GeoGebra. This design was used in all four studies. A second didactical situation, differing only with respect of providing students with guidelines how to solve the task was designed. These didactical situations were used to compare students’ use of GeoGebra, their engagement in problem solving and reasoning (study III) and students’ learning outcome (study IV) whether the students solved the task with or without guidelines. In the fourth study a quantitative method was applied. The data from study IV consisted of students’ results during training (whether they managed to solve the task or not), their results on the post-test, and their grades. Statistical analysis where applied. Results The results of the first three studies show qualitative aspects of students solving of task with assistance of GeoGebra. GeoGebra was shown to support collaboration, creative mathematical reasoning, and problem solving by providing students with a shared working space and feedback on their actions. Students used GeoGebra to test their ideas by formulating and submitting input according to their questions and hypotheses. GeoGebra’ s output was then used as feedback to answer questions and verify/falsify hypotheses. These interactions with GeoGebra were used to move the constructing of solutions forward. However, the way students engage in problem solving and reasoning, and using GeoGebra to do so, is dependent on whether they were provided with guidelines or not. Study III and IV showed that merely the students who solved unguided tasks utilized the potential of GeoGebra to explore and investigate the given task. Furthermore, the unguided students engaged to a larger extent in problem solving and creative reasoning and they expressed a greater understanding of their solutions. Finally study IV showed that the students who managed to solve the unguided task outperformed, on posttest the students who successfully solved the guided task. Conclusions The aim of this thesis was to bring some insights into how to design a didactical situation, including dynamic software (GeoGebra), to support students' mathematical problem solving and creative reasoning as means for learning. Taking the results of the four studies included in this thesis as a starting point, one conclusion is that a didactical design that engage students to construct solutions by creative reasoning supported by GeoGebra may enhance their learning of mathematics. Furthermore, the mere presence of GeoGebra will not ensure that students will utilize its potential for exploration and analysis of mathematical concepts and relations during problem solving. The design of the given tasks will affect if this will happen or not. The instructions of the task should include clear goals and frames for the activity, but no guidelines for how to construct the solution. It was also found that when students reasoning included predictive argumentation for the outcomes of operations carried out by the software, they could better utilize the potential of GeoGebra than if they just, for example, submitted an algebraic representation of a linear function and then focused on interpreting the graphical output. / Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att nå insikter i hur man kan designa en didaktisk situation inklusive en dynamisk programvara (GeoGebra) för att stödja elevernas lärande genom matematisk problemlösning och kreativt resonemang. En bärande idé har varit att elever som själva konstruerar lösningsmetoder till problembaserade uppgifter lär sig matematik bättre än elever som får en metod att följa. Resultaten visar att GeoGebra är ett stöd vid konstruerandet av lösningsmetoder och att elever då också resonerar kreativt. Det vill säga, de skapar en för dem en ny resonemangssekvens som innehåller en lösningsmetod som stöds av argument förankrade i matematik. Idén med att elever på egen hand konstruerar lösningen på uppgifter har även belysts genom att jämföra med elever som löser uppgifter där de får vägledning till lösningsmetoden. Resultaten visar att elever som får en lösningsmetod inte resonerar kreativt, de utnyttjar inte GeoGebras potential att stödja ett undersökande arbetssätt, och de lär sig mindre av den matematik som ingår i uppgifterna. Denna avhandling består av 4 artiklar och en kappa. De fyra artiklarna är: I. Granberg, C., &amp; Olsson, J. (2015). ICT-supported problem solving and collaborative creative reasoning: Exploring linear functions using dynamic mathematics software. The Journal of Mathematical Behavior, 37, 48-62. II. Olsson, J. (2017). The Contribution of Reasoning to the Utilization of Feedback from Software When Solving Mathematical Problems. International Journal of Science and Mathematics Education, 1-21. III. Olsson, J. Relations between task design and students’ utilization of GeoGebra. Mathematical Thinking and Learning. (Under review) IV. Olsson, J., &amp; Granberg, C. Dynamic software, problem solving with or without guidelines, and learning outcome. Technology, Knowledge and Learning. (Under review) Artikel 2 och 3 är jag ensam författare till. Det innebär att jag designat studien, planerat och genomfört datainsamling, analyserat data och formulerat slutsatser, samt skrivit texten och korresponderat med tidskrifter. Artikel 1 och 4 har jag skrivit i samarbete med Carina Granberg. Vi bedömer att arbetet med artikel 1 fördelats lika. Allt skrivarbete har fortgått genom åtskilliga granskningar av varandras utkast och diskussioner om slutgiltiga formuleringar. I arbetet med artikel 4 har jag haft huvudansvaret för designen av studien och planering för datainsamlingen. Skrivarbetet har genomförts på samma sätt som i arbetet med artikel 1.

Syftet med undervisning i religionskunskap är att elever ska utveckla förståelse för olika sätt att leva och förhålla sig till världen. Ett fokus på religion som praktik ska enligt läroplanen också finnas. I skolan får elever lära sig om de olika världsreligionerna men mer sällan får de höra talas om vad nyhednisk religion är. Ännu mer sällan undervisas elever i skolan om ritualer som något föränderligt och kontextbundet. Eftersom nyhednisk religion definieras mer utifrån sin praktik än sin tro så förmedlas ritualers uppbyggnad och syfte fördelaktigt genom studier av nyhednisk religion. Uppsatsens syfte är att berika religionsundervisningen genom att undersöka hur rituell kreativitet yttrar sig vid skapandet av ritualer inom wicca och modern asatro samt vilka funktioner ritualerna fyller för utövarna. Detta skapar möjligheter för elever att bredda sin förståelse av ritualer och nyhedniska religioner. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Examensarbetet undersöker vad forskningen idag säger om rituell kreativitet inom de två valda religionerna. Syftet med detta är att öka lärares kunskap om ritualer som fenomen. Resultaten i examensarbetet visar enligt forskningen att de två religionerna till viss del inspireras utav varandra då ritualer återskapas. Detta är dock något som utövare av religionerna själva inte håller med om. Resultaten visar dessutom att förekomsten av skriftliga källor är en bristvara. Inom modern asatro finns ett begränsat utbud av förkristna källor som de förhåller sig till medan det inom wicca helt saknas äldre källor. Bristen på källor leder inom båda religionerna till en stor rituell kreativitet med föränderliga ritualer som inspireras av de utövare som utför dem. Gemensamt för de båda religionerna är att ritualer snarare än tro är det centrala och att ritualer fyller mycket viktiga sociala funktioner. Att öka kunskapen om hur ritualer skapas och vilken funktion de fyller för utövarna är viktigt för förståelsen om ritualer som fenomen.

The thesis consists of four articles and this summarizing part. All parts have focused on bringing some insights into how to design a didactical situation including dynamic software (GeoGebra) to support students’ mathematical problem solving and creative reasoning as means for learning. The four included articles are: I. Granberg, C., &amp; Olsson, J. (2015). ICT-supported problem solving and collaborative creative reasoning: Exploring linear functions using dynamic mathematics software. The Journal of Mathematical Behavior, 37, 48-62. II. Olsson, J. (2017). The Contribution of Reasoning to the Utilization of Feedback from Software When Solving Mathematical Problems. International Journal of Science and Mathematics Education, 1-21. III. Olsson, J. Relations between task design and students’ utilization of GeoGebra. Mathematical Thinking and Learning. (Under review) IV. Olsson, J., &amp; Granberg, C. Dynamic software, problem solving with or without guidelines, and learning outcome. Technology, Knowledge and Learning. (Under review) Background A common way of teaching mathematics is to provide students with solution methods, for example strategies and algorithms that, if followed correctly, will solve specific tasks. However, questions have been raised whether these teaching methods will support students to develop general mathematical competencies, such as problem solving skills, ability to reason and acquire mathematical knowledge. To merely follow provided methods students might develop strategies of memorizing procedures usable to solve specific tasks rather than drawing general conclusions. If students instead of being provided with algorithms, are given the responsibility to construct solution methods, they may produce arguments for why the method will solve the task. There is research suggesting that if those arguments are based on mathematics they are more likely to develop problem solving and reasoning-skill, and learn the included mathematics better. In such didactic situations, where students construct solutions, it is important that students have instructions and tasks that frame the activity and clarify goals without revealing solution methods. Furthermore, the environment must be responsive. That is, students need to receive responses on their actions. If students have an idea on how to solve (parts of) the given problem they need to test their method and receive feedback to verify or falsify ideas and/or hypotheses. Such activities could be supported by dynamic software. Dynamic software such as GeoGebra provides features that support students to quickly and easily create mathematical objects that GeoGebra will display as visual representations like algebraic expressions and corresponding graphs. These representations are dynamically linked, if anything is changed in one representation the other representations will be altered accordingly, circumstances that could be used to explore and investigate different aspects and relations of these objects. The first three studies included in the thesis investigate in what way GeoGebra supports creative reasoning and collaboration. These studies focus questions about how students apply feedback from GeoGebra to support their reasoning and how students utilize the potentials of GeoGebra to construct solutions during problem solving. The fourth study examine students’ learning outcome from solving tasks by constructing their methods. Methods A didactical situation was designed to engage students in problem solving and reasoning supported by GeoGebra. That is, the given problems were not accompanied with any guidelines how to solve the task and the students were supposed to construct their own methods supported by GeoGebra. The students were working in pairs and their activities and dialogues were recorded and used as data to analyse their engagement in reasoning and problem solving together with their use of GeoGebra. This design was used in all four studies. A second didactical situation, differing only with respect of providing students with guidelines how to solve the task was designed. These didactical situations were used to compare students’ use of GeoGebra, their engagement in problem solving and reasoning (study III) and students’ learning outcome (study IV) whether the students solved the task with or without guidelines. In the fourth study a quantitative method was applied. The data from study IV consisted of students’ results during training (whether they managed to solve the task or not), their results on the post-test, and their grades. Statistical analysis where applied. Results The results of the first three studies show qualitative aspects of students solving of task with assistance of GeoGebra. GeoGebra was shown to support collaboration, creative mathematical reasoning, and problem solving by providing students with a shared working space and feedback on their actions. Students used GeoGebra to test their ideas by formulating and submitting input according to their questions and hypotheses. GeoGebra’ s output was then used as feedback to answer questions and verify/falsify hypotheses. These interactions with GeoGebra were used to move the constructing of solutions forward. However, the way students engage in problem solving and reasoning, and using GeoGebra to do so, is dependent on whether they were provided with guidelines or not. Study III and IV showed that merely the students who solved unguided tasks utilized the potential of GeoGebra to explore and investigate the given task. Furthermore, the unguided students engaged to a larger extent in problem solving and creative reasoning and they expressed a greater understanding of their solutions. Finally study IV showed that the students who managed to solve the unguided task outperformed, on posttest the students who successfully solved the guided task. Conclusions The aim of this thesis was to bring some insights into how to design a didactical situation, including dynamic software (GeoGebra), to support students' mathematical problem solving and creative reasoning as means for learning. Taking the results of the four studies included in this thesis as a starting point, one conclusion is that a didactical design that engage students to construct solutions by creative reasoning supported by GeoGebra may enhance their learning of mathematics. Furthermore, the mere presence of GeoGebra will not ensure that students will utilize its potential for exploration and analysis of mathematical concepts and relations during problem solving. The design of the given tasks will affect if this will happen or not. The instructions of the task should include clear goals and frames for the activity, but no guidelines for how to construct the solution. It was also found that when students reasoning included predictive argumentation for the outcomes of operations carried out by the software, they could better utilize the potential of GeoGebra than if they just, for example, submitted an algebraic representation of a linear function and then focused on interpreting the graphical output. / Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att nå insikter i hur man kan designa en didaktisk situation inklusive en dynamisk programvara (GeoGebra) för att stödja elevernas lärande genom matematisk problemlösning och kreativt resonemang. En bärande idé har varit att elever som själva konstruerar lösningsmetoder till problembaserade uppgifter lär sig matematik bättre än elever som får en metod att följa. Resultaten visar att GeoGebra är ett stöd vid konstruerandet av lösningsmetoder och att elever då också resonerar kreativt. Det vill säga, de skapar en för dem en ny resonemangssekvens som innehåller en lösningsmetod som stöds av argument förankrade i matematik. Idén med att elever på egen hand konstruerar lösningen på uppgifter har även belysts genom att jämföra med elever som löser uppgifter där de får vägledning till lösningsmetoden. Resultaten visar att elever som får en lösningsmetod inte resonerar kreativt, de utnyttjar inte GeoGebras potential att stödja ett undersökande arbetssätt, och de lär sig mindre av den matematik som ingår i uppgifterna. Denna avhandling består av 4 artiklar och en kappa. De fyra artiklarna är: I. Granberg, C., &amp; Olsson, J. (2015). ICT-supported problem solving and collaborative creative reasoning: Exploring linear functions using dynamic mathematics software. The Journal of Mathematical Behavior, 37, 48-62. II. Olsson, J. (2017). The Contribution of Reasoning to the Utilization of Feedback from Software When Solving Mathematical Problems. International Journal of Science and Mathematics Education, 1-21. III. Olsson, J. Relations between task design and students’ utilization of GeoGebra. Mathematical Thinking and Learning. (Under review) IV. Olsson, J., &amp; Granberg, C. Dynamic software, problem solving with or without guidelines, and learning outcome. Technology, Knowledge and Learning. (Under review) Artikel 2 och 3 är jag ensam författare till. Det innebär att jag designat studien, planerat och genomfört datainsamling, analyserat data och formulerat slutsatser, samt skrivit texten och korresponderat med tidskrifter. Artikel 1 och 4 har jag skrivit i samarbete med Carina Granberg. Vi bedömer att arbetet med artikel 1 fördelats lika. Allt skrivarbete har fortgått genom åtskilliga granskningar av varandras utkast och diskussioner om slutgiltiga formuleringar. I arbetet med artikel 4 har jag haft huvudansvaret för designen av studien och planering för datainsamlingen. Skrivarbetet har genomförts på samma sätt som i arbetet med artikel 1.

This thesis presents studies and results for three questions regarding young women and their usage of smartphones related to their self-presentation and personal sphere in public spaces. Six young females signed up to participate after they were asked to be without their smartphone for approximately two hours in public spaces. The reason why we thought this would be beneficial was since this would give the participants the chance to reflect on their normal usage whilst in public. The participants were later, in the interview, questioned about their overall experience and were asked questions considering the different themes of the study. The results of the study show that the functions most used in a smartphone are communication and music. Results for self-presentation show that smartphones play a major part in young females lives and they use their smartphone in order to present themselves in a certain way. It was acknowledged that some individuals find it important to present themselves as not being lonely, and to achieve this they use their smartphone in order to seem like they are interacting with someone even in situations when they are not. Lastly results of the third theme show that young females use their smartphones in different ways in order to protect their personal sphere, by for example listening to music, holding their phone visible or by calling someone.

Stockholm Neonatal Project (SNP)

<p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p> / <p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p>

<p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p> / <p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p>

<p>Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.</p><p>I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.</p><p>Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata. Resultatet blev fullständiga svar från 94 familjeföretag. I analysen visade det sig att fyra styrelsefunktioner kunde identifieras, närmare bestämt kontroll, hantering av resursberoende, konfliktlösning och beslut, där den senare behandlats som en del av konfliktlösning i teorin.</p><p>I analysen undersöktes samband mellan de tre delarna i familjedimensionen samt de fyra styrelsefunktionerna. Det visade sig finnas samband mellan släktkoefficienten och betoningen på funktionerna kontroll, hantering av resursberoende samt beslut, vilket kan tolkas som att släktrelationerna i styrelsen har betydelse för betoningen på dessa funktioner. Det fanns också samband mellan antalet generationer i styrelsen och betoningen på konfliktlösningsfunktionen. Uppsatsens bidrag är att ha påvisat betydelsen av hur nära släkt styrelseledamöterna är för styrelsens funktioner.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.</p>