Sammanfattning Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av stöd och avsaknad av stöd från personalen då deras nyfödda barn vårdades på en neonatalavdelning. Bakgrund: När ett för tidigt fött barn eller sjukt barn är i behov av neonatalvård innebär det ofta en stor kris för föräldrarna. Det är många faktorer som spelar in i hur föräldrarna upplever situationen. En betydande faktor är personalens förmåga att ge stöd till föräldrarna. Design: Studien har en retrospektiv explorativ design med en kvalitativ ansats. Metod: Föräldrar (n=38) vars barn vårdats på en neonatalavdelning minst en vecka besvarade ett frågeformulär med två öppna frågor via post: "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen fungerade bra i samband med omvårdnaden av ditt barn" och "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen saknades i samband med omvårdnaden av ditt barn". Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver upplevelser av bra stöd och tre kategorier som beskriver upplevelser av avsaknad av stöd under vårdtiden. Bra stöd: Känsla av trygghet med omhändertagande personal. Behov av tydlig information till föräldrarna. Stöd vid omvårdnad, amning och sondmatning. Avsaknad av stöd: Bristande information och kommunikation gällande barnets tillstånd. Bristande kommunikation mellan sjukvårdspersonal. Saknade hjälp med tillmatning nattetid. Slutsats: Föräldrar i studien beskriver både upplevt och saknat stöd under vårdtiden på neonatalavdelningen. Föräldrarna uppskattade kontinuerlig information från personalen om deras barn och kände trygghet när personalen fanns nära. Information från personalen och kommunikation mellan föräldrar och personal beskrev föräldrar som bristande. Detta tyder på att det finns behov av utveckling inom området bland personal på neonatalavdelningar. Nyckelord: Neonatalvård, föräldrar, stöd, personal, upplevelser

No description available.

No description available.

Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats. Urvalet består av alla friska prematurfödda barn i gestationsvecka 33+0 till 33+6 under perioden 140101-140930, från ett västsvenskt medelstort sjukhus. I resultatet framkom att de prematurfödda barnen som ingått i studien hade tappat i genomsnitt nästan arton procentenheter av sin vikt i relation till normalkurvan. Uppfödningsstrategierna behöver förändras för att minska viktnedgången hos de prematurfödda barnen, samtidigt behövs mer forskning för att säkerställa optimerad uppfödning av barnen som föds i perioden mellan de extremt prematura och de fullgångna. / The objective of the feeding strategi of prematurity is to emulate the intrauterine growth. Good nutrition is the foundation for optimal development of the child in the short and long term. The purpose of the study was to examine the weight development in children born in gestational week 33, concerning growth relative to expected intrauterine growth, until the expected date of delivery. The study was conducted with a retrospective design, were 12 patient records were reviewed. Quantitative variabels were identified and analysed. The sample consisted of all healthy preterm infants of gestational week 33 + 0 to 33 + 6 during 140101 to 140930, from a western Swedish medium-sized hospital. The result showed that the prematurely born children included in the study, lost an average of nearly eighteen percentage of their weight in relation to the normal curve. The feeding strategies needs to be changed to reduce the weight loss among the premature children, while more research is needed to ensure optimized feeding of the children born in the period between the extremely preterm and full-term babies.

Bakgrund Ett barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom. Pappans delaktighet i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet är en viktig hörnsten i både barnets utveckling men även i pappans anknytningsprocess till barnet. Pappan på neonatalavdelningen kan känna osäkerhet, hjälplöshet och brist på kontroll och upplevelsen bidrar till stress och oro för den nyblivna pappan. Upplevelsen kan också resultera i svårigheter finna sig i sin nya roll som pappa. Syfte Att beskriva pappans upplevelse av att ha sitt för tidigt födda barn inneliggande på en neonatalavdelning. Metod Metoden som tillämpades var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer då fokuset låg i att undersöka den enskilda individens upplevelse av tiden på neonatalavdelningen. Sex intervjuer med pappor till barn födda i graviditetsvecka 24-31 genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades varpå texterna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Papporna beskrev att i skedet runt och efter förlossningen upplevde de känslor av chock och brist på kontroll. Genom att ta på sig en praktisk roll och söka information om för tidigt födda barn samt om förloppet i stort kunde delar av den förlorade kontrollen återfås. I detta skede förekom känslor av distans som yttrade sig genom svårigheter att knyta an till barnet samt att komma till insikt med att barnet var deras. Under vårdtiden upplevde papporna ökad känsla av anknytning till barnet i takt med ökad delaktighet i omvårdnaden. En av de bidragande faktorerna till ökad anknytning, stärkta band till barnet och ökad känsla av att vara pappa var känguruvård. Papporna hade under vårdtiden ett behov av tydlig, rak och ärlig information och stöd från vårdpersonalen. Upplevelsen kunde beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana där stress och oro blandades med glädje och lättnad. De flesta papporna kunde efter allt de gått igenom ändå hitta positiva företeelser som kommit utav den tidiga födseln. Exempel på detta kunde vara stärkta familjeband, större ödmjukhet och nytt perspektiv på livet. Andra positiva aspekter beskrevs vara bättre anknytning till och närmare relation med barnet. Slutsats Pappan på neonatalavdelningen är i behov av kontinuerlig information om förloppet samt att känna sig delaktig i omvårdnaden. Genom ökad delaktighet ökar pappans anknytning till barnet vilket i efterhand kan generera positiva upplevelser och stärka honom i sin papparoll.

No description available.

No description available.

Studier av exekutiva förmågor har visat lägre resultat för unga vuxna födda för tidigt, prematurt, jämfört med jämnåriga födda i fullgången tid. Föreliggande studies syfte var att undersöka ordflödestest som indikator på olika aspekter av exekutiv förmåga samt att utröna vilka förmågor som krävs för verbalt flöde. Resultat på ordflödestest för kontrollgrupp och prematurgrupp, samt inom prematurgruppen, jämfördes. Samvariation med andra exekutiva mått från 18-årsuppföljningen i Stockholm Neonatal Project undersöktes. Antal deltagare var för prematurgruppen 134 och kontrollgruppen 94, totalt 228 testpersoner. En signifikant skillnad i verbalt flöde påvisades till kontrollgruppens fördel. Likaså påvisades en signifikant skillnad inom prematurgruppen. Verbal intelligens var en stark prediktor för ordflöde, semantiskt flöde predicerades av mental snabbhet och ordmobilisering för kontrollgruppen och för prematurgruppen även av verbal intelligens och mental flexibilitet. Studien visade att deltesten ordflöde, semantiskt flöde och semantisk växling har olika svårighetsgrad och delvis kräver olika förmågor för prematurgruppen och kontrollgruppen.

No description available.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser ocherfarenheter av anknytning till förtidigt födda barn som vårdats ineonatal hemsjukvård. Bakgrund: Anknytning är ett emotionellt band som växer fram mellanbarn och föräldrar redan från födseln. Anknytningspersonens närvarooch omsorg spelar stor roll för barnet och bestämmer huranknytningsmönstret utvecklas. Barn som föds prematurt skiljs ofta åtfrån föräldrarna vilket innebär ett hinder i bindningen mellan föräldraroch barn. Neonatal hemsjukvård har startats upp till syfte att blandannat underlätta anknytningen och bindningen samt minskaseparationen. Design: En intervjustudie utifrån kvalitativ ansats. Metod: Nio föräldrar intervjuades under februari-mars 2016. Alla varföräldrar till mycket förtidigt födda barn inskrivna i hemsjukvård eftervistelsen på neonatalavdelning i norra Sverige. Data som samlades inanalyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats ochresulterade i fyra kategorier och tolv underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i följande kategorier: Att förbereda sigför vård i hemmet, Allt blev inte som tänkt, Att växa in i sin roll somförälder och Anknytning mellan barn och föräldrar. Konklusion: Hemmet var av stor betydelse för föräldrarna och barnensrelation. Där växte de i sin föräldraroll, vågade ta mer ansvar ochskapade egna rutiner. Föräldrarna kände en bra anknytning till barnenredan på neonatalavdelningen och när de fick komma hem utveckladesrelationen. Hemmet upplevdes som en trygg och avslappnad plats medtillgång till hemsjukvårdens personal som stöd. Där fick de möjlighet attfölja barnens signaler och utifrån det lära känna barnen på egen hand.Hemmiljön underlättade anknytningen mellan föräldrarna och barnen.