Studier av exekutiva förmågor har visat lägre resultat för unga vuxna födda för tidigt, prematurt, jämfört med jämnåriga födda i fullgången tid. Föreliggande studies syfte var att undersöka ordflödestest som indikator på olika aspekter av exekutiv förmåga samt att utröna vilka förmågor som krävs för verbalt flöde. Resultat på ordflödestest för kontrollgrupp och prematurgrupp, samt inom prematurgruppen, jämfördes. Samvariation med andra exekutiva mått från 18-årsuppföljningen i Stockholm Neonatal Project undersöktes. Antal deltagare var för prematurgruppen 134 och kontrollgruppen 94, totalt 228 testpersoner. En signifikant skillnad i verbalt flöde påvisades till kontrollgruppens fördel. Likaså påvisades en signifikant skillnad inom prematurgruppen. Verbal intelligens var en stark prediktor för ordflöde, semantiskt flöde predicerades av mental snabbhet och ordmobilisering för kontrollgruppen och för prematurgruppen även av verbal intelligens och mental flexibilitet. Studien visade att deltesten ordflöde, semantiskt flöde och semantisk växling har olika svårighetsgrad och delvis kräver olika förmågor för prematurgruppen och kontrollgruppen.

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted. The selection consisted of 14 mothers who were divided into control group and intervention group, in the health professional group the selection was 20 respondents.Results: Health professionals ' attitudes to breastfeeding was significantly more positive after the intervention. Also two statements on the survey demonstrated significantly more positive attitudes to breastfeeding among health professionals. Regarding mothers' breastfeeding self-efficacy no significant difference was detected between the control group and the intervention group.Conclusion: An evidence based intervention influenced the health professionals´ attitudes to breastfeeding. Further research is needed to demonstrate the connection between the intervention and mothers´ self-efficacy to breastfeed premature babies. / Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige och prematurfödda barn är en extra sårbar grupp för att inte bli ammade efter rådande rekommendationer och mammor till prematurfödda barn har ett extra stort behov av stöd från hälso- och sjukvården. Mammors tillit till sin förmåga att amma påverkar utfallet av amningen och vårdpersonalens attityder till amning påverkar amningsstödet de ger. Syfte: Att undersöka om en intervention kunde stärka tilliten till att amma hos mammor till prematurfödda barn. Ett ytterligare syfte var att undersöka om interventionen påverkade vårdpersonals attityder till amning. Metod/design: En experimentell studie med kvantitativ ansats i form av enkätundersökning genomfördes. Urvalet bestod av 14 mammor som fördelades i jämförelsegrupp och interventionsgrupp, i vårdpersonalgruppen bestod urvalet av 20 personer. Resultat: Vårdpersonalens attityder till amning var signifikant mer positiva efter interventionen. Även på två påståenden på attitydformuläret visades en signifikant mer positiv attityd till amning hos vårdpersonalen. Gällande mammors tillit till sin förmåga att amma kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan jämförelsegrupp och interventionsgrupp. Slutsats: En evidensbaserad intervention förbättrade vårdpersonalens attityder till amning. Ytterligare forskning krävs för att undersöka om interventionen kan påverka mammors till att amma prematurfödda barn.