Introduktion: Studier visar att gravida kvinnor löper större risk att drabbas av gingivit änicke-gravida kvinnor. Gingivit är den vanligaste formen av parodontal sjukdom vid engraviditet. Det finns bristande kunskaper hos olika vårdgivare om graviditet och kvinnorsorala hälsa och om dessa två saker kan påverka varandra. Syfte: Att beskriva orsaker till gingivit under graviditet samt hur tillståndet kan påverkadet ofödda barnets hälsa. Metod: Litteraturstudie Resultat: Studier visar att kvinnor med ett högt plackindex, subgingivala bakterier ochhöga nivåer av östrogen under en graviditets andra och tredje trimestrar var de som hadehögst procent av gingivit. Det finns ett samband mellan kvinnors parodontala hälsa ochprematur födsel samt låg födelsevikt. Gravida kvinnor med gingivit föder fler barn medlåg födelsevikt jämfört med gravida friska kvinnor. Konklusion: Plackförekomst, ökad ansamling av specifika bakterier och höga nivåer avkönshormoner har en väsentlig roll vid förekomsten av gingivit hos gravida kvinnor.Graviditetsgingivit kan möjligen innebära en ökad risk för prematur födsel och för att födabarn med låg födelsevikt. Behov av mer sådan forskning finns. Ökad kunskap om dettasamband rekommenderas till blivande mödrar och olika vårdgivare samt att informationoch munhygieninstruktioner bör ingå i mödrahälsovården

No description available.

<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>Varje år föds ca 90 000 barn i Sverige, varav ca 4 % föds för tidigt. Det är under nyföddhetsperioden människan behöver som mest omvårdnad i livet. På en neonatalvårdsavdelning ar det en huvuduppgift för vårdaren att se till att så goda förutsättningar som möjligt skapas för kontakten mellan barn och föräldrar. <em>Syfte: </em>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar integrationen av föräldrar i vården av prematura barn. <em>Metod: </em>Metoden<strong> </strong>som användes var systematisk litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. Även manuell sökning gjordes. I studien inkluderades 15 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat: </em>Tre kategorier framkom; främjande faktorer, hämmande faktorer och påverkan på föräldrarna. Till främjande faktorer hörde subkategorierna; vårdmodeller och metoder, stöd samt sjuksköterskeåtgärder. Hämmande faktorer fick subkategorierna; dålig kommunikation och avdelningsrelaterade hinder. Påverkan på föräldrar innefattar subkategorierna; positiva effekter och negativa effekter. <em>Diskussion och slutsats: </em>De tre komponenterna vårdgivarna, vårdtagarna och vårdavdelningens samspel är viktigt för integrationen av föräldrarna.  Sjuksköterskan måste skapa en tillitsfull relation till föräldrarna samtidigt som vårdavdelningen måste vara anpassad för optimal involvering.</p>

No description available.

Bakgrund: Varje år föds ca 90 000 barn i Sverige, varav ca 4 % föds för tidigt. Det är under nyföddhetsperioden människan behöver som mest omvårdnad i livet. På en neonatalvårdsavdelning ar det en huvuduppgift för vårdaren att se till att så goda förutsättningar som möjligt skapas för kontakten mellan barn och föräldrar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar integrationen av föräldrar i vården av prematura barn. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. Även manuell sökning gjordes. I studien inkluderades 15 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; främjande faktorer, hämmande faktorer och påverkan på föräldrarna. Till främjande faktorer hörde subkategorierna; vårdmodeller och metoder, stöd samt sjuksköterskeåtgärder. Hämmande faktorer fick subkategorierna; dålig kommunikation och avdelningsrelaterade hinder. Påverkan på föräldrar innefattar subkategorierna; positiva effekter och negativa effekter. Diskussion och slutsats: De tre komponenterna vårdgivarna, vårdtagarna och vårdavdelningens samspel är viktigt för integrationen av föräldrarna.  Sjuksköterskan måste skapa en tillitsfull relation till föräldrarna samtidigt som vårdavdelningen måste vara anpassad för optimal involvering.

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus. Databassökningen kompletterades med en manuell sökning. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes ut efter att de värderats utifrån sin vetenskapliga kvalitet. Dataanalysen inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i subkategorier som sammanfördes under tre huvudkategorier; upplevda känslor, upplevelser av föräldraskapet samt upplevelser av vårdpersonalen. Slutsats: Föräldrar till prematurfödda barn upplever en stor variation av känslor under vårdtiden på neonatalavdelningen. Den första tiden domineras av overklighetskänslor, ångest, oro och rädsla. Föräldrarna har svårt att förstå att barnet är deras och den skrämmande sjukhusmiljön medför svårigheter att anta föräldrarollen. Stödet från sjuksköterskan betyder mycket för föräldrarnas förmåga att hantera situationen. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om och kunna bemöta föräldrarnas olika upplevelser för att föräldrarna ska kunna känna trygghet.

Bakgrund Barn födda före graviditetsvecka 37 benämns som prematura och kan komma att behöva vård på en neonatalvårdsavdelning. En mycket förtidig födsel kommer ofta oväntat. Mamman i synnerhet befinner sig i en kaosartad situation då hennes graviditet avslutas i förtid och hon är inte mentalt förberedd på det kommande föräldraskapet. Känslor som oro och chock är vanligt och mamman behöver stöd att hantera den rådande situationen. Sjuksköterskan på neonatalvårdsavdelningen har därför en viktig roll att göra mamman delaktig i barnets omvårdnad och bidra med stöd kring amning och anknytning.   Syfte Syftet var att beskriva mammors upplevelse av sjuksköterskans stöd när mamman vårdar sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.   Metod En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Den första kategorin berör sjuksköterskans kvalifikationer där förhållningssätt gentemot mamman, sjuksköterskans erfarenhet, empati och delaktighet står i relation till hur mamman upplevde stödet. Den andra kategorin berör mammans behov av information, där initial information, kontinuerlig information samt konsekvenser av informationsbrist hade betydelse. Den tredje kategorin beskriver mammans omhändertagande, med fokus på henne som patient och behov av avlastning. Den fjärde kategorin beskriver sjuksköterskans förutsättningar att ge stöd, där personalbrist var en bidragande faktor till bristande stöd.   Slutsats Slutsatsen blev att sjuksköterskans erfarenhet och empati, tillgången till information, mammans omhändertagande och sjuksköterskans närvaro alla var centrala faktorer för mammans upplevelse av stöd då hon vårdade sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation. Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det prematura barnets utveckling. Metoden för studien var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under december 2011 – januari 2012 i databasen PubMed samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. Resultatet visade att genom att använda NIDCAP förkortades det prematura barnets behov av intensivvård och föräldrarollen förstärktes. NIDCAP hade en positiv påverkan på barnets utveckling både psykiskt, neurologiskt, motoriskt, medicinskt och funktionellt. Slutsatser var att NIDCAP hade en positiv påverkan på barnets utveckling. Införandet av NIDCAP involverar medicin och teknik såväl som barnets familj och personalens skicklighet att utverka ett fungerande samarbete.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att bli förälder är en stor livshändelse förknippad med förväntningar och förhoppningar om ett välskapt och normalfött barn. När ett barn istället föds för tidigt kan den bilden av förväntningar och förhoppningar raseras. Prematura barns omogna beteende kan ge intryck av att de inte skulle klara av att amma. Detta kan innebära att föräldrarna drar sig för att delta i barnets omvårdnad och matning. Att då redan i ett tidigt stadium få råd och stöd kring amning kan underlätta att bygga upp en nära relation till barnet, samtidigt som möjligheten till en lyckad amning ökar. Syfte Syftet var att beskriva hur amning främjas hos prematura barn vid en neonatalavdelning. Metod För att beskriva hur amning främjas hos prematura barn valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio sjuksköterskor fördelat på tre neonatalavdelningar i Stockholm. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat På samtliga avdelningar var sjuksköterskorna överens om att hela familjen spelade en viktig roll i att främja det prematura barnets amning. Barnet behöver sina föräldrar och det är de som i första hand ska sköta sitt barn. Sjuksköterskorna upplevde både svårigheter och möjligheter i sitt dagliga arbete kring amning. Att optimera avdelningens miljö, tidsbrist och kontinuitet var faktorer som framkom i alla intervjuer. De tre neonatalavdelningarna hade en liknande bild av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskan skulle informera familjen, stötta den samt uppmuntra delaktigheten. Dessutom ansågs sjuksköterskan ha ett ansvar att inhämta kunskap kring amning. Slutsats Viktiga faktorer för att främja amning hos prematura barn på en neonatalavdelning är familjens möjlighet till närvaro, påbörja tidig urmjölkning, vårda barnet hud mot hud, föräldrars delaktighet i barnets omvårdnad samt information och stöd från sjuksköterskan. Brist på tid och kontinuitet utgör dock hinder för att detta ska fungera optimalt.

No description available.