Syftet med denna uppsats är att undersöka biblioteksverksameten Babybokprat. Intresset ligger i att undersöka vad medverkande i Babybokprat fått för följder för barnen och deras föräldrar. Det är också av intresse att undersöka hur ett Babybokprat fungerar. Detta gjordes genom att göra tre observationer av Babybokprat samt genomföra en gruppintervju med föräldrar som deltagit. Enligt forskning har läsning effekt på barn även när de är under ett år, vilket bibliotek i flera länder försöker sprida till nyblivna föräldrar. Genom undersökningen har jag tagit reda på hur dessa effekter kan se ut och hur föräldrarnas tankar om högläsning såg ut innan och efter deltagande i Babybokprat. Det visade sig att barnen lyssnade bättre när de hörde en bok de hört förr, och att de genom kontakt med böcker övade in en bokvana, som yttrade sig att de kunde bläddra själva i böckerna. Föräldrarna hade på förhand ett starkt bokintresse och var positiva till läsning för småbarn. De var förvånade över att målgruppen var så små barn, men tyckte det var bra och inte alldeles oväntat. Det de tog med sig från Babybokpratet var ramsorna de lärt sig och självförtroende i högläsningen hemma. De flesta hade dock börjat läsa lite innan de deltog i Babybokprat, vilket visar på att åtminstone dessa föräldrar inte är lika oinformerade om läsningens fördelar som forskningen påvisat. Andra inte mindre betydelsefulla saker som Babybokpratet gav var boktips, ramsor och en chans att träffa andra föräldrar.

Redan i spädbarnsålder använder sig barnet av symboler i leken, det vill säga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas så börjar barnet ge ifrån sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne människans tal. Utifrån uppgifter grundat på Piagets kognitiva utvecklingsteori undersöktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller. Deltagarna var två spädbarn i åldrarna 10 respektive 14 månader, en pojke och en flicka. Syftet med denna studie var att göra en beskrivning av dessa två spädbarn där symbolleken, sensomotoriken och jollret var i fokus. Metoden gick ut på att göra en filminspelning per barn där barnen fick utföra uppgifter som prövar kognitiva operationer som utvecklas under spädbarnsåren. Därefter transkriberades det inspelade materialet. Analysen av interaktion i leken genomfördes genom djupanalys med inspiration av Communication Codes Scheme, analysen av de kognitiva operationerna gjordes utifrån Piagets utvecklingsteori och jolleranalysen utifrån Ollers jollerstadier. Studiens resultat visar att det finns skillnader utvecklingsmässigt mellan ett barn i 10 månaders ålder och ett barn i 14 månaders ålder inom samtliga områden, vilket även litteraturen stödjer.

RSV är en luftvägsinfektion som anses drabba alla barn innan de fyllt två år och kan orsaka stora problem för en del barn, särskilt underburna och barn med hjärt- och lungsjukdomar. Syftet med föreliggande arbete var att belysa: dels vilka RSV-incidensrisker och andra risker som föreligger för barn i riskgrupper som har en större benägenhet att drabbas av RSV-infektion än andra barn; dels på vilka sätt smittspridning kan förebyggas. Fjorton relevanta artiklar har påträffats via databaserna PubMed och Cinahl. De har analyserats med innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två kategorier: incidensrisk i riskgrupper och profylax samt fem underkategorier: tre rörande incidensrisk och andra risker för kända riskgrupper och två rörande olika typer av profylax. Det framkom, förutom att det fanns en större risk att drabbas av RSV om barnen tillhörde någon riskgrupp, att barn i dessa grupper även blev sjukare än andra barn. Profylaxbehandling mot RSV ansågs vara effektiv med väldigt dyr och det rådde oenighet om vilka kriterier som skulle avgöra vilka barn som skulle få viss profylax. Vårdpersonal behöver mer fortlöpande utbildning om hygien och smittspridning. Fortsatta studier inom ämnet, med inriktning på omvårdnad, vore intressant.

AbstraktBakgrundInnan 90-talet betraktades spädbarn inte kunna känna smärta. Idag finns annan förståelse för att spädbarn känner smärta och att spädbarn uppfattar större smärta än vuxna vid samma smärtstimuli. Föräldrar och spädbarn bildar ett system där föräldra är spädbarns trygga bas. Föräldrars delaktighet ger trygghet vilket gör att spädbarn kan hantera sjukdom och smärta. Förebygga och minska smärtupplevelsen hos spädbarn främjar deras välbefinnande och utveckling.SyfteBeskriva hur spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet.MetodEn systematiskt litteraturstudie med sökning i Cinahl och Pubmed där 6 kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Analysen är inspirerad av kvalitativ innehållsanalys.ResultatSpädbarns smärtupplevelse lindras av föräldrars delaktighet genom facilitated tucking, känguruvård, skin-to-skin och amning. Spädbarn lugnas vid föräldradelaktighet.SlutsatsDet är viktigt att implementera kunskap i vården och hos föräldrar att spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet. Informeras föräldrar redan på mödravårdscentraler kan kunskap förmedlas om spädbarns smärtlindring via föräldradelaktighet och minska spädbarns lidande. En förälders närvaro kan göra mycket för ett spädbarn som genomgår ett smärtsamt behandlingsalternativ. Ett behov finns att utforska lindring av spädbarns smärtupplevelse via metoder som inkluderar föräldradelaktighet. Vidare forskning kan göras för att undersöka i vilken utsträckning resultatet är överförbart till andra vårdkontexter och barn i olika åldrar.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice. The approach that the nursing staff has established is to promote skin to skin care and breastfeeding experienced in relationship with a child's perspective. The approach is in conflict with the advice in the way that infants should sleep. Health professionals describe experiences of counseling about sleep difficult to apply in practice. In the evaluation of the information material the experiences around the use of the material was perceived to facilitate situations where advice is given. The nursing staff also highlighted various factors on the process of introducing new material in the workplace.Conclusion: The nursing staff experienced practical difficulties surrounding of supporting parent-child-relationship and at the same time convey the advice that reduces the risk of SIDS. The information material Sugen på sömn can facilitate counseling situation, however, would more studies to be of value for evaluating the information material. / Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonals upplevelser av att ge råd kring sömn tillspädbarnsföräldrar samt att genomföra och utvärdera en intervention i form avintroducering av ett informationsmaterial kring spädbarns sömn.Metod: En interventionsstudie med kvalitativ ansats genomfördes där data samladesin med hjälp av två fokusgruppsintervjuer. Interventionen bestod avinformationsmaterialet Sugen på sömn. Totalt fem deltagare medverkade, varav tre avdessa medverkade vid andra intervjutillfället. Intervjuerna bearbetades genominnehållsanalys.Resultat: Vårdpersonalens upplevelse av att ge råd kring sömn sammanfattades i treteman. I upplevelse av att ge rådgivning i interaktion med föräldrar beskrevvårdpersonalen sig ha makt att påverka föräldrarna med de råd de ger, samtidigt harföräldrars tidigare erfarenheter och kunskap inverkan på hur råden omsätts ipraktiken. Föräldrar upplevdes reagera med trötthet och uppgivenhet att följa rådet attbarn under tre månader bör sova i egen säng. Det arbetssätt som vårdpersonalen haretablerat, att främja hudnära vård och amning beskrevs hamna i konflikt medrådgivningen kring hur barn sover säkert i upplevelse av att ge rådgivning i relationmed ett barnperspektiv. Vårdpersonalen beskrev upplevelse av att rådgivning kringsömn på olika sätt är svår att tillämpa i praktiken. I utvärderingen avinformationsmaterialet framkom att användningen av materialet underlättarsituationer där rådgivning ges. Vårdpersonalen belyste olika faktorers inverkan påprocessen att introducera nytt material på en arbetsplats.Slutsats: Vårdpersonalen upplevde praktiska svårigheter kring att stödjaföräldra-barn-relationen och samtidigt förmedla råden som minskarrisken för plötslig spädbarnsdöd. Ett informationsmaterial som Sugen på sömn kanunderlätta rådgivningssituationen dock skulle fler studier vara av värde för att utvärdera informationsmaterialet.

<p>Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study. The search of literature was carried out from the two databases Academic Search Elite and Cinahl. Nine articles were selected, studied and analysed by the authors. Results: The results of the study showed that one of the most important promoting factors for attachment between mother and child during the first year is the mother´s self-esteem. Other promotion factors are the support of the spouse, relatives and friends. The temperament of the child is important, an easy child makes the mother feel competent. A difficult child makes the mother feel incompetent and inadequate. The affirmation support from the nurse at the child welfare centre has a great importance for the mother`s self-esteem.</p>

Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study. The search of literature was carried out from the two databases Academic Search Elite and Cinahl. Nine articles were selected, studied and analysed by the authors. Results: The results of the study showed that one of the most important promoting factors for attachment between mother and child during the first year is the mother´s self-esteem. Other promotion factors are the support of the spouse, relatives and friends. The temperament of the child is important, an easy child makes the mother feel competent. A difficult child makes the mother feel incompetent and inadequate. The affirmation support from the nurse at the child welfare centre has a great importance for the mother`s self-esteem.

Early contact with both parents is important for children and it is important to reach out to both mothers and fathers through parental education groups. Parent education program for fathers can lead to more fathers taking parental leave and becoming more involved in the care of their children. A lot of men lack support from the community after the birth of their child. The aim of this study was to illustrate district nurses’ experiences of meeting first-time fathers. Nine district nurses with at least one year experience of working in child welfare clinics were interviewed. The data were analyzed by content analysis. The result revealed five main categories; interaction, support for fathers, parental education groups, the wellbeing of fathers, and relationships. Each main category consists of various subcategories. The most important findings were the district nurses’ experiences of the fact that fathers sometimes are prevented from taking care of their children, the fathers’ interest in participating in parental education groups are greater during pregnancy than after the birth of their child, and that fathers as well as mothers can have mental health problems after the birth of their child. The result also revealed a lack of preparedness dealing with mental health problems in newly become fathers as well as difficulties to detect mental health problems among fathers. The district nurses in this study have significant experience in working with newly become families even though the mother and child are the focus of attention. In the future their work can focus on the whole family to an even greater extent.

Syftet med studien var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplever kontakten med BVC och vad som skulle kunna förbättras i verksamheten. Vidare var syftet att beskriva vilka skillnader som mammor och pappor upplevde. Studien genomfördes som en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Studien genomfördes i tre städer i mellansverige. Totalt deltog 44 föräldrar, 26 mammor och 18 pappor. Resultatet visade att mammornas upplevelse av tillgängligheten via besök till BVC-sköterskan och hennes bemötande var bra. De var även mycket nöjda över möjligheten att kunna fråga BVC-sköterskan om vad som helst. Papporna var mest nöjda med informationen om barnets utveckling och liksom mammorna var de nöjda med bemötandet från BVC-sköterskorna. De flesta föräldrarna önskade bättre tillgänglighet via telefon vilket framkom i de öppna frågorna. Slutsats: Både mammor och pappor visade sig generellt vara nöjda med kontakten med BVC. Bäst tyckte både mammor och pappor att bemötandet från BVC-sköterskan var.

Sammanfattning Bakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige.  Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret. Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien. Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet. Avgörande för om amningen fungerade eller inte verkade dock bero på olika omständigheter runtomkring mödrarna snarare än hennes initiala inställning. Ur analysen kunde tre huvudsakliga teman skönjas som påverkade möjligheten att få amningen att fungera eller möjligheten att avsluta amningen med en bra känsla över beslutet. Dessa teman var: trygghet och självkänsla; information och stöd samt bemötande. Slutsats: Mödrarna i denna studie önskade ett bättre stöd och bemötande samt rätt typ av information. Denna studie kan även visa på att trygghet och god självkänsla hos modern har stor betydelse för hennes möjligheter att få en fungerande amning eller styrkan att avsluta amningen, om så behövs. Det är därför viktigt att både vårdpersonal och moderns närmaste omgivning är medvetna om hur de på bästa sätt kan bemöta och stödja henne, såväl i rollen som moder, som i amningen/flaskmatningen. / Abstract Background: Despite strong evidence for the importance of breastfeeding there is a declining trend of breastfeeding in Sweden. Aim: To study mothers’ experiences of their child/children’s feeding principles with a main focus on the first six months.   Method: Since the aim of the study was to investigate mothers’ experiences a qualitative approach was chosen. Data was collected through a web-based questionnaire consisting of two parts; 1) a few short questions regarding the informants’ background; 2) a qualitative part consisting of an open-ended question where the informants were asked to confide their experiences in personally written stories regarding their child/children’s eating habits. The stories were analyzed according to Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. A total of 136 mothers were included in the study. Result: The attitude amongst a majority of the mothers, both during pregnancy and after delivery, was to breastfeed their children. They saw breastfeeding as an obvious and first-hand choice, and as the best alternative for their child. Determining whether the breastfeeding worked out or not seemed to depend upon different circumstances around the mother rather than her initial attitude. From the analysis three main themes were identified that affected the possibility to make the breastfeeding work out or to be able to quit breastfeeding and yet to feel good about the decision. These themes were: security and self-confidence; information and support; and treatment. Conclusion: The mothers of this study wished for better support, to be treated right and to receive correct information. This study could also show that security and self-confidence was of great importance for the mother’s possibilities to make the breastfeeding work but also to give her the strength to quit breastfeeding if needed. Thus it is of importance that both the hospital staff and the mother’s closest surroundings are aware of the best way to meet and support her, both in her role as a mother as well as in her breastfeeding/bottle-feeding.