The aim of this bachelor thesis is to examine the library phenomenon singing with your baby as language and reading promotion by applying a family literacy perspective. The ambition is to explore the possibility that singing, through the support of a library activity, can help families develop their family literacy. Thus, contributing to knowledge of the events opportunity for early literacy development.  According to the psychologist Bruner (1983) the parents play a great role for the development of the child’s language. Inspired by that thought this bachelor thesis method of examination was to interview six parents whilst visiting a singing activity at their public library and to conduct a participant observation of the activity. Through this collected data, the aim was to understand the parents experience and find patterns in their answers. The data was then analysed from a sociocultural perspective. Public libraries face a great opportunity to support family literacy when parents visit the library as participants of the popular singing activity singing with your baby. Little research has been made in this specific topic, although some research has shown the benefit of library engagement with family literacy and other studies has demonstrated the advantages of singing as a method for language development. The study led to a distinction between parents who actively practiced language development with their child and visited the library activity in the pursuit of that realization. There were also parents who searched for inspiration within the singing activity. These parents were not clueless of the advantages of language development practice but rather disclosed the struggle that parenthood can be when facing the silence that can only be broken by a dedicated parent. One of the conclusions of this bachelor thesis is that when the goal is somewhat unclear, the practice is even harder to implement. By establishing singing with your baby as a family literacy practice, librarians can strengthen the parents view of singing as a language and reading promotion.

Bakgrund: IPV är vanligt förekommande över hela världen bland gravida kvinnor. De negativa hälsokonsekvenserna till följd av IPV är många och kan leda till död. De ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av IPV är extremt höga, därför är IPV ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem, som behöver förebyggas. Faktorerna som kan leda till IPV är många, komplexa och beroende av varandra. Syfte: Syftet med studien var att finna evidensbaserade riskfaktorer, negativa hälsoeffekter på den gravida kvinnan och på hennes foster/nyfödda barnet orsakade av IPV, för att kunna rekommendera pålitliga folkhälsoåtgärder. Metod: Artikelsökningen genomfördes i olika databaser och de använda artiklarna valdes från CINAHL och PsycINFO. Totalt användes 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta hade en kvantitativ ansats och tre med litteratursammanställningsmetod. Dessa granskades enligt Carlsson & Eiman, (2003) bedömningsmall för kvantitativa studier och bedömnigsmall för studier med litteratursammanställningsmetod.Resultat: Det finns starka evidens som visar att IPV påverkar den fysiska och psykiska hälsan under graviditeten. Interventioner som används för att förebygga IPV under graviditeten är sekundär prevention, som syftar till att minska IPV och dess negativa hälsokonsekvenser för hälsan under graviditeten och efter förlossningen. Slutsats: Det finns starka evidens som visar att IPV påverkar den fysiska och psykiska hälsan under graviditeten, och har andra negativa hälsokonsekvenser på gravida kvinnors hälsa och deras foster. Strategier bör därför utföras före och under graviditeten, samt efter förlossningen för att förhindra IPV från att förekomma. / Background: Intimate partner violence, (IPV) is present worldwide among pregnant women. The negative health consequences of IPV are many and can lead to death. The economic and social costs due to IPV are extremely high, and is a global social and public health problem that needs to be prevented. The factors that can lead to IPV are many, complex and interrelated Aim: The aim of the study was to find evidence based risk factors, negative health effects on the pregnant woman and on her fetus/newborn caused by IPV in order to recommend reliable public health measures. Method: The article search was carried out in various databases and the use of articles was selected from CINAHL and PsycINFO. A total of 11 scientific papers, of which eight had a quantitative approach, and three with literature review method. The articles were quality assessed according to Carlsson & Eiman, (2003) assessment template for quantitative studies and assessment template for studies with literature review method.Results: Showed strong evidence for that IPV was affecting physical and mental health during pregnancy. Interventions used to prevent IPV during pregnancy are secondary prevention, which aims to reduce IPV and its negative health consequences during pregnancy and after childbirth.Conclusion: Showed strong evidence for that IPV was affecting physical and mental health during pregnancy and other adverse health effects on pregnant women's health and their fetuses. Strategies should be performed before and during pregnancy and after childbirth to prevent IPV from occurring.

Bakgrund. Barns smärta kan orsaka oro och ångest, vilket även kan öka föräldrars stressnivå och förtroende för hälso- och sjukvård. Inom slutenvård visar forskning att mindre än en tredjedel barn fått adekvat smärtlindring. Smärtlindring inom barnhälsovård är värdefull kunskap, med tanke på det stora antal barn som vaccineras via Sveriges vaccinationsprogram. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av bröstmjölk och glukoslösning som smärtlindringsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn 1–24 månader, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod. Designen var deskriptiv med kvantitativ ansats och gjordes i form av en litteraturstudie. Studiens resultat grundades på 18 kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.  Huvudresultat. I de 18 studier som ingick i resultatet undersökte sex effekt av bröstmjölk, vilka alla hade signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. Detta oberoende av administrering. Av de tio artiklar som undersökt effekten av glukoslösning visade tre studier signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. I de två studier som studerat glukoslösning och bröstmjölk, visade en att bröstmjölk hade signifikant bättre smärtstillande effekt än glukoslösning. I den andra studien jämfördes inte interventionsgrupperna, utan huruvida effekten var jämlik, vilket den visade sig vara. Slutsats. Resultatet visar att bröstmjölk som smärtlindringsmetod för barn 1–24 månader inför smärtsamma procedurer, var effektiv och enkel och kan motverka vårdlidande. Glukoslösning visade varierande effekt som smärtlindringsmetod. I studien som jämfört de två, var bröstmjölk mer effektiv. Vidare forskning, med fler studier kan bättre säkerställa vad som är mest optimalt / Background. Children's pain, in connection with care procedures, is contrary to several legal regulations and guidelines for the professional practice of district nurses. Children's pain can cause worry and anxiety and can also increase parents' stress level and trust in health care. Inpatient care-research shows that less than a third of children receive adequate pain relief. Pain relief in child health care is valuable knowledge, given the large number of children who are vaccinated via Sweden's vaccination program. The purpose of the literature study was to describe the effects of breast milk and glucose solution as pain relief methods for procedure-related pain in children 1–24 months, according to the scientific literature. Method. The design was descriptive with a quantitative approach and was done in the form of a literature study. The study's results were based on 18 quantitative articles from the databases PubMed and Cinahl. Main results. In the 18 studies included in the results, six investigated the effect of breast milk, which all had a significant effect on procedure-related pain, independent of administration. Of the ten articles investigating glucose solution, three showed a significant effect against procedure-related pain. In the two studies that studied glucose solution and breast milk, one showed that breast milk had a significantly better pain-relieving effect than glucose solution.  Conclusion. The results show that, as a pain relief method for children 1–24 months before painful procedures, breast milk was effective, simple and can counteract care suffering. Glucose solution showed variable efficacy as a pain relief method. In the study comparing the two, breast milk was more effective. Further research, with more studies can better ensure what’s most optimal.

Introduktion: Att bli förälder kan upplevas överväldigande och påfrestande särskilt under barnets första levnadsår. Nyblivna föräldrar kan känna sig osäkra i sitt föräldraskap och känna sig hjälplösa i samspelet med det nyfödda barnet. Barnhälsovården (BHV) erbjuder stöd och vägledning i föräldraskapet med syftet att stärka delaktighet och tillit till den egna förmågan att skapa goda livsvillkor som gynnar utvecklingen för barnet. Föräldrars egenförmåga handlar om självkännedom om sin egen kompetens, styrka och sårbarhet. Det finns samband mellan hög egenförmåga och hälsoutfall hos föräldrar och barn.Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som främjar eller hindrar föräldrars upplevda egenförmåga under barnets första år.Metod: Studien var en litteraturstudie med deskriptiv kvantitativ ansats som inkluderade 22 artiklar som studerar faktorer som påverkade egenförmågan hos föräldrar med barn 0–12 månader. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet delades i huvudområden och kategorier.Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudområden med kategorier. Exempel på främjande samband som sågs var socialt stöd, att vara flergångsförälder samt medföräldraskap. Exempel på faktorer som hade negativt samband med egenförmåga var förälderns postpartum hälsa, socioekonomisk utsatthet samt svårhanterligt barn.Slutsats: Föreliggande litteraturöversikt beskriver olika faktorer som främjar och hindrar egenförmåga hos föräldrar under barnets första år. Resultatet ökar BHV-sjuksköterskans kunskap om hur egenförmåga påverkar föräldrar och barn och kan underlätta identifiering av familjer som kan behöva förstärkta insatser. Med anledning av förälderns betydelse för barns hälsa och utveckling behövs fler interventionsstudier för att stödja olika föräldrar i föräldraskapet. / Introduction: Becoming a parent can be overwhelming and stressful during the child's first year of life. New parents may feel insecure in their parenting and feel helpless in their interactions with the newborn. Child Health Services offers support and guidance in parenthood with the aim of strengthening participation and confidence in one's own ability to create good living conditions that benefit the child's development. Parental self-efficacy is about self-awareness of one's own competence, strength, and vulnerability. There is a correlation between high self-efficacy and health outcomes in parents and children.Aim: The aim of this study was to investigate factors that promote or hinder parental self-efficacy during the child's first year.Method: This study was a literature review with a descriptive quantitative approach that included 22 articles that studied factors that affected parental self-efficacy of parents with children 0-12 months. The articles were quality reviewed and analyzed. The results were divided into main areas and categories.Results: The result presents four main areas with categories. Examples of positive correlations that were seen were social support, being multipara and co-parenting. Examples of factors that had a negative correlation with self-efficacy were the parent's postpartum health, socioeconomic vulnerability and fussy infant.Conclusion: The present literature review describes various factors that promote and hinder parental self-efficacy during the child's first year. The result increases the knowledge of child health nurses on how self-efficacy affects parents and children and can facilitate the identification of families who may need enhanced interventions. Due to the importance of the parent for children's health and development, more intervention studies are needed to support different parents in parenthood.

Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden av det för tidigt födda barnet. Metoden innefattar tre olika delar: hud-mot-hudkontakt mellan barn och förälder, exklusiv matning med bröstmjölk och strävan efter en tidigare hemgång alternativt flytt till en lägre vårdnivå. Evidensen för KMC belyser de positiva hälsoeffekterna som metoden har på barnet och dessutom lyfts metodens bidrag till att främja anknytningen mellan barnet och föräldern samt familjecentrerad omvårdnad. Vårdtiden på neonatalavdelningen är ofta förenad med separation mellan barn och förälder, något som kan motverkas med KMC. För en förbättrad implementering av metoden som rutin på neonatalvårdsavdelningar krävs en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser av KMC. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn med kängurumetoden på neonatalvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design som inkluderade nio originalartiklar av studier med kvalitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Föräldrarnas upplevelser presenterades utifrån fyra teman: (I) förutsättningar för KMC, (II) emotionell upplevelse av KMC, (III) upplevd påverkan på barnet och (IV) teamwork & jämställdhet. Föräldrarna beskrev KMC som en övervägande positiv och känslosam upplevelse som bidrog till att etablera föräldrarollen och främja den tidiga anknytningen. Samtidigt lyfte de vikten av en lugn och bekväm miljö, vårdpersonalens stöd och tillräckligt med information om KMC för att kunna genomföra metoden. Slutsats: KMC var en uppskattad metod hos föräldrar och beskrevs som essentiell för anknytningen. Föräldrar upplevde en rad faktorer som förutsättningar för utförandet av KMC. Dessa faktorer går att påverka i omvårdnadsarbetet och därför betonas sjuksköterskans väsentliga roll i främjandet av kängurumetoden. / Background: Kangaroo mother care (KMC) is a vital part of the care of the premature infant. The method includes three different aspects: skin-to-skin contact between infant and parent, exclusive feeding with breast milk and the pursuit of an earlier hospital discharge or transition to a lower level of care. The evidence for KMC highlights the positive health effects that the method has on the infant, while also describing the method's contribution to foster both bonding between infant and parent, as well as family-centered care. Care of the infant in neonatal care units (NICU) is often associated with separation between child and parent, which can be counteracted with KMC. For an improved implementation of the method as a routine in NICUs, an increased understanding of parents’ experiences of KMC is required. Aim: The aim was to investigate parents' experiences of caring for their premature infant with the kangaroo method in the NICU. Method: A literature review with a descriptive design that included nine original articles of studies with a qualitative approach from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The parents' experiences were divided into four themes: (I) preconditions for KMC, (II) emotional experience of KMC, (III) perceived impact on the infant and (IV) teamwork & equality. Parents described KMC as a predominantly positive and emotional experience that helped establish the parental role and nurture the early attachment. Simultaneously, they highlighted the importance of a calm and comfortable environment, the support of the healthcare staff and sufficient knowledge of KMC to be able to implement the method.Conclusion: KMC was valued by parents and described as essential for attachment. Parents perceived many factors as preconditions for the implementation of KMC. These factors can be influenced by nursing care and therefore the essential role of the nurse in the promotion of KMC is emphasized.

På Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset fanns det ett upplevt problem vid akut datortomografi av huvudet på barn mellan 0-1 år. Problemet var att barn ofta vaknar när de ska förflyttas till röntgenbordet. Barn i detta åldersspann placeras då på en specialanpassad Baby Mattress. Arbetets primära mål var därför att ta fram ett lösningsförslag i syfte att underlätta denna förflyttning så att risken för att barnet vaknar reduceras i största möjliga mån. Arbetet grundade sig på metoden tjänstedesign där det inledningsvis samlades in data med hjälp av intervjuer och observationer för att förstå det verkliga behovet. Utifrån detta togs fyra lösningsförslag fram som slutligen vägdes mot varandra. Två av dessa valdes ut då en kombination av dessa ansågs vara mest fördelaktigt. De slutgiltiga lösningsförslagen var produkterna Baby-cocoon 2 respektive Baby-wagon 2. Baby-cocoon 2 innebar optimal komfort för barnet och minimerar känslan av förflyttning till Baby Mattress. Baby-wagon 2 innebar att barnet kan somna i Baby Mattress redan på avdelningen för att sedan transporteras till röntgenavdelningen. Med hjälp av Baby-wagon 2 kan Baby Mattress smidigt lossas på röntgenbordet. På så sätt elimineras momentet med en direkt fysisk förflyttning av ett redan sovande barn. Det sekundära målet var att undersöka stråldosen som ett barn under ett år exponeras för vid datortomografi av huvudet. Detta gjordes med hjälp av insamlade data för 15 patienter. Resultatet var att barn exponeras för en effektiv stråldos på 2,1 mSv. Det har även konstaterats att denna stråldos kan vara skadlig vid upprepade bildtagningar eftersom barn är mycket strålningskänsliga. Detta är något de framtagna lösningsförslagen motverkar.

Bakgrund: Vård hud-mot-hud med modern direkt efter födseln så kallad nollseparation eftersträvas postpartum då det har positiv effekt på både moder och spädbarn. Vårdformen bidrar till att öka spädbarnets överlevnad, frisättningen av oxytocin vilket främjar moderns läkningsprocess och anknytningen modern och spädbarn emellan. En vårdform som oftast blir fördröjd vid kejsarsnitt vilket i sin tur fördröjer amningens etablerande och anknytningen. Syfte: Föreliggande studies syfte är att kartlägga mödrars erfarenheter av att separeras från sitt spädbarn postpartum. Metod: Kartläggningen har genomförts utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderings schematiska steg som mynnat ut i en tematisk innehållsanalys baserad på vetenskapliga artiklar (n=12). Resultat: Litteraturöversikten resulterade i ett huvudtema: Ett nödvändigt ont samt fyra undertema; En förlust av barnets första tid, Ett påverkat moderskap, En känsla av emotionell stress och Ett utanförskap. Slutsats: Det finns ett glapp mellan evidensbaserad kunskap gällande nollseparation och kliniskt utövande. Således behövs vidare forskning utifrån mödrars och vårdpersonals perspektiv så att samvård optimeras varmed nollseparation kan främjas. / Background: Skin-to-skin care with the mother immediately after birth, so-called zero separation is sought postpartum as it has a positive effect on both mother and infant. The form of care contributes to increasing the infant's survival, the release of oxytocin, which promotes the mother's healing process and the bond between the mother and infant. A form of care that is usually delayed in caesarean sections, which in turn delays the establishment of breastfeeding and the attachment. Purpose: The purpose of this study is to map mothers' experiences of being separated from their infant postpartum. Method: The survey has been carried out based on the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation's schematic steps, which resulted in a thematic content analysis based on scientific articles (n=12). Results: The literature review resulted in one main theme: A necessary evil and four subthemes; A loss of the child's early days, An affected motherhood, A feeling of emotional stress and An alienation. Conclusion: There is a gap between evidence based knowledge regarding zero separation and clinical practice. Thus, further research is needed from the perspective of mothers and health care professionals so that co-care is optimized and zero separation can be promoted.

Varje år föds ca 1–2 per 1000 barn med permanent sensorineural hörselnedsättning, vilket påverkar barnens talspråksutveckling. För att tillägna sig talspråk då man har en hörselnedsättning behövs anpassad hörteknik men även tillgång till rikligt och hörbart barnriktat talspråk. Vårdnadshavare har en avgörande roll för barns tidiga talspråksutveckling. Syftet med aktuell studie var att undersöka vad som karaktäriserar barnriktat tal (BRT) hos vårdnadshavare till barn (0–2 år) med hörselnedsättning i hemmamiljö. I studien deltog tio vårdnadshavare (man respektive kvinna) med barn i åldrarna 5–17 månader som deltagit i en interventionsstudie, Preventive Education Program for Parents (PEPP), på Karolinska Institutet. Korta inspelade sekvenser analyserades från heldagsinspelningar med Language Environment Analysis (LENA) i hemmiljö. LENA består av bärbar inspelningsapparat och ett avancerat analysprogram. En interrater-bedömning av deltagande föräldrars användning av BRT visade på en god överensstämmelse. Resultaten från studien visade att tre av de fem inspelade deltagarna i studien uppfyllde alla fem parametrarna av BRT under inspelningen. Föräldrarna tycks således ha tagit till sig råd om att använda BRT, alternativt så använde de sig naturligt av BRT. Två deltagare, båda manliga vårdnadshavare, använde sig inte av BRT-parametern ordförråd, vilket skulle kunna tyda på de könsskillnader som framkommit i tidigare studier / Approximately 1–2 per 1000 children are born with permanent sensorineural hearing loss each year, which affects their speech and language development. To acquire spoken language when having a hearing loss, adapted hearing technology is needed, as well as access to abundant and audible child-directed speech. Caregivers play a crucial role in the early speech and language development of children. The purpose of the current study was to investigate the characteristics of child-directed speech (CDS) among caregivers of children (0–2 years) with hearing loss in a home environment. The study included ten caregivers (male and female) with children aged 5–17 months who participated in an intervention study, Preventive Education Program for Parents (PEPP), at Karolinska Institutet. Short recorded segments from full-day recordings using Language Environment Analysis (LENA) in the home environment were analyzed. LENA consists of a portable recording device and an advanced analysis program. An interrater assessment of the participating parents' use of CDS showed good agreement. The results from the study showed that three of the five recorded participants in the study met all five parameters of CDS during the recording. The parents thus seem to have taken advice on using BRT, alternatively they used BRT naturally. Two participants, both male caregivers, did not use the CDS parameter vocabulary, which could indicate the gender differences observed in previous studies.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn. / Child Health Nurses meet many parents with questions about infant´s food introduction, one of the child health nurse´s tasks is to educate parents on nutrition issues. Studies have shown that parents feel that they get different advice from Child Health Nurses, which can make them uncertain about which advice to follow. The aim of this pilot-study was to describe Child Health Nurse´s experiences of giving nutrition advice to parents at the introduction of solid foods to infants. Four interviews were conducted with Child Health Nurses within Child Health Servicesin Region Halland. Qualitative content analysis was used to analyze the text. The result of the pilot study shows that the Child Health Nurses felt that they gave good nutrition information to the parents related to structural factors of importance in food introduction and family resources and needs at food introduction. A future full-scale survey in the field could provide a basis for structural changes within the Child Health Services and enhanced educational initiatives for both Child Health Nurses and Child Health Nurse students.

Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vägleda mammor med upplevd amningsproblematik för att främja amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning. Det är av stor vikt att skapa en medvetenhet om amningens fördelar för att främja amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med amningsrelaterade problem som inte fått stöd av vårdpersonal slutade amma i större utsträckning än de som fått amningsvägledning. BVC-sjuksköterskornas professionella information och bemötande bör grunda sig på kunskap, förståelse och bekräftelse för att stärka mammornas självtillit till amning. Design: En empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design och induktiv ansats. Metod: Semistrukturerade enskilda intervjuer med intervjuguide och följdfrågor utfördes mellan januari och maj 2015. Totalt intervjuades elva ändamålsenligt utvalda BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det analyserade materialet resulterade i fyra kategorier; Ge råd och behandling, Motivera amning, Betydelsefullt med stöd från BVC-sjuksköterska och familj och Förmedla kunskap om amning. Slutsats: Att ge stöd och rådgivning vid amningsproblem är av stor vikt för att mammorna ska ta sig igenom problemen och fortsätta att amma. BVC-sjuksköterskorna beskriver att amning inte kan förespråkas till varje pris och att det är viktigt att stödja föräldrarna i deras val för att inte skapa skuld. Att få stöd från partner och familj främjar amningen. Samtliga BVC-sjuksköterskor är överens om att bröstmjölk är det absolut bästa för barnet och att fördelarna med amning tidigt bör förmedlas för att främja amningen och förebygga ett för tidigt avslut. / Aim: To describe child health nurses experiences of guiding mothers with breastfeeding problems to promote breastfeeding. Background: Breast milk is recommended as only food source for infants up to six months of age. Globally seen there´s a downward trend regarding breastfeeding. It is of importance to create an awareness of the breastfeeding benefits to promote the frequency. Studies show that women with breastfeeding problems not supported by health professionals stopped breastfeeding to a greater extent than those who received breastfeeding guidance. Child health nurses information and treatment should be based on knowledge, understanding and acknowledgment to strengthen mothers’ self-confidence in breastfeeding. Design: An empirical qualitative study with descriptive design and inductive approach. Method: Semi-structured individual interviews with an interview guide and supplementary questions were performed between January and May 2015. In total, eleven child health nurses were selected through purposive sampling. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis. Result: The analyzed material resulted in four categories; Provide advice and treatment, Motivate breastfeeding, Importance of child health nurse and family support and Supply knowledge about breastfeeding. Conclusion: To provide the mothers support and advice is of great importance to help them through breastfeeding problems and to help them proceed breastfeeding. The child health nurses describes that breastfeeding can´t be promoted at all costs and that it´s of importance to support the parents in all of their choices to not create any guilt. Support from partner and family promotes breastfeeding. All of the child health nurses agreed that breastmilk is the absolute best choice for the baby. The benefits of breastfeeding should be mediated early to promote breastfeeding and to prevent an early cessation.