The aim of this bachelor thesis is to examine how children's librarians work with younger children with language disorders. We want to explore how children's librarians can support and stimulate the language of the children's development and what difficulties they might find. Children with different types of disabilities is a prioritized group according to the Swedish library law but previous studies have shown that children's librarians express an uncertainty in the interactions with children with disabilities. We used qualitative interviews as a data collection method. Five children's librarians who participates in a project called Språklust have been interviewed. In that project the children's librarians work together with speech therapists. Säljö’s sociocultural theory has been used as a theoretical framework. According to Säljö’s concepts, this study shows that cooperation between the children's librarians and other professions helps the children's librarians to reach and work with the children. The children's librarians have an important role when it comes to inspire caregivers to read with their children and to encourage them to talk about the books. One of the difficulties is that the children's librarians are dependent on the speech therapists and it is of importance that the cooperation functions or else there is a risk the children with language disorders will not come to the libraries.

Kunskaper inom litteracitet är en förutsättning för att kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle (Björklund, 2008, s. 18). Barton (2007) för samman sociokulturell teori och utvecklingsekologisk teori och förklarar att litteracitet är ett lärande som sker mellan människor och den omgivande miljön. Den fysiska miljön som barnen vistas i utgör därför en viktig del i deras litteracitetsutveckling. Ju tidigare barnen stimuleras i sin litteracitetsutveckling desto fler erfarenheter har de med sig och tar på så sätt lättare till sig ny kunskap. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den fysiska miljön i förskolan ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv med avseende på de yngsta barnen på förskolan. Vägledande i undersökningen är följande frågeställningar: Finns det böcker i synligt förskolans fysiska miljö och är de tillgängliga för barnen? Finns det rit- och skrivmaterial synligt i förskolans fysiska miljö och är det tillgängligt för barnen? Är bilder, texter och symboler synliga för barnen i förskolans fysiska miljö? Finns det och har barnen tillgång till digitala verktyg som främjar deras litteracitet? För att kunna besvara syftet har sex observationer med hjälp av ett strukturerat observationsschema genomförts. Samtliga kontexter valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Resultatet analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning, sociokulturell teori samt utvecklingsekologisk teori. Några resultat som vi kan se är att den fysiska miljön ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv ser varierar på de observerade förskolorna. Böcker förekommer synligt på samtliga förskolor men är inte konstant tillgängliga för barnen. Vi ser ett samband mellan mängd och variation där de förskolorna med flest böcker även visar på störst variation. Rit- och skrivmaterial förekommer synligt på övervägande andel förskolor men saknas helt på två förskolor. Text, symbol och bild förekommer i någon form på samtliga förskolor där TAKK och barnens namn utgör den vanligaste formen. Text kopplad till lekmiljö noteras inte på någon förskola. Samtliga förskolor har tillgång till digitala verktyg däremot är inga konstant tillgängliga för barnen. Böcker är den vanligast förekommande artefakten inom litteracitet på de förskolor som observerats

The aim of this essay is to explore the concept of kindergarten libraries that is becoming a more frequent collaboration method between public libraries and preschools in Sweden. Situated between the sphere of public libraries and preschools, the kindergarten library is a bridge between two relationship professions as well as part of both political efforts and investments for providing books to kindergartens. This study investigates this relationship, the librarians’ roles that take form within this work and what kind of literacy that is being promoted to young children. Two qualitative group interviews were conducted with librarians who work as coordinators for the kindergarten libraries in different municipalities. The empirical material was then coded through Maj Klasson’s model of librarian roles. The results show that while the relationship is one of support, and that both professions work with a common interest in what is best for the children, librarians initiate and coordinate the kindergarten libraries but leave the majority of the literacy content to the preschool teachers. In such, the book is highly valued to be the center of the kindergarten library but other literary skills are overlooked.

The aim of this bachelor thesis is to examine the library phenomenon singing with your baby as language and reading promotion by applying a family literacy perspective. The ambition is to explore the possibility that singing, through the support of a library activity, can help families develop their family literacy. Thus, contributing to knowledge of the events opportunity for early literacy development.  According to the psychologist Bruner (1983) the parents play a great role for the development of the child’s language. Inspired by that thought this bachelor thesis method of examination was to interview six parents whilst visiting a singing activity at their public library and to conduct a participant observation of the activity. Through this collected data, the aim was to understand the parents experience and find patterns in their answers. The data was then analysed from a sociocultural perspective. Public libraries face a great opportunity to support family literacy when parents visit the library as participants of the popular singing activity singing with your baby. Little research has been made in this specific topic, although some research has shown the benefit of library engagement with family literacy and other studies has demonstrated the advantages of singing as a method for language development. The study led to a distinction between parents who actively practiced language development with their child and visited the library activity in the pursuit of that realization. There were also parents who searched for inspiration within the singing activity. These parents were not clueless of the advantages of language development practice but rather disclosed the struggle that parenthood can be when facing the silence that can only be broken by a dedicated parent. One of the conclusions of this bachelor thesis is that when the goal is somewhat unclear, the practice is even harder to implement. By establishing singing with your baby as a family literacy practice, librarians can strengthen the parents view of singing as a language and reading promotion.

Inledning Kommunikation är en viktig del av det sociala samspelet. Att kunna hantera skriven text, både som konsument – genom läsning och producent – genom skrivning, ger oss möjlighet att ta till sig ny kunskap och utföra rättigheter som varje enskild människa har i ett demokratiskt samhälle. Den tidiga utveckling i läsning och skrivning (tidig litteracitet) börjar redan vid barns födseln och sker under de tidiga levnadsåren. Förskolans roll är avgörande för att utbilda barnen till läsande och skrivande medborgare. I denna studie beskrivs hur förskollärarna arbetar kring barns tidiga litteracitet och vilka arbetssätt framgår i undervisningen kring detta. Syfte Syftet med den här studie är att undersöka hur förskollärarna beskriver undervisning kring barns tidiga läs- och skrivutveckling i förskolan när det gäller barn mellan tre och fem år. Metod För att samla data till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som teknik. I intervjuerna har fem förskollärare deltagits. Samtliga arbetar i olika barngrupper med äldre barn i åldern mellan tre och fem år. Resultat Resultatet i studien visar att undervisning i tidig litteracitet sker vid sidan om till andra projekt i förskolan. Läs- och skrivutveckling ses som en vardaglig del av förskolans utbildning och finns inom flera olika undervisningssituationer. Vissa förskollärare tycker att skriv- och läsinlärning tillhör skolundervisning. I förskolan är barns intresse för skriftspråk en utgångspunkt till stödjande aktiviteter för att utveckla tidig litteracitet. I resultatet syns att arbete med böcker och högläsning är det mest återkommande situationer i undervisningen. Läsaktiviteter är upprepande medan skrivaktiviteter marginaliseras. De fysiska lärmiljöerna innehåller mycket material i form av böcker eller bokstavsymboler för att inspirera och utveckla barns intresse för texter. Användning av digitala verktyg framkommer på ett begränsat sätt. Undervisning i tidig litteracitet sker oftast på grundnivå i spontana lekfulla aktiviteter. Planering av innehållet och förberedelse kring materialet saknas under flera moment och är otillräckligt. En tydlig del av resultatet är att förskollärarna saknar en bredare kunskap och får sällan fortbildning kring barns läs- och skrivprocesser trots att de själva skulle vilja arbeta med det utvecklingsområde på en mer avancerad nivå.