Bakgrund: IPV är vanligt förekommande över hela världen bland gravida kvinnor. De negativa hälsokonsekvenserna till följd av IPV är många och kan leda till död. De ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av IPV är extremt höga, därför är IPV ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem, som behöver förebyggas. Faktorerna som kan leda till IPV är många, komplexa och beroende av varandra. Syfte: Syftet med studien var att finna evidensbaserade riskfaktorer, negativa hälsoeffekter på den gravida kvinnan och på hennes foster/nyfödda barnet orsakade av IPV, för att kunna rekommendera pålitliga folkhälsoåtgärder. Metod: Artikelsökningen genomfördes i olika databaser och de använda artiklarna valdes från CINAHL och PsycINFO. Totalt användes 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta hade en kvantitativ ansats och tre med litteratursammanställningsmetod. Dessa granskades enligt Carlsson & Eiman, (2003) bedömningsmall för kvantitativa studier och bedömnigsmall för studier med litteratursammanställningsmetod.Resultat: Det finns starka evidens som visar att IPV påverkar den fysiska och psykiska hälsan under graviditeten. Interventioner som används för att förebygga IPV under graviditeten är sekundär prevention, som syftar till att minska IPV och dess negativa hälsokonsekvenser för hälsan under graviditeten och efter förlossningen. Slutsats: Det finns starka evidens som visar att IPV påverkar den fysiska och psykiska hälsan under graviditeten, och har andra negativa hälsokonsekvenser på gravida kvinnors hälsa och deras foster. Strategier bör därför utföras före och under graviditeten, samt efter förlossningen för att förhindra IPV från att förekomma. / Background: Intimate partner violence, (IPV) is present worldwide among pregnant women. The negative health consequences of IPV are many and can lead to death. The economic and social costs due to IPV are extremely high, and is a global social and public health problem that needs to be prevented. The factors that can lead to IPV are many, complex and interrelated Aim: The aim of the study was to find evidence based risk factors, negative health effects on the pregnant woman and on her fetus/newborn caused by IPV in order to recommend reliable public health measures. Method: The article search was carried out in various databases and the use of articles was selected from CINAHL and PsycINFO. A total of 11 scientific papers, of which eight had a quantitative approach, and three with literature review method. The articles were quality assessed according to Carlsson & Eiman, (2003) assessment template for quantitative studies and assessment template for studies with literature review method.Results: Showed strong evidence for that IPV was affecting physical and mental health during pregnancy. Interventions used to prevent IPV during pregnancy are secondary prevention, which aims to reduce IPV and its negative health consequences during pregnancy and after childbirth.Conclusion: Showed strong evidence for that IPV was affecting physical and mental health during pregnancy and other adverse health effects on pregnant women's health and their fetuses. Strategies should be performed before and during pregnancy and after childbirth to prevent IPV from occurring.

This thesis aims at examining the relationship between single motherhood and the health and academic performance of children in different countries. It was geared toward understanding whether single motherhood has an impact or consequences on the health and academic performance of children. In order to attain this goal, this thesis was sub divided into three main parts (sections) namely; examining whether single motherhood has consequences on the health outcome of children, examining whether single motherhood has consequences on the academic performance of children and finally ascertaining the impact of single motherhood on children's health and academic performance in different economies (Sweden and Germany).  Furthermore, this study adopted the quantitative and cross-cultural approach where quantitative data was obtained across different countries. The Health Behaviour of School aged Children (HBSC) constituted the main source from which responses, respondents and data collection instrument was obtained.  After thorough statistical analysis, the regression mode was used to establish that single motherhood reduced the quality of health and academic outcome of children and thus reflecting a negative impact of single motherhood on the child's health and academic performance.  A cross comparison approach was used to ascertain the economies of Sweden and Germany and compared against the impact of single motherhood on the children's health and academic performance in these two countries. It was then revealed that the impact of single motherhood on children's health and academic performance was dire and common in Germany than Sweden. The study finally concluded that single motherhood negatively impacted the health and academic performance of children with varying impact in different economic context. / Denna uppsats syftar till att undersöka förhållandet mellan ensamstående moderskap och barns hälsa och akademiska prestationer i olika länder. Det var inriktat på att förstå om ensamstående moderskap har en inverkan eller konsekvenser för barns hälsa och akademiska prestationer. För att uppnå detta mål delades denna uppsats upp i tre huvuddelar (avsnitt), nämligen; undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns hälsoutfall, undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns akademiska prestationer och slutligen fastställa effekterna av ensamstående moderskap på barns hälsa och akademiska resultat i olika ekonomier (Sverige och Tyskland). Vidare antog denna studie det kvantitativa och tvärkulturella tillvägagångssättet där kvantitativa data erhölls i olika länder. HBSC (Health Behavior of School Age Children) utgjorde den huvudsakliga källan från vilken svar, respondenter och datainsamlingsinstrument erhölls. Efter noggrann statistisk analys användes regressionsläget för att fastställa att ensamstående moderskap minskade barns hälsa och akademiska resultat och därmed återspeglade en negativ inverkan av ensamstående moderskap på barnets hälsa och akademiska prestationer. En tvärjämförelsestrategi användes för att fastställa ekonomierna i Sverige och Tyskland och jämfördes mot inverkan av ensamstående moderskap på barnens hälsa och akademiska prestationer i dessa två länder. Det avslöjades sedan att ensamstående moderskaps inverkan på barns hälsa och akademiska prestationer var hemskt och vanligt i Tyskland än Sverige. Undersökningen drog slutligen slutsatsen att ensamstående moderskap påverkade barns hälsa och akademiska prestationer negativt i olika ekonomiska sammanhang.

Bakgrund: Epilepsi är klassat som en folksjukdom, ca 50 miljoner människor i världen har diagnosen. Epilepsi innebär att personen har ett kroniskt anlag för att få oprovocerade epileptiska anfall.  Syfte: Syftet var att undersöka vuxna personers upplevelser av vardagslivet med epilepsi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i CINAHL och Medline samt kompletterandes med en frisökning. Artiklarna är skrivna mellan 2012 och 2022. Analys av elva artiklar skedde med hjälp av Fribergs granskningsmall.  Resultat: Personerna upplevde rädsla för anfall, stigmatisering och utanförskap. Epilepsianfall orsakade frustration då de hindrade personernas vardagsliv.  Vårdmöten var en del i vardagslivet, upplevelserna av dessa var individuella. Personerna behövde omvärdera drömmar och mål som en följd av epilepsin. Detta upplevdes ansträngande och när omvärderingen skett fortlöpte livet i en ny riktning. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt vardagsliv. De använde direkta problemlösande metoder, fysisk aktivitet, psykisk bearbetning, informatik och stöd från omgivningen.  Slutsatser: Alla upplevde vardagen med diagnosen olika. Det finns behov av vidare, mer specifika studier. Utveckling av information för vårdpersonal, samhället och individer är vitalt för att skapa möjligheter för en god och fungerande vardag. / Background: Epilepsy is classified as an endemic disease. Around 50 million humans have the diagnosis around the world. Epilepsy is a chronic predisposition for unprovoked epileptic seizures.  Aim: Describe adult people's everyday life with epilepsy. Method: A qualitative study with an inductive approach. The article search was made in CINAHL and Medline, with a complementing free search. The articles are written between 2012-2022. Twelve articles were analysed with the Friberg’s review template.   Result: The individuals experienced fears of seizures, stigmatization, and exclusion. Epileptic seizures caused frustration as they hindered people's everyday lives, this was managed with the help of information and relatives. Healthcare meetings were part of everyday life, the experiences varied. The persons needed to reassess dreams and goals because of their epilepsy. This was a taxing process and afterwards life continued in a new direction. The people used different strategies to manage their everyday life. They adopted direct problem-solving methods, physical activity, mental processing, informatics, and support from society. Conclusion: All subjects experienced everyday life with the diagnosis differently. There is a need for more specific studies. Development of information for healthcare professionals, society and individuals is vital to create opportunities for a good and functioning everyday life.

Introduktion: Teknikutvecklingen och digitaliseringen i samhället sker i en hög hastighet. Äldre vuxna är en grupp som ofta saknar den kompetens, kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att kunna nyttja de hälsoresurser och hälsoinformation som finns tillgängliga online. För att kunna engagera sig i e-hälsa och söka hälsoinformation online krävs det att de äldre vuxna har en viss nivå av eHealth literacy. eHealth literacy är förmågan att söka, hitta, förstå och värdera hälsoinformation från elektroniska källor, och tillämpa den kunskap som erhålls för att lösa ett hälsoproblem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa om det finns ett förhållande mellan eHealth literacy och hälsobeteenden samt hälsoutfall hos äldre vuxna, 55 år och äldre. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt. Analysmetoden som användes var en induktiv tematisk analys av 10 kvalitetsgranskade tidskriftsartiklar. Resultat: Den tematiska analysen genererade i 3 teman; Förbättrad livsstil, Engagemang i egenvård och eHealth literacy en mellanliggande faktor till hälsobeteenden och hälsorelaterad livskvalité. Resultatet visade att en ökad nivå av eHealth literacy hos äldre vuxna förbättrade deras hälsobeteenden, hälsobeslut och hälsoutfall i form av välmående och hälsorelaterad livskvalité. eHealth literacy hade både en direkt och en indirekt effekt på de studerade utfallen. Slutsats: Resultatet belyste betydelsen av att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med äldres eHealth literacy förmåga för att i sin tur stärka deras hälsa, livskvalité och delaktighet i sin egenvård. eHealth literacy är en central faktor för äldres hälsa och för att de ska kunna nyttja de e-hälsotjänster som finns tillgängliga till sin fulla potential. / Introduction: Older adults often lack the skills and competence necessary to be able to use health resources and health information available online. To be able to get involved in digital health and search for health information online older adults are required to have a certain level of eHealth literacy. eHealth literacy is defined as the ability to seek, find, understand, and appraise health information from electronic sources and apply the knowledge gained to addressing or solving a health problem. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on whether there is a relationship between eHealth literacy and health behaviors and health outcomes in older adults. Methods: The method used was a structured literature review. The method of analysis used was an inductive thematic analysis of 10 peer-reviewed journal articles. Results: The thematic analysis generated in 3 themes; Improved lifestyle, Commitment to self-care and eHealth literacy an intermediate factor to health behaviours and health-related quality of life. The results showed that an increased level of eHealth literacy in older adults improved their health behaviours, health decisions and health outcomes in terms of well-being and health-related quality of life. eHealth literacy had both a direct and an indirect effect on the outcomes studied. Conclusion: The results highlighted the importance of working health-promoting with the elderly's eHealth literacy to be able to strengthen their health and participation in their own healthcare. eHealth literacy is a key factor for the health of the elderly and for theme to be able to use the e-health services available to their full potential.