Bakgrund: Mammor till barn som vårdas på intensivvårdsavdelning för nyfödda upplever ofta stress och oro relaterat till barnens ohälsa, en förlossning de ej varit förberedda på, den avancerade medicinska behandling barnets tillstånd kräver samt att en del av omvårdnaden kring barnet tas ifrån dem. Dessa känslor påverkar deras, och indirekt barnens, hälsa negativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva mammors upplevelser av det första mötet med sina barn på intensivvårdsavdelning för nyfödda samt att identifiera områden som enligt mammorna kan förbättras. Metod: En deskriptiv enkätstudie som analyserats med kvalitativ innehållsanalys samt en kvantitativ del där deskriptiv statistik använts för analys. Resultat: De flesta mammor upplevde det första mötet med sitt barn som känslofyllt med både positiva och negativa känslor samt att upplevelsen av mötet påverkades av en rad faktorer. De beskrivna upplevelserna och de faktorer som påverkade dessa placerades efter analys under kategorierna ”Mötet med barnet”, ”Att vara på intensivvårdsavdelning för nyfödda” samt ”Att bli mamma”. Slutsats: Faktorer som påverkade det första mötet med barnet positivt var att få vara nära barnet, personalens hjälp, adekvat information, bra samarbete mellan avdelningar samt hjälp från BB-personalen. Det som påverkade negativt var separation från barnet, otillräcklig information, en stressig avdelningsmiljö, den medicinska utrustningen som barnets vård krävde samt ohälsa hos mamman. / Background: Mothers of children cared for in the neonatal intensive care unit often experience stress and anxiety related to their children’s poor health, the advanced medical treatment the child requires and the fact that the care of their children partly is taken away from them. These feelings affect their, as well as their children’s, health negatively. Objective: This study aims to describe mothers’ experiences of the first encounter with their child at the neonatal intensive care unit as well as to identify areas that, according to the mothers, can be improved. Method: A descriptive survey study analysed by a qualitative content analysis and a quantitative part analysed with descriptive statistics. Results: Most mothers experienced the first encounter with their child as both positive and negative and the experience of the encounter was affected by a number of factors. The described experiences and the affecting factors were identified in the categories “The encounter with the child”, “Being at the neonatal unit” and “Becoming a mother”. Conclusion: The factors that, according to the mothers, affected the experience of the first encounter with their child positively were being close to the child, the help from the personnel, information, good cooperation between units and help from the staff at the maternity unit. The factors that had a negative effect on the experience of the encounter were separation from the child, insufficient information, a stressful unit environment, the medical equipment required by the child’s care and the mothers’ poor health.

Att lindra smärta är en basal mänsklig rättighet. Barn är extra utsatta i vården, de kan ha svårt att uttrycka egen vilja och får till skillnad från vuxna inte fatta egna beslut. Specialistsjuksköterskan måste därför värna om barnets autonomi och integritet. Rätt bemötande och förberedelse ökar tillit och trygghet liksom möjlighet att genomföra en nålprocedur på ett bra sätt. De underlag som finns tillgängliga idag upplevs dock inte ge tillräcklig vägledning för att säkerställa barnets rätt till adekvat stödjande metoder. Syftet var därför att kartlägga vad som påverkar barnets smärta och rädsla i samband med intramuskulära injektioner mellan noll och sex års ålder. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Resultatartiklarna söktes fram via databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO och kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar Critical Appraisal Skill Programme [CASP]. Resultatet baseras på tolv kvantitativa studier och indikerar att föräldrars beteende påverkar barnet samt att information till föräldrar och barn, distraktion samt farmakologiska metoder påverkar barnet positivt. Det visar också på att tidigare smärtfylld upplevelse i samband med intramuskulära injektioner kan påverka barnet senare i livet. Endast genom att det finns risk för långsiktig påverkan måste barnets rättigheter och skyddsbehov bevakas. Slutsatsen är att barn och föräldrar bör erbjudas adekvat information och individuell stöttning. Barnets perspektiv måste synliggöras för att skapa en acceptabel situation för barnet. Som kliniska implikationer föreslås att distraktion och oral glukoslösning bör erbjudas frikostigt. Topikal anestesi bör erbjudas efter individuell bedömning. Huruvida två samtidiga injektioner bör användas kräver ytterligare studier. / Children are particularly vulnerable in the context of healthcare. Nurses must therefore protect the child's autonomy and integrity. Proper preparation and treatment increase trust as well as the ability to carry out the needle procedure, but available guidelines are not perceived to provide sufficient guidance to ensure the child’s right to adequate supportive methods. The aim of this study was therefore to identify what affects children's pain and distress in the context of intramuscular injections up to six years of age. A systematic literature review was conducted where scientific articles were searched via the databases Cinahl, Medline and PsycINFO and were quality-checked based on quality review template Critical Appraisal Skill Program [CASP]. The results, based on twelve quantitative studies, indicates that parents' behaviour affects the child and that information to parents and child, distraction, and pharmacological methods may lead to positive effects. Moreover, a previously painful experience in context of an intramuscular injection may affect the child later in life. Only by the risk of long-term impact the child's rights and need for protection should be safeguarded. Thus, children and parents should be offered adequate information and individual support. The child’s perspective must be made visible to create an acceptable situation for the child. As clinical implications, it is suggested that distraction and oral glucose solution should be offered generously. Topical anesthesia should be offered after individual assessment. Whether two simultaneous injections should be used requires further studies.

Bakgrund Tidigt föräldraskap redan på neonatalvårdsavdelning med aktivt deltagande och hud-mothudkontakt påvisar positiva effekter hos det prematura barnet och främjar en sund anknytning. För att främja deltagande behövs ett respektfullt samarbete mellan sjuksköterska och familj enligt familjecentrerad vård (FCC). Syfte Syftet var att sammanställa tidigare forskning för att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av prematura barn. Metod Litteraturstudien inkluderade 15 studier med kvalitativ design och utformades som en strukturerad litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inför inklusion lästes artiklarna av båda författarna och kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dataanalys utfördes strukturerat utifrån Fribergs fyra steg för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Två kategorier med respektive sex underkategorier identifierades där främjande respektive hindrande faktorer av föräldrars upplevelser av delaktighet speglas. Att vara närvarande i omvårdnaden samt hud-mot-hudkontakt med barnet fick föräldrarna att känna sig delaktiga. Stöd och vägledning från vårdpersonal hade stor betydelse och upplevdes underlättade för föräldrarna. Det fanns känslomässiga hinder för anknytningen samt svårigheter med miljöns utformning. Slutsats Delaktigheten i omvårdnaden var viktigt för att gynna amningen, stärka föräldrarollen samt öka självförtroendet och kan uppnås med implementering av FFC. / Background Early parenthood already in the neonatal care unit with active participation and skin-to-skin contact demonstrates positive effects in the premature baby and promotes a healthy bonding. To promote participation, a respectful collaboration between nurse and family is needed according to family-centered care (FCC). Aim The aim of this study was to compile previous research to describe parents' experiences of participation in the care of premature infants. Method The literature review included 15 studies with qualitative design and was designed as a structured literature review. The data collection was performed in the databases PubMed and CINAHL. Prior to inclusion, the articles were read by both authors and quality reviewed according to Friberg's review questions for qualitative studies. Data analysis was performed in a structured way based on Friberg's four steps to analyze and set the results. Results Two categories with six subcategories were identified where promoting and barrier factors of parents' experiences of participation are reflected. Being present in the care and skin-to-skin contact with the child made the parents feel involved. Support and guidance from healthcare professionals was of great importance and was perceived as easier for the parents. There were emotional barriers to the connection as well as difficulties with the design of the environment. Conclusions Participation in nursing was important to promote breastfeeding, strengthen the parental role and increase self-confidence and can be achieved with the implementation of FCC.

Kritiskt sjuka spädbarn och deras föräldrar som vårdas inom barnintensivvården löper risk att få en otrygg anknytning till varandra, då det saknas etablerade omvårdnadsåtgärder för att främja anknytningen. Utebliven anknytning kan leda till oönskade långsiktiga fysiska samt kognitiva konsekvenser för föräldrar och spädbarn. Magisteruppsatsens syfte var att med hjälp av publicerade forskningsresultat beskriva ett vårdande som främjar anknytning mellan föräldrar och deras kritiskt sjuka spädbarn under vårdtiden på barnintensivvården. Vald metod är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Bestående av 12 artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats och två med mixad metod. Totalt 17 artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter att en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning gjorts ingick totalt 17 artiklar i datamaterialet. Magisteruppsatsen resulterade i tre huvudteman; Intensivvårdens inverkan på anknytningsprocessen, ett vårdande med inverkan på anknytningsprocessen samt en familjecentrerad vård- utgångspunkten för att främja anknytning. Resultatet presenterar vårdande metoder som kan främja anknytningsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskan behöver vara lyhörd inför att familjer har olika behov i anknytningsprocessen och arbeta familjecentrerat, personcentrerat samt anpassa miljön för att möta dessa behov. Vårdande metoder som intensivvårdssjuksköterskan kan arbeta med är hud mot hud kontakt, kamerateknik och musikterapi. Hud mot hud kontakt visar sig i resultatet vara en avgörande faktor, men det kräver fysiskt närvarande föräldrar. Vid fysiskt frånvarande föräldrar kan kamerateknik och musikterapi fungera som en brygga i kommunikationen mellan föräldrar och spädbarn. Resultatet i magisteruppsatsen speglar vården i sin komplexa helhet, där varje liten pusselbit är viktig för att kunna nå ett optimalt resultat både kortsiktigt och långsiktigt. / There is a risk of insecure attachment developing between parents and critically ill infants where the infant is cared for in the pediatric intensive care unit as there is a lack of established nursing measures to promote attachment. Failure to bond can lead to unwanted long-term physical and cognitive consequences for parents and babies. The purpose of the master's thesis was to use published research results to describe care that promotes attachment between parents and their critically ill infants during the period of care in the pediatric intensive care unit. The chosen method is a systematic integrative literature review consisting of a total of 17 articles. 12 articles with a qualitative approach, three articles with a quantitative approach and two with a mixed method. The literature search was done in the databases Cinahl and PubMed. After a systematic selection process and quality review, a total of 17 articles were included in the data material. The Master's thesis resulted in three main themes; The impact of intensive care on the attachment process, care with an impact on the attachment process and a family-centered care starting point to promote attachment. The result presents nurturing methods that can promote the attachment process. The intensive care nurse needs to be sensitive to the fact that families have different needs in the attachment process and work family-centred, person-centred and adapt the environment to meet these needs. Caring methods that the intensive care nurse can work with are skin-to-skin contact, camera technology and music therapy. Skin-to-skin is a decisive factor in the results, but it requires physically present parents. In the case of physically absent parents, camera technology and music therapy can act as a bridge in the communication between parents and babies. The result in the master's thesis reflects the complexity of overall care, where every small piece of the puzzle is important to be able to achieve an optimal result both in the short term and in the long term.

<p>In recent years there has been an upsurge in products and activities designed for infants, what is known as baby culture. The essay is a discourse analysis covering the part of baby culture which is concerned with infants and books. The essay studies texts from libraries and children’s bookclubs in order to understand what it is they communicate, to whom and the conceivable consequences of the communicated message. One of the main purposes of the study is to determine what view of infants as social and cultural beings it  is that arises from the texts. The essay also focuses on the different discourse types used in the discourse on infants and books and to what extent the libraries’ and the bookclubs’ way of reasoning on the subject is differing. The theoretical basis of the study is inspired by Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis and concentrates on the communicative event. The method used is detailed textual analysis rooted in Fairclough’s three- dimensional model of discursive practice, text and social practice. The empirical material consists of texts from information folders, websites etc. The result of the analysis shows that the discourse on infants and books is very similar in the two domains and derives from a wider market- oriented discourse. The discourse constitutes infants as primarily early learners with the inherent potential of becoming a baby genius. The discourse also constitutes a good reading parent who invests in his/her child’s future by stimulating their brain development from a very early age. An examination of the baby market discourse shows that it is a hybrid discourse consisting of various discourse types from diverse (knowledge) domains such as medicine, psychology and pedagogy. The analysis shows how market discourses have infiltrated the discourses of public institutions such as the library and how it affects the way subject entities are constructed.</p>

In recent years there has been an upsurge in products and activities designed for infants, what is known as baby culture. The essay is a discourse analysis covering the part of baby culture which is concerned with infants and books. The essay studies texts from libraries and children’s bookclubs in order to understand what it is they communicate, to whom and the conceivable consequences of the communicated message. One of the main purposes of the study is to determine what view of infants as social and cultural beings it  is that arises from the texts. The essay also focuses on the different discourse types used in the discourse on infants and books and to what extent the libraries’ and the bookclubs’ way of reasoning on the subject is differing. The theoretical basis of the study is inspired by Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis and concentrates on the communicative event. The method used is detailed textual analysis rooted in Fairclough’s three- dimensional model of discursive practice, text and social practice. The empirical material consists of texts from information folders, websites etc. The result of the analysis shows that the discourse on infants and books is very similar in the two domains and derives from a wider market- oriented discourse. The discourse constitutes infants as primarily early learners with the inherent potential of becoming a baby genius. The discourse also constitutes a good reading parent who invests in his/her child’s future by stimulating their brain development from a very early age. An examination of the baby market discourse shows that it is a hybrid discourse consisting of various discourse types from diverse (knowledge) domains such as medicine, psychology and pedagogy. The analysis shows how market discourses have infiltrated the discourses of public institutions such as the library and how it affects the way subject entities are constructed.

Bakgrund: BHV-sjuksköterskan ger råd efter Socialstyrelsens rekommendationer att barn under tre månader sover säkrast i egen säng. Studier visar att många föräldrar väljer att samsova med sina barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om BHV-sjuksköterskan anseratt Socialstyrelsens råd och rekommendationer angående nattsömnen hos barn under tre månader är tillräckliga samt om och vilka råd som ges om samsovning. Metod: En kvantitativ ansats har använts. En enkät utformades och fylldes i av BHV-sjuksköterskor (n=47) i Nordvästra Skåne. Resultat: Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna ansåg att samsovning är vanligt förekommande och att de ofta ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare. Resultatet visade också att BHV-sjuksköterskorna har olika uppfattningar om vad säker samsovning är samt vilka råd de ger. En fjärdedel av BHV-sjuksköterskorna ansåg att råden är otillräckliga. Slutsats: Studien visar att BHV-sjuksköterskor ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare trots att detta inte rekommenderas samt att de ger olika råd. Detta ger ett behov av utökade råd och rekommendationer angående barns sovmiljö när det är yngre än tre månader. / Background: Nurses at child health service give advice from the Swedish National Board of Health and Welfare that infants under three months should sleep in its own cot. Many parents choose to bed share with their infant. Aim: The aim of the study was to investigate if the nurses at child health services find that the Swedish National Board of Health and Welfare´s advice and recommendations regarding night sleep in infants under three months are sufficient and whether and what advice they give regarding bed sharing. Method:A quantitative approach has been used. A survey was drafted and replied by nurses at child health care service (n=47) in south Sweden. Results: The results show that the nurses consider that bed sharing was common and that they often gave advice on how bed sharing can be safer. The nurses had different perceptions of what safe bed sharing is and what advice they provide. A quarter of the nurses consider the advice to be insufficient. Conclusion:Nurses at child health service give advice on how bed sharing can be safer even though this is not recommended in Sweden and that they provide different advice. This requires extended advice regarding infants sleep environment.

Background:Today, there are only limitedSwedishscreening materials that can be usedtoassess early speech and language development in infancy. Studies have shown that children with diagnoses likehearing impairment, developmental language disorder and/or autism-spectrum disordershow anearly delay in their speechdevelopment. They often have a later onset of babbling and use less babbling in general. By identifyingthese children atan early age, they can get the help and support they need earlier, which in turnwill benefittheir speech and language development to progress in a more age-appropriate way. The purpose of this study was to validate the German questionnaire LittlEARS Early Speech Production Questionnaire, LEESPQ, to a Swedish context, and to investigatea possible correlation between reported screen time and toddlers’ expressive speech and language ability. Method:Three different questionnaires (LEESPQ, LEAQ, Screen time) were used inthe study and 41familieswith children in the ages between 0-18 months took part. The questionnaires consisted of yes/no and open-endedquestions. The results were analyzed with quantitative methods and were presented descriptively. The methods were also used to discover a potential correlation between LEESPQ and the children’s screen time. Results:The resultsshowedthat LEESPQ is valid in a Swedish context. There wasa positivecorrelation with the German LEESPQ and the Swedish validation of LEAQ. There was no correlation between the result on LEESPQ and the results of the questionnaire about Screen time.Conclusions:LEESPQ seems to be a valid screening instrument in a Swedish context. More studies are needed to see if the amount of screen time and age of screen time onset has any effect on children’s speech and language abilities over time.Keywords: infants, speechand language abilities, LEESPQ, screen time, LEAQ / Bakgrund: Det finns idagfå instrument för att utvärdera spädbarns tal-och språkutveckling. Detta trots att forskning visat att spädbarn med diagnoser som hörselnedsättning, autismspektrumstörning och/eller språkstörning kan uppvisa mindre andel joller och en försenad jollerutveckling. Genom att upptäcka dessa barn redan i spädbarnsåldern går det att sätta in tidigare habiliteringsinsatser och tekniska hjälpmedel för dem med hörselnedsättning, med syfte att barnen ska få en såadekvat tal-och språkutveckling som möjligt. Syftet med denna studie var att validera detfråntyskaöversatta frågeformuläret LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) till svensk kontext samt att undersöka eventuella korrelationer mellan spädbarns skärmtid och deras expressiva tal-och språkförmåga. Metod: Studiens material bestod av tre pappersenkäter: LEESPQ, LittlEARS Auditory Questionnaire (LEAQ) och skärmtidsformulär och det var 41 familjermed barn i åldrarna 0-18 månadersom deltog. Frågorna bestod av ja/nej-frågor samt öppna frågor. Frågorna analyserades kvantitativt och presenterades deskriptivt, samt användes för att undersöka samband mellan LEESPQ och barnens skärmtid. Resultat: Resultaten för svenska barn på LEESPQ visade en positiv korrelation med resultat för tyska barn ochäven ett positivt samband med den svenska valideringen av LEAQ, vilket indikerar att LEESPQ är användbart även i en svensk kontext. I studien fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan resultaten på LEESPQ och resultatet från skärmtidsformuläret. Slutsats:LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) förefaller vara ettanvändbart instrument för att undersöka spädbarns tidiga tal-och språkutveckling i svensk kontext. Ytterligare studier behövs för att se huruvida mängden skärmtid ochålder från skärmtidsstart påverkar barns tal-och språkförmåga över tid. Nyckelord: spädbarn, tal-och språkutveckling, LEESPQ, skärmtid, LEAQ

En hörselnedsättning är en kommunikationsstörning som starkt påverkar en bebis utveckling på många områden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan på BB, för att så tidigt som möjligt upptäcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegränsningar angående hörselnedsättningens grad och frekvensberoende. När bebisar är ett halvår gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) användas för att utreda hörselnedsättningen. Metoden baseras på att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vänder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med känt frekvensinnehåll och känd ljudtrycksnivå. År 2009 genomfördes tester med en prototyp för att utreda om VRA-metoden lämpar sig att kombinera med eye-tracking. Detta för att kunna tidigarelägga utredningar eftersom bebisen inte behöver kontrollera sina nackrörelser, utan reaktionsbekräftan kan baseras på förändringar i bebisens blickfokus. Insamlad data var dock svårtolkad, men gav indikationer om att fortsatt arbete kunde leda till en mer objektiv version av VRA-metoden, lämpad för låga åldrar.I detta examensarbete har idén om ett eye-trackerbaserat hörseltest vidareutvecklats vilket resulterat i en ny prototypgeneration, grundad på ny metod för att fastställa hörnivåer. Metoden har främst släktskap med Békésy-metoden, med dynamiska ljudtrycksnivåer, men tar även den individuella reaktionslatensen i beaktning för att bedöma hörnivån vid tidpunkten patienten stimulerades att reagera, inte då reaktionen senare kunde registreras. Ett utredande arbete med studiebesök hos praktiserande audionomer, observationer av tester med föregående prototyp samt en fokusgruppdiskussion har resulterat i ett nytt användargränssnitt och en ny SQL-databasdriven resultathantering för att stödja forskning. Produktutvecklingen har även resulterat i en omarbetad konditioneringsfas, där bebisen fixerar blicken på ett objekt, som efter ett presenterat ljud kan bytas mot en belöning i form av en webbkameraström med t.ex. föräldern. Projektdeltagarna, som arbetat agilt enligt Deming-cykeln (även kallad PDCA), har löpande planerat, utvecklat, testat och tagit beslut med hjälp av funktionsprototyper som pilottestats på totalt 21 bebisar, 1 barn och 6 vuxna. Projektet avslutades med två verifierande tester. I det ena testades fem femmånaders bebisar för att bekräfta att hörnivåer kan bedömas vid en tidig ålder med den nya audiometriska metoden. För 80 % av bebisarna kunde, under en testsession, en till åtta hörtrösklar utredas. Det andra testet utredde precisionen i metoden jämfört med rentonsaudiometri utförd av Karolinska Universitetssjukhuset. Resultatet visar på en medelvägd differens om c:a 3 dB respektive 6-8,5 dB för de båda testdeltagarna. Fortsatt bekräftas att kombinationen av VRA-metoden och reaktionsdetektion med en eye-tracker kan realiseras även vid låga patientåldrar. Den nyutvecklade metoden för att bestämma hörnivåer visar på hög precision, men behöver fortsatt verifiering i likvärdiga testmiljöer samt evidensforskning. / Hearing impairment is a communication disorder which greatly affects an infant’s development in many areas, not just in sound perception and oral communication. Today all babies in Sweden are screened already in the maternity hospital, in order to detect birth defects as early as possible. However, the information given by these methods are limited in terms of how severe the hearing loss is and its frequency dependency. At six months of age the infants hearing reduction can be investigated by using the observation based audiometric method, Visual Reinforcement Audiometry (VRA). The method is based on an audiologist’s subjective observation of the infant’s reactions; to turn its head towards a reward due to sound stimuli of known frequency and sound pressure level. In 2009, a prototype was developed in order to investigate whether the VRA method is suitable to combine with eye tracking. The investigations could thus be performed earlier since the baby does not need to control their head movements, but the reaction detection can be based on changes in the infants gaze. The collected data were difficult to interpret, but indicated that further work could lead to a more objective version of the VRA method, suitable for infants of low age.In this thesis, the idea of an eye-tracker based hearing test has been further developed and has resulted in a new prototype generation, based on an entirely new method of determining hearing thresholds. The method are mostly related to the Békésy method, with dynamic sound pressure levels, but also takes the individual reaction latency into consideration in order to assess the hearing threshold. The assessment is based on the moment in time when the patient was stimulated to react, not when the latter reaction could be recorded. An investigative work based on a study of practicing audiologists, observation of tests with the previous prototype and a focus group discussion has led to a new user interface and a new SQL database-driven results handling in order to support research. The product development has also resulted in a revised conditioning phase. When the infant moves its gaze from a fixation object, due to sound stimuli, the object can be exchanged with a reward in the form of a webcam stream with e.g. the infant’s parent. Project participants, who have been working agile according to the Deming Cycle (also called PDCA), have regularly planned, developed, tested and taken decisions using prototypes which were pilot tested on a total of 21 babies, 1 child and 6 adults. The project was finalized with two verifying tests. In one of the tests five five-month old babies were tested in order to confirm that hearing thresholds can be assessed at low ages by the new audiometric method. One to four frequencies could be investigated during one test session with 80% of the babies. The second test investigated the accuracy of the method compared to pure tone audiometry, conducted at the Karolinska University Hospital. The results show an average weighted difference of approximately 3 dB respectively 6-8.5 dB for the participants. The combination of the VRA method with reaction detection via an eye-tracker remains realizable, even for infant patients. The newly developed method for determining hearing thresholds shows high precision, but needs further verification in identical test environments and further evidence-research.

This thesis presents four experimental studies, carried out at the Phonetic laboratory, Stockholm University, on infants’ ability to establish auditory-visual sound-meaning associations as a precursor of early word acquisition. Study I reports on the effect of linguistic variance on infants’ ability (3- to 20-months) to establish sound-meaning associations. The target-words embedded in phrases, based on an artificial language, were presented along with visually displayed puppets. Study II investigates the role of attribute type on infants’ ability (3- to 6-months) to establish sound-meaning associations. Two-word phrases, based on the same artificial language as in Study I, were presented along with visually displayed geometrical objects. The words implicitly referred to the color and shape of the objects. Study III examines infants’ ability (12- to 16-months) to predict phonetic information. The subjects were tested on their ability to associate Swedish whole words and disrupted words to familiar objects. Study IV investigates infants’ ability (6- to 8-months) to detect concurrence and synchrony in speech and non-speech. The infants were exposed to Swedish speech sounds presented with corresponding articulatory events, the sound of hand-clapping presented with synchronized hand-clapping movements, and the sound of hand-clapping presented with synchronized articulatory events. The results picture the subject as sensitive to distributional properties of auditory and visual information (Study I and II) but still unable to predict phonetic information, in the beginning of the second year of life (Study III). The infants’ conceptual behavior is outlined as a general-purpose perceptual process influenced by perceptual salience (Study IV). These results are related to a working hypothesis based on the Ecological theory of language acquisition (Lacerda &amp; Sundberg, 2006), and Lindblom (Lindblom, 1990; Lindblom &amp; Lacerda, 2006). / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>