Prediktion av förändringar i omgivningen är nödvändigt för att vi ska kunna planera våra handlingar. Hur spädbarns gripförmåga utvecklas har länge studerats men hur spädbarn predicerar, anpassar handen och griper efter roterande objekt har inte undersökts tidigare. Tio stycken tio månader gamla spädbarn och nio stycken sex månader gamla spädbarn studerades när de grep efter en roterande stav i två olika hastigheter och riktningar samt i horisontalt och vertikalt läge. Griprörelsen registrerades med hjälp av ett ProReflex system (Qualisys). Om vinkelskillnaden mellan handen och staven i gripögonblicket var mindre än 45° ansågs rörelsen vara prediktiv. Båda åldersgrupperna visade en prediktiv förmåga då vinkelskillnaden låg på ungefär 20° hos båda grupperna. De tio månader gamla spädbarnen hade något bättre handanpassning i den högre hastigheten och valde även att rotera handen i stavens rörelseriktning medan det hos de sex månader gamla spädbarnen inte fanns någon skillnad mellan att rotera handen med eller mot rörelseriktningen.

Skiljer sig utvecklingen av spädbarns förmåga att planera griprörelser mot ett objekt relativt att anpassa handen till objektets rotation? Nitton spädbarn i åldrarna 6 och 10 månader studerades. Spädbarnen grep mot en stav i rotation och deras griprörelser registrerades med hjälp av ett ProReflex system (Qualisys). Såväl handens hastighet fram mot staven som handens vridningshastighet beräknades och delades in i rörelseenheter bestående av en accelerationsfas och en inbromsningsfas. Resultatet visar att antalet enheter sjunker med ökande ålder för båda hastigheterna. Detta stämmer överens med tidigare resultat och tyder på att spädbarn ökar sin förmåga att planera sina griprörelser. Varje ny enhet är ytterligare en korrigering av griprörelsen. Förutom denna effekt av ålder påverkas handens hastighet fram mot objektet inte nämnvärt. Däremot påverkas handens vridningshastighet i flera avseenden av stavens rotationshastighet. Enheterna blir längre vid den högsta rotationshastigheten och även den maximala vridningshastigheten ökar vid den högsta rotationshastigheten. Detta tyder påatt handens annalkande och handens vridning är koordinerade men samtidigt skilda.

Bakgrund: Mammor till barn som vårdas på intensivvårdsavdelning för nyfödda upplever ofta stress och oro relaterat till barnens ohälsa, en förlossning de ej varit förberedda på, den avancerade medicinska behandling barnets tillstånd kräver samt att en del av omvårdnaden kring barnet tas ifrån dem. Dessa känslor påverkar deras, och indirekt barnens, hälsa negativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva mammors upplevelser av det första mötet med sina barn på intensivvårdsavdelning för nyfödda samt att identifiera områden som enligt mammorna kan förbättras. Metod: En deskriptiv enkätstudie som analyserats med kvalitativ innehållsanalys samt en kvantitativ del där deskriptiv statistik använts för analys. Resultat: De flesta mammor upplevde det första mötet med sitt barn som känslofyllt med både positiva och negativa känslor samt att upplevelsen av mötet påverkades av en rad faktorer. De beskrivna upplevelserna och de faktorer som påverkade dessa placerades efter analys under kategorierna ”Mötet med barnet”, ”Att vara på intensivvårdsavdelning för nyfödda” samt ”Att bli mamma”. Slutsats: Faktorer som påverkade det första mötet med barnet positivt var att få vara nära barnet, personalens hjälp, adekvat information, bra samarbete mellan avdelningar samt hjälp från BB-personalen. Det som påverkade negativt var separation från barnet, otillräcklig information, en stressig avdelningsmiljö, den medicinska utrustningen som barnets vård krävde samt ohälsa hos mamman. / Background: Mothers of children cared for in the neonatal intensive care unit often experience stress and anxiety related to their children’s poor health, the advanced medical treatment the child requires and the fact that the care of their children partly is taken away from them. These feelings affect their, as well as their children’s, health negatively. Objective: This study aims to describe mothers’ experiences of the first encounter with their child at the neonatal intensive care unit as well as to identify areas that, according to the mothers, can be improved. Method: A descriptive survey study analysed by a qualitative content analysis and a quantitative part analysed with descriptive statistics. Results: Most mothers experienced the first encounter with their child as both positive and negative and the experience of the encounter was affected by a number of factors. The described experiences and the affecting factors were identified in the categories “The encounter with the child”, “Being at the neonatal unit” and “Becoming a mother”. Conclusion: The factors that, according to the mothers, affected the experience of the first encounter with their child positively were being close to the child, the help from the personnel, information, good cooperation between units and help from the staff at the maternity unit. The factors that had a negative effect on the experience of the encounter were separation from the child, insufficient information, a stressful unit environment, the medical equipment required by the child’s care and the mothers’ poor health.

Att lindra smärta är en basal mänsklig rättighet. Barn är extra utsatta i vården, de kan ha svårt att uttrycka egen vilja och får till skillnad från vuxna inte fatta egna beslut. Specialistsjuksköterskan måste därför värna om barnets autonomi och integritet. Rätt bemötande och förberedelse ökar tillit och trygghet liksom möjlighet att genomföra en nålprocedur på ett bra sätt. De underlag som finns tillgängliga idag upplevs dock inte ge tillräcklig vägledning för att säkerställa barnets rätt till adekvat stödjande metoder. Syftet var därför att kartlägga vad som påverkar barnets smärta och rädsla i samband med intramuskulära injektioner mellan noll och sex års ålder. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Resultatartiklarna söktes fram via databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO och kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar Critical Appraisal Skill Programme [CASP]. Resultatet baseras på tolv kvantitativa studier och indikerar att föräldrars beteende påverkar barnet samt att information till föräldrar och barn, distraktion samt farmakologiska metoder påverkar barnet positivt. Det visar också på att tidigare smärtfylld upplevelse i samband med intramuskulära injektioner kan påverka barnet senare i livet. Endast genom att det finns risk för långsiktig påverkan måste barnets rättigheter och skyddsbehov bevakas. Slutsatsen är att barn och föräldrar bör erbjudas adekvat information och individuell stöttning. Barnets perspektiv måste synliggöras för att skapa en acceptabel situation för barnet. Som kliniska implikationer föreslås att distraktion och oral glukoslösning bör erbjudas frikostigt. Topikal anestesi bör erbjudas efter individuell bedömning. Huruvida två samtidiga injektioner bör användas kräver ytterligare studier. / Children are particularly vulnerable in the context of healthcare. Nurses must therefore protect the child's autonomy and integrity. Proper preparation and treatment increase trust as well as the ability to carry out the needle procedure, but available guidelines are not perceived to provide sufficient guidance to ensure the child’s right to adequate supportive methods. The aim of this study was therefore to identify what affects children's pain and distress in the context of intramuscular injections up to six years of age. A systematic literature review was conducted where scientific articles were searched via the databases Cinahl, Medline and PsycINFO and were quality-checked based on quality review template Critical Appraisal Skill Program [CASP]. The results, based on twelve quantitative studies, indicates that parents' behaviour affects the child and that information to parents and child, distraction, and pharmacological methods may lead to positive effects. Moreover, a previously painful experience in context of an intramuscular injection may affect the child later in life. Only by the risk of long-term impact the child's rights and need for protection should be safeguarded. Thus, children and parents should be offered adequate information and individual support. The child’s perspective must be made visible to create an acceptable situation for the child. As clinical implications, it is suggested that distraction and oral glucose solution should be offered generously. Topical anesthesia should be offered after individual assessment. Whether two simultaneous injections should be used requires further studies.

Bakgrund Tidigt föräldraskap redan på neonatalvårdsavdelning med aktivt deltagande och hud-mothudkontakt påvisar positiva effekter hos det prematura barnet och främjar en sund anknytning. För att främja deltagande behövs ett respektfullt samarbete mellan sjuksköterska och familj enligt familjecentrerad vård (FCC). Syfte Syftet var att sammanställa tidigare forskning för att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av prematura barn. Metod Litteraturstudien inkluderade 15 studier med kvalitativ design och utformades som en strukturerad litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inför inklusion lästes artiklarna av båda författarna och kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dataanalys utfördes strukturerat utifrån Fribergs fyra steg för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Två kategorier med respektive sex underkategorier identifierades där främjande respektive hindrande faktorer av föräldrars upplevelser av delaktighet speglas. Att vara närvarande i omvårdnaden samt hud-mot-hudkontakt med barnet fick föräldrarna att känna sig delaktiga. Stöd och vägledning från vårdpersonal hade stor betydelse och upplevdes underlättade för föräldrarna. Det fanns känslomässiga hinder för anknytningen samt svårigheter med miljöns utformning. Slutsats Delaktigheten i omvårdnaden var viktigt för att gynna amningen, stärka föräldrarollen samt öka självförtroendet och kan uppnås med implementering av FFC. / Background Early parenthood already in the neonatal care unit with active participation and skin-to-skin contact demonstrates positive effects in the premature baby and promotes a healthy bonding. To promote participation, a respectful collaboration between nurse and family is needed according to family-centered care (FCC). Aim The aim of this study was to compile previous research to describe parents' experiences of participation in the care of premature infants. Method The literature review included 15 studies with qualitative design and was designed as a structured literature review. The data collection was performed in the databases PubMed and CINAHL. Prior to inclusion, the articles were read by both authors and quality reviewed according to Friberg's review questions for qualitative studies. Data analysis was performed in a structured way based on Friberg's four steps to analyze and set the results. Results Two categories with six subcategories were identified where promoting and barrier factors of parents' experiences of participation are reflected. Being present in the care and skin-to-skin contact with the child made the parents feel involved. Support and guidance from healthcare professionals was of great importance and was perceived as easier for the parents. There were emotional barriers to the connection as well as difficulties with the design of the environment. Conclusions Participation in nursing was important to promote breastfeeding, strengthen the parental role and increase self-confidence and can be achieved with the implementation of FCC.

Kritiskt sjuka spädbarn och deras föräldrar som vårdas inom barnintensivvården löper risk att få en otrygg anknytning till varandra, då det saknas etablerade omvårdnadsåtgärder för att främja anknytningen. Utebliven anknytning kan leda till oönskade långsiktiga fysiska samt kognitiva konsekvenser för föräldrar och spädbarn. Magisteruppsatsens syfte var att med hjälp av publicerade forskningsresultat beskriva ett vårdande som främjar anknytning mellan föräldrar och deras kritiskt sjuka spädbarn under vårdtiden på barnintensivvården. Vald metod är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Bestående av 12 artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats och två med mixad metod. Totalt 17 artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter att en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning gjorts ingick totalt 17 artiklar i datamaterialet. Magisteruppsatsen resulterade i tre huvudteman; Intensivvårdens inverkan på anknytningsprocessen, ett vårdande med inverkan på anknytningsprocessen samt en familjecentrerad vård- utgångspunkten för att främja anknytning. Resultatet presenterar vårdande metoder som kan främja anknytningsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskan behöver vara lyhörd inför att familjer har olika behov i anknytningsprocessen och arbeta familjecentrerat, personcentrerat samt anpassa miljön för att möta dessa behov. Vårdande metoder som intensivvårdssjuksköterskan kan arbeta med är hud mot hud kontakt, kamerateknik och musikterapi. Hud mot hud kontakt visar sig i resultatet vara en avgörande faktor, men det kräver fysiskt närvarande föräldrar. Vid fysiskt frånvarande föräldrar kan kamerateknik och musikterapi fungera som en brygga i kommunikationen mellan föräldrar och spädbarn. Resultatet i magisteruppsatsen speglar vården i sin komplexa helhet, där varje liten pusselbit är viktig för att kunna nå ett optimalt resultat både kortsiktigt och långsiktigt. / There is a risk of insecure attachment developing between parents and critically ill infants where the infant is cared for in the pediatric intensive care unit as there is a lack of established nursing measures to promote attachment. Failure to bond can lead to unwanted long-term physical and cognitive consequences for parents and babies. The purpose of the master's thesis was to use published research results to describe care that promotes attachment between parents and their critically ill infants during the period of care in the pediatric intensive care unit. The chosen method is a systematic integrative literature review consisting of a total of 17 articles. 12 articles with a qualitative approach, three articles with a quantitative approach and two with a mixed method. The literature search was done in the databases Cinahl and PubMed. After a systematic selection process and quality review, a total of 17 articles were included in the data material. The Master's thesis resulted in three main themes; The impact of intensive care on the attachment process, care with an impact on the attachment process and a family-centered care starting point to promote attachment. The result presents nurturing methods that can promote the attachment process. The intensive care nurse needs to be sensitive to the fact that families have different needs in the attachment process and work family-centred, person-centred and adapt the environment to meet these needs. Caring methods that the intensive care nurse can work with are skin-to-skin contact, camera technology and music therapy. Skin-to-skin is a decisive factor in the results, but it requires physically present parents. In the case of physically absent parents, camera technology and music therapy can act as a bridge in the communication between parents and babies. The result in the master's thesis reflects the complexity of overall care, where every small piece of the puzzle is important to be able to achieve an optimal result both in the short term and in the long term.

<p>In recent years there has been an upsurge in products and activities designed for infants, what is known as baby culture. The essay is a discourse analysis covering the part of baby culture which is concerned with infants and books. The essay studies texts from libraries and children’s bookclubs in order to understand what it is they communicate, to whom and the conceivable consequences of the communicated message. One of the main purposes of the study is to determine what view of infants as social and cultural beings it  is that arises from the texts. The essay also focuses on the different discourse types used in the discourse on infants and books and to what extent the libraries’ and the bookclubs’ way of reasoning on the subject is differing. The theoretical basis of the study is inspired by Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis and concentrates on the communicative event. The method used is detailed textual analysis rooted in Fairclough’s three- dimensional model of discursive practice, text and social practice. The empirical material consists of texts from information folders, websites etc. The result of the analysis shows that the discourse on infants and books is very similar in the two domains and derives from a wider market- oriented discourse. The discourse constitutes infants as primarily early learners with the inherent potential of becoming a baby genius. The discourse also constitutes a good reading parent who invests in his/her child’s future by stimulating their brain development from a very early age. An examination of the baby market discourse shows that it is a hybrid discourse consisting of various discourse types from diverse (knowledge) domains such as medicine, psychology and pedagogy. The analysis shows how market discourses have infiltrated the discourses of public institutions such as the library and how it affects the way subject entities are constructed.</p>

In recent years there has been an upsurge in products and activities designed for infants, what is known as baby culture. The essay is a discourse analysis covering the part of baby culture which is concerned with infants and books. The essay studies texts from libraries and children’s bookclubs in order to understand what it is they communicate, to whom and the conceivable consequences of the communicated message. One of the main purposes of the study is to determine what view of infants as social and cultural beings it  is that arises from the texts. The essay also focuses on the different discourse types used in the discourse on infants and books and to what extent the libraries’ and the bookclubs’ way of reasoning on the subject is differing. The theoretical basis of the study is inspired by Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis and concentrates on the communicative event. The method used is detailed textual analysis rooted in Fairclough’s three- dimensional model of discursive practice, text and social practice. The empirical material consists of texts from information folders, websites etc. The result of the analysis shows that the discourse on infants and books is very similar in the two domains and derives from a wider market- oriented discourse. The discourse constitutes infants as primarily early learners with the inherent potential of becoming a baby genius. The discourse also constitutes a good reading parent who invests in his/her child’s future by stimulating their brain development from a very early age. An examination of the baby market discourse shows that it is a hybrid discourse consisting of various discourse types from diverse (knowledge) domains such as medicine, psychology and pedagogy. The analysis shows how market discourses have infiltrated the discourses of public institutions such as the library and how it affects the way subject entities are constructed.

Bakgrund: BHV-sjuksköterskan ger råd efter Socialstyrelsens rekommendationer att barn under tre månader sover säkrast i egen säng. Studier visar att många föräldrar väljer att samsova med sina barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om BHV-sjuksköterskan anseratt Socialstyrelsens råd och rekommendationer angående nattsömnen hos barn under tre månader är tillräckliga samt om och vilka råd som ges om samsovning. Metod: En kvantitativ ansats har använts. En enkät utformades och fylldes i av BHV-sjuksköterskor (n=47) i Nordvästra Skåne. Resultat: Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna ansåg att samsovning är vanligt förekommande och att de ofta ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare. Resultatet visade också att BHV-sjuksköterskorna har olika uppfattningar om vad säker samsovning är samt vilka råd de ger. En fjärdedel av BHV-sjuksköterskorna ansåg att råden är otillräckliga. Slutsats: Studien visar att BHV-sjuksköterskor ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare trots att detta inte rekommenderas samt att de ger olika råd. Detta ger ett behov av utökade råd och rekommendationer angående barns sovmiljö när det är yngre än tre månader. / Background: Nurses at child health service give advice from the Swedish National Board of Health and Welfare that infants under three months should sleep in its own cot. Many parents choose to bed share with their infant. Aim: The aim of the study was to investigate if the nurses at child health services find that the Swedish National Board of Health and Welfare´s advice and recommendations regarding night sleep in infants under three months are sufficient and whether and what advice they give regarding bed sharing. Method:A quantitative approach has been used. A survey was drafted and replied by nurses at child health care service (n=47) in south Sweden. Results: The results show that the nurses consider that bed sharing was common and that they often gave advice on how bed sharing can be safer. The nurses had different perceptions of what safe bed sharing is and what advice they provide. A quarter of the nurses consider the advice to be insufficient. Conclusion:Nurses at child health service give advice on how bed sharing can be safer even though this is not recommended in Sweden and that they provide different advice. This requires extended advice regarding infants sleep environment.

Background:Today, there are only limitedSwedishscreening materials that can be usedtoassess early speech and language development in infancy. Studies have shown that children with diagnoses likehearing impairment, developmental language disorder and/or autism-spectrum disordershow anearly delay in their speechdevelopment. They often have a later onset of babbling and use less babbling in general. By identifyingthese children atan early age, they can get the help and support they need earlier, which in turnwill benefittheir speech and language development to progress in a more age-appropriate way. The purpose of this study was to validate the German questionnaire LittlEARS Early Speech Production Questionnaire, LEESPQ, to a Swedish context, and to investigatea possible correlation between reported screen time and toddlers’ expressive speech and language ability. Method:Three different questionnaires (LEESPQ, LEAQ, Screen time) were used inthe study and 41familieswith children in the ages between 0-18 months took part. The questionnaires consisted of yes/no and open-endedquestions. The results were analyzed with quantitative methods and were presented descriptively. The methods were also used to discover a potential correlation between LEESPQ and the children’s screen time. Results:The resultsshowedthat LEESPQ is valid in a Swedish context. There wasa positivecorrelation with the German LEESPQ and the Swedish validation of LEAQ. There was no correlation between the result on LEESPQ and the results of the questionnaire about Screen time.Conclusions:LEESPQ seems to be a valid screening instrument in a Swedish context. More studies are needed to see if the amount of screen time and age of screen time onset has any effect on children’s speech and language abilities over time.Keywords: infants, speechand language abilities, LEESPQ, screen time, LEAQ / Bakgrund: Det finns idagfå instrument för att utvärdera spädbarns tal-och språkutveckling. Detta trots att forskning visat att spädbarn med diagnoser som hörselnedsättning, autismspektrumstörning och/eller språkstörning kan uppvisa mindre andel joller och en försenad jollerutveckling. Genom att upptäcka dessa barn redan i spädbarnsåldern går det att sätta in tidigare habiliteringsinsatser och tekniska hjälpmedel för dem med hörselnedsättning, med syfte att barnen ska få en såadekvat tal-och språkutveckling som möjligt. Syftet med denna studie var att validera detfråntyskaöversatta frågeformuläret LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) till svensk kontext samt att undersöka eventuella korrelationer mellan spädbarns skärmtid och deras expressiva tal-och språkförmåga. Metod: Studiens material bestod av tre pappersenkäter: LEESPQ, LittlEARS Auditory Questionnaire (LEAQ) och skärmtidsformulär och det var 41 familjermed barn i åldrarna 0-18 månadersom deltog. Frågorna bestod av ja/nej-frågor samt öppna frågor. Frågorna analyserades kvantitativt och presenterades deskriptivt, samt användes för att undersöka samband mellan LEESPQ och barnens skärmtid. Resultat: Resultaten för svenska barn på LEESPQ visade en positiv korrelation med resultat för tyska barn ochäven ett positivt samband med den svenska valideringen av LEAQ, vilket indikerar att LEESPQ är användbart även i en svensk kontext. I studien fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan resultaten på LEESPQ och resultatet från skärmtidsformuläret. Slutsats:LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) förefaller vara ettanvändbart instrument för att undersöka spädbarns tidiga tal-och språkutveckling i svensk kontext. Ytterligare studier behövs för att se huruvida mängden skärmtid ochålder från skärmtidsstart påverkar barns tal-och språkförmåga över tid. Nyckelord: spädbarn, tal-och språkutveckling, LEESPQ, skärmtid, LEAQ