Bakgrund: Föräldrar som får ett prematurfött barn kan uppleva en känslomässig berg-och-dalbana när deras barn får ligga på en neonatal intensivvårdsavdelning. Föräldrarna hamnar i en ny situation som kan medföra nya stressorer. Som sjuksköterska bör man uppmuntra till en närkontakt mellan föräldrar och barnet så att föräldrar kan skapa en god anknytning med barnen. På en neonatal intensivvårdsavdelning är familjecentrerad vård är ett centralt begrepp där man fokuserar på både patient och familj samtidigt. Föräldrar är konstant i behov av information och därför bör sjuksköterskan finnas tillhands och ha en god kommunikation med föräldrarna. Syfte: Syftet är att belysa vilka stressorer föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan uppleva. Metod: En litteraturöversikt med tolv artiklar: fem kvantitativa, sex kvalitativa och en mixad. Resultat: Stressorer från analysen redovisas under fyra huvudkategorier: Förväntningar, Det förtidigt födda barnet, Omgivningen och Vårdpersonalen. Slutsats: Föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning upplever olika stressorer. Föräldrar som haft en god kommunikation och ett gott informationsutbyte med sjuksköterskan har upplevt mindre stress. Klinisk betydelse: Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap om stressorer föräldrar med ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan mötas av. Det är kunskap som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med föräldrar, eller andra anhöriga. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Att bli förälder till ett svårt sjukt barn som behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning gav upphov till en mängd känslor. Det fanns beskrivet att som förälder vara oförberedd på komplikationer och när förlossningen inteblivit som förväntat kunde det ge upphov till känslor av besvikelse och en förlust av föräldrarollen. På en neonatal intensivvårdsavdelning vårdas förtidigt födda och svårt sjuka nyfödda barn. I familjecentrerad neonatalvård är flexibilitet, respekt, samarbete och stöd värdegrunder. Det sågs som en självklarhet ur ett familjecentrerat perspektiv att föräldrarna aktivt deltog i sitt barns vård. Personalens uppgift var att uppmuntra föräldrarna att delta i vården av sitt barn. Att ge föräldrarna information,undervisning och känslomässigt stöd främjade anknytningen och stärkte föräldrarollen. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse när deras svårt sjuka barn vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning. En litteraturöversikt användes för att besvara syftet. Via databaser söktes 16 vetenskapliga artiklar fram som granskades. Fynden i artiklarnas resultat delades upp i fyra kategorier med underrubriker, dessaresultatpresenterades integrerat. I resultatet framkom att tidig kontakt och ingen separation mellan föräldrar och barn främjade anknytningen. Informationens betydelse var av stor vikt för föräldrarna där bristen på information bidrog till känslor av ensam-och övergivenhet. Att få ett tryggt mottagande där hela familjen togs om hand och där föräldrarna med hjälp av personalens stöd, kunskap och uppmuntran fick vara delaktiga i sitt barns vård upplevdes som positivt. Miljön på en neonatal intensivvårdsavdelning upplevdes som ett hinder för delaktighet. Många starka känslomässiga upplevelser såsom chock, sorg, ångest, rädsla, skuldkänslor, hjälplöshet och stress uppkom hos föräldrarna när deras svårt sjuka barn behövde vård på en neonatal intensivvårdsavdelning. Det uppskattades av föräldrarna om personalen var omtänksam, gav känslomässigt stöd, visade medkänsla samt var mild, vänlig och artig. Att få ett svårt sjukt barn som behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning gav upphov till en mängd upplevelser hos föräldrarna. Som sjuksköterska var det av stor vikt att bistå föräldrarna med åtgärder som främjade anknytningen, att det gavs en tydlig information och att det skapades gynnsamma förutsättningar för att underlätta kommunikationen. Det var också viktigt att hjälpa föräldrarna så att de blev delaktiga i sitt barns vård samt att det gavs ett känslomässigt stöd så att föräldrarna kunde känna sig trygga och säkra i omvårdnaden av sitt barn.På en neonatal intensivvårdsavdelningdär vården hela tiden är under utveckling är det av stor vikt att fortsätta undersöka hur föräldrar upplever vården av sitt barn.

Kontinuerligt ljud kan vara påfrestande i den dagliga arbetsmiljön. På sjukhus vårdas patienter som är utsatta för en konstant ljudmiljö. Även barn som vårdas på avdelningar utsätts för den konstanta ljudmiljön. Arbetsuppgifter och lagen kräver av sjuksköterskor att de utför ett professionellt arbete som ska garantera högsta patientsäkerhet under dessa arbetsförutsättningar. Studiens syfte var att belysa ljudmiljöns påverkan på sjuksköterskors arbete och patientsäkerhet inom intensivvård samt neonatal intensivvård.Frågan om eventuella lösningar att reducera larm kom även att undersökas. Författarna valde en litteraturöversikt som metod.I litteraturstudien undersöktes och jämfördes 16 artiklar med varandra. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsychInfo och Academic Search Elite. För att få så många artiklar som möjligt gjordes både databassökningar och manuella sökningar. Artiklarna som uppfyllde inklusionskriterierna skulle varaengelsk-eller svenskspråkiga, inte äldre än 10 år, originalartiklar, handla om intensivvård och vara peer reviewed. För att besvara syftet delades resultaten in i fyra rubriker. Man fann bland annat att sjuksköterskor hanterade larmen på en intensivvårdsavdelning bättre om de hade extra kunskapom övervakning och larmapparatureller hade längre yrkeserfarenhet inom området samtövervakningssystemen och apparaterna de arbetademed. Larmen skulle kunna minskas om de anpassades efter individuella patientbehov. Sjuksköterskor påverkas negativt av en konstant (hög) ljudmiljö vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Patientsäkerheten blir påverkad då sjuksköterskor använder larmen som informationskälla men kan även bli stressade av för många olika larm och även ignorera dem.

Bakgrund Tidigt föräldraskap redan på neonatalvårdsavdelning med aktivt deltagande och hud-mothudkontakt påvisar positiva effekter hos det prematura barnet och främjar en sund anknytning. För att främja deltagande behövs ett respektfullt samarbete mellan sjuksköterska och familj enligt familjecentrerad vård (FCC). Syfte Syftet var att sammanställa tidigare forskning för att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av prematura barn. Metod Litteraturstudien inkluderade 15 studier med kvalitativ design och utformades som en strukturerad litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inför inklusion lästes artiklarna av båda författarna och kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dataanalys utfördes strukturerat utifrån Fribergs fyra steg för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Två kategorier med respektive sex underkategorier identifierades där främjande respektive hindrande faktorer av föräldrars upplevelser av delaktighet speglas. Att vara närvarande i omvårdnaden samt hud-mot-hudkontakt med barnet fick föräldrarna att känna sig delaktiga. Stöd och vägledning från vårdpersonal hade stor betydelse och upplevdes underlättade för föräldrarna. Det fanns känslomässiga hinder för anknytningen samt svårigheter med miljöns utformning. Slutsats Delaktigheten i omvårdnaden var viktigt för att gynna amningen, stärka föräldrarollen samt öka självförtroendet och kan uppnås med implementering av FFC. / Background Early parenthood already in the neonatal care unit with active participation and skin-to-skin contact demonstrates positive effects in the premature baby and promotes a healthy bonding. To promote participation, a respectful collaboration between nurse and family is needed according to family-centered care (FCC). Aim The aim of this study was to compile previous research to describe parents' experiences of participation in the care of premature infants. Method The literature review included 15 studies with qualitative design and was designed as a structured literature review. The data collection was performed in the databases PubMed and CINAHL. Prior to inclusion, the articles were read by both authors and quality reviewed according to Friberg's review questions for qualitative studies. Data analysis was performed in a structured way based on Friberg's four steps to analyze and set the results. Results Two categories with six subcategories were identified where promoting and barrier factors of parents' experiences of participation are reflected. Being present in the care and skin-to-skin contact with the child made the parents feel involved. Support and guidance from healthcare professionals was of great importance and was perceived as easier for the parents. There were emotional barriers to the connection as well as difficulties with the design of the environment. Conclusions Participation in nursing was important to promote breastfeeding, strengthen the parental role and increase self-confidence and can be achieved with the implementation of FCC.