Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar. Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om oral administrering av två milliliter 30 % glukos har någon smärtlindrande effekt vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund [MPR]. Metod: Urvalsgruppen bestod av 18 månader gamla barn som besökte Samariterhemmet- och Eriksbergs barnavårdcentral (interventionsgrupp) eller Flogsta barnavårdcentral (kontrollgrupp) för en 18-månaderskontroll och MPR-vaccination under tiden för studien. Totalt deltog 24 barn, interventionsgruppen bestod av 14 barn och kontrollgruppen bestod av 10 barn. Studien har genomförts med en kvantitativ, kvasi-experimentell design. Vid observation av deltagarna mättes skriktid samt föräldrarnas upplevelse av barnets smärta. Resultat: Vid mätning av skriktid kunde inte två milliliter 30 % glukos ses ha någon analgetisk effekt i samband med procedurrelaterad smärta. Föräldrarna i interventionsgruppen skattade sina barns smärta högre än de i kontrollgruppen. Slutsats: Då ingen analgetisk effekt utav två milliliter 30 % glukos till 18 månader gamla barn har kunnat påvisas stödjer denna studie inte att glukos som smärtlindringsmetod implementeras vid procedurrelaterad smärta i åldersgruppen. Studien har dock sina begränsningar då studiegruppen var liten och 8 av 10 deltagare i kontrollgruppen fick ett annat typ av vaccin. Detta vaccin (Priorix) anses orsaka mindre smärta än det vaccin som gavs till de övriga deltagarna (MMR-II). / Aim: The aim of this study was to investigate whether oral administration of two milliliters of 30 % glucose have an analgesic effect during vaccination against measles, mumps and rubella in 18-month-old children. Method: The sample group consisted of 18-month-old children who had their 18-month visit at Samariterhemmet or Eriksberg’s healthcare center (intervention group) or Flogsta healthcare center (control group) during the period of the study. The total amount of participants was 24 children; 14 children in the intervention group were observed at Samariterhemmet and Erikbergs healthcare center and 10 children were observed in the control group at Flogsta healthcare center. The study was conducted as a quantitative quasi-experimental study. During the visits the duration of the child’s crying/screaming and the parents’ perception of their child’s pain were observed and noted. Results: When measuring the duration of the child’s crying/screaming, two milliliters of 30 % glucose could not be considered to have any analgesic effect on procedure-related pain. Parents in the study group perceived their children as having more pain than the parents in the control group. Conclusion: Since this study could not show any positive analgesic effect attributed to the administration of 30 % glucose in 18-month-old children this procedure cannot be recommended for this age group. However, this study has its limitations, the low amount of participants should be considered and also the fact that eight out of ten children in the control group received a different type of vaccine (Priorix) than the rest of the sample group (MMR-II). This vaccine has been found to cause less pain than MMR-II.

Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats. Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modern” med underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar. Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

Children in Sweden between zero and six years are offered regular health and developmental check-ups at the Child Health Centre (CHC). One of these check-ups, when the child is 18 months old includes a speech-language check-up. Today, the check-up is not evidence-based. Therefore, the parent questionnaire Infant Toddler Checklist (ITC) was introduced in Uppsala county in the check-up at 18 months. The aim of the study was to explore how nurses at the CHC experienced the questionnaire and to get an understanding of how the method functioned in the CHC. The participants were recruited from four Child Health Centres with different catchment areas. The method was qualitative with semi-structured interviews in three focus groups. The interviews were transcribed and the analysis was conducted using systematic text condensation. The analysis resulted in four over all themes addressing the nurses' experiences with the new method. The results indicated that the questionnaire seemed to empower both parents and nurses. The nurses considered that the questionnaire worked as a basis for referral. The questionnaire was also perceived as making parents more aware and involved. The results also indicated that the questionnaire was seen as a useful tool but need to be modified to reach more families. Barn i Sverige mellan noll och sex år erbjuds återkommande hälsobedömningar på barnavårdscentralen (BVC). En av dessa bedömningar sker vid 18 månader då det bland annat görs en språklig bedömning. Som det ser ut idag finns ingen evidens för att den språkliga bedömningen i dess nuvarande utformning främjar sitt syfte. Till följd av detta har man i Uppsala län prövat föräldraformuläret Infant Toddler Checklist (ITC) vid 18- månaderbesöket. Syftet med studien var att undersöka hur barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde formuläret ITC samt få en förståelse för hur metoden fungerade i barnhälsovårdens verksamhet. Fjorton deltagare rekryterades från fyra barnavårdscentraler i Uppsala län med varierande upptagningsområden. Studien använde kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med systematisk textkondensering. Analysen resulterade i fyra övergripande teman som berörde BVC-sjuksköterskornas upplevelser av den nya metoden. Resultatet visade att formuläret upplevdes stärka både föräldrar och sjuksköterskor. BVC-sjuksköterskorna ansåg att formuläret gav dem underlag för remittering och att föräldrarna upplevdes bli mer delaktiga och medvetna. Vidare indikerade resultatet att formuläret ansågs vara ett användbart verktyg men att det behövde modifieras för att kunna nå ut till fler familjer.

Background:Today, there are only limitedSwedishscreening materials that can be usedtoassess early speech and language development in infancy. Studies have shown that children with diagnoses likehearing impairment, developmental language disorder and/or autism-spectrum disordershow anearly delay in their speechdevelopment. They often have a later onset of babbling and use less babbling in general. By identifyingthese children atan early age, they can get the help and support they need earlier, which in turnwill benefittheir speech and language development to progress in a more age-appropriate way. The purpose of this study was to validate the German questionnaire LittlEARS Early Speech Production Questionnaire, LEESPQ, to a Swedish context, and to investigatea possible correlation between reported screen time and toddlers’ expressive speech and language ability. Method:Three different questionnaires (LEESPQ, LEAQ, Screen time) were used inthe study and 41familieswith children in the ages between 0-18 months took part. The questionnaires consisted of yes/no and open-endedquestions. The results were analyzed with quantitative methods and were presented descriptively. The methods were also used to discover a potential correlation between LEESPQ and the children’s screen time. Results:The resultsshowedthat LEESPQ is valid in a Swedish context. There wasa positivecorrelation with the German LEESPQ and the Swedish validation of LEAQ. There was no correlation between the result on LEESPQ and the results of the questionnaire about Screen time.Conclusions:LEESPQ seems to be a valid screening instrument in a Swedish context. More studies are needed to see if the amount of screen time and age of screen time onset has any effect on children’s speech and language abilities over time.Keywords: infants, speechand language abilities, LEESPQ, screen time, LEAQ / Bakgrund: Det finns idagfå instrument för att utvärdera spädbarns tal-och språkutveckling. Detta trots att forskning visat att spädbarn med diagnoser som hörselnedsättning, autismspektrumstörning och/eller språkstörning kan uppvisa mindre andel joller och en försenad jollerutveckling. Genom att upptäcka dessa barn redan i spädbarnsåldern går det att sätta in tidigare habiliteringsinsatser och tekniska hjälpmedel för dem med hörselnedsättning, med syfte att barnen ska få en såadekvat tal-och språkutveckling som möjligt. Syftet med denna studie var att validera detfråntyskaöversatta frågeformuläret LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) till svensk kontext samt att undersöka eventuella korrelationer mellan spädbarns skärmtid och deras expressiva tal-och språkförmåga. Metod: Studiens material bestod av tre pappersenkäter: LEESPQ, LittlEARS Auditory Questionnaire (LEAQ) och skärmtidsformulär och det var 41 familjermed barn i åldrarna 0-18 månadersom deltog. Frågorna bestod av ja/nej-frågor samt öppna frågor. Frågorna analyserades kvantitativt och presenterades deskriptivt, samt användes för att undersöka samband mellan LEESPQ och barnens skärmtid. Resultat: Resultaten för svenska barn på LEESPQ visade en positiv korrelation med resultat för tyska barn ochäven ett positivt samband med den svenska valideringen av LEAQ, vilket indikerar att LEESPQ är användbart även i en svensk kontext. I studien fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan resultaten på LEESPQ och resultatet från skärmtidsformuläret. Slutsats:LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) förefaller vara ettanvändbart instrument för att undersöka spädbarns tidiga tal-och språkutveckling i svensk kontext. Ytterligare studier behövs för att se huruvida mängden skärmtid ochålder från skärmtidsstart påverkar barns tal-och språkförmåga över tid. Nyckelord: spädbarn, tal-och språkutveckling, LEESPQ, skärmtid, LEAQ