• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Glukos som smärtlindringsmetod vid vaccinering av 18 månader gamla barn

Sandlund, Hanna, Borgström, Maritza January 2012 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om oral administrering av två milliliter 30 % glukos har någon smärtlindrande effekt vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund [MPR]. Metod: Urvalsgruppen bestod av 18 månader gamla barn som besökte Samariterhemmet- och Eriksbergs barnavårdcentral (interventionsgrupp) eller Flogsta barnavårdcentral (kontrollgrupp) för en 18-månaderskontroll och MPR-vaccination under tiden för studien. Totalt deltog 24 barn, interventionsgruppen bestod av 14 barn och kontrollgruppen bestod av 10 barn. Studien har genomförts med en kvantitativ, kvasi-experimentell design. Vid observation av deltagarna mättes skriktid samt föräldrarnas upplevelse av barnets smärta. Resultat: Vid mätning av skriktid kunde inte två milliliter 30 % glukos ses ha någon analgetisk effekt i samband med procedurrelaterad smärta. Föräldrarna i interventionsgruppen skattade sina barns smärta högre än de i kontrollgruppen. Slutsats: Då ingen analgetisk effekt utav två milliliter 30 % glukos till 18 månader gamla barn har kunnat påvisas stödjer denna studie inte att glukos som smärtlindringsmetod implementeras vid procedurrelaterad smärta i åldersgruppen. Studien har dock sina begränsningar då studiegruppen var liten och 8 av 10 deltagare i kontrollgruppen fick ett annat typ av vaccin. Detta vaccin (Priorix) anses orsaka mindre smärta än det vaccin som gavs till de övriga deltagarna (MMR-II). / Aim: The aim of this study was to investigate whether oral administration of two milliliters of 30 % glucose have an analgesic effect during vaccination against measles, mumps and rubella in 18-month-old children. Method: The sample group consisted of 18-month-old children who had their 18-month visit at Samariterhemmet or Eriksberg’s healthcare center (intervention group) or Flogsta healthcare center (control group) during the period of the study. The total amount of participants was 24 children; 14 children in the intervention group were observed at Samariterhemmet and Erikbergs healthcare center and 10 children were observed in the control group at Flogsta healthcare center. The study was conducted as a quantitative quasi-experimental study. During the visits the duration of the child’s crying/screaming and the parents’ perception of their child’s pain were observed and noted. Results: When measuring the duration of the child’s crying/screaming, two milliliters of 30 % glucose could not be considered to have any analgesic effect on procedure-related pain. Parents in the study group perceived their children as having more pain than the parents in the control group. Conclusion: Since this study could not show any positive analgesic effect attributed to the administration of 30 % glucose in 18-month-old children this procedure cannot be recommended for this age group. However, this study has its limitations, the low amount of participants should be considered and also the fact that eight out of ten children in the control group received a different type of vaccine (Priorix) than the rest of the sample group (MMR-II). This vaccine has been found to cause less pain than MMR-II.
2

Bedömning av språk och kommunikation vid 18-månadersbesöket : En intervjustudie med BVC-sjuksköterskor om föräldraformuläret ITC

Holmqvist, Ulrika, Nordlund, Hanna January 2017 (has links)
Children in Sweden between zero and six years are offered regular health and developmental check-ups at the Child Health Centre (CHC). One of these check-ups, when the child is 18 months old includes a speech-language check-up. Today, the check-up is not evidence-based. Therefore, the parent questionnaire Infant Toddler Checklist (ITC) was introduced in Uppsala county in the check-up at 18 months. The aim of the study was to explore how nurses at the CHC experienced the questionnaire and to get an understanding of how the method functioned in the CHC. The participants were recruited from four Child Health Centres with different catchment areas. The method was qualitative with semi-structured interviews in three focus groups. The interviews were transcribed and the analysis was conducted using systematic text condensation. The analysis resulted in four over all themes addressing the nurses' experiences with the new method. The results indicated that the questionnaire seemed to empower both parents and nurses. The nurses considered that the questionnaire worked as a basis for referral. The questionnaire was also perceived as making parents more aware and involved. The results also indicated that the questionnaire was seen as a useful tool but need to be modified to reach more families. Barn i Sverige mellan noll och sex år erbjuds återkommande hälsobedömningar på barnavårdscentralen (BVC). En av dessa bedömningar sker vid 18 månader då det bland annat görs en språklig bedömning. Som det ser ut idag finns ingen evidens för att den språkliga bedömningen i dess nuvarande utformning främjar sitt syfte. Till följd av detta har man i Uppsala län prövat föräldraformuläret Infant Toddler Checklist (ITC) vid 18- månaderbesöket. Syftet med studien var att undersöka hur barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde formuläret ITC samt få en förståelse för hur metoden fungerade i barnhälsovårdens verksamhet. Fjorton deltagare rekryterades från fyra barnavårdscentraler i Uppsala län med varierande upptagningsområden. Studien använde kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med systematisk textkondensering. Analysen resulterade i fyra övergripande teman som berörde BVC-sjuksköterskornas upplevelser av den nya metoden. Resultatet visade att formuläret upplevdes stärka både föräldrar och sjuksköterskor. BVC-sjuksköterskorna ansåg att formuläret gav dem underlag för remittering och att föräldrarna upplevdes bli mer delaktiga och medvetna. Vidare indikerade resultatet att formuläret ansågs vara ett användbart verktyg men att det behövde modifieras för att kunna nå ut till fler familjer.

Page generated in 0.0247 seconds