Children in Sweden between zero and six years are offered regular health and developmental check-ups at the Child Health Centre (CHC). One of these check-ups, when the child is 18 months old includes a speech-language check-up. Today, the check-up is not evidence-based. Therefore, the parent questionnaire Infant Toddler Checklist (ITC) was introduced in Uppsala county in the check-up at 18 months. The aim of the study was to explore how nurses at the CHC experienced the questionnaire and to get an understanding of how the method functioned in the CHC. The participants were recruited from four Child Health Centres with different catchment areas. The method was qualitative with semi-structured interviews in three focus groups. The interviews were transcribed and the analysis was conducted using systematic text condensation. The analysis resulted in four over all themes addressing the nurses' experiences with the new method. The results indicated that the questionnaire seemed to empower both parents and nurses. The nurses considered that the questionnaire worked as a basis for referral. The questionnaire was also perceived as making parents more aware and involved. The results also indicated that the questionnaire was seen as a useful tool but need to be modified to reach more families. Barn i Sverige mellan noll och sex år erbjuds återkommande hälsobedömningar på barnavårdscentralen (BVC). En av dessa bedömningar sker vid 18 månader då det bland annat görs en språklig bedömning. Som det ser ut idag finns ingen evidens för att den språkliga bedömningen i dess nuvarande utformning främjar sitt syfte. Till följd av detta har man i Uppsala län prövat föräldraformuläret Infant Toddler Checklist (ITC) vid 18- månaderbesöket. Syftet med studien var att undersöka hur barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde formuläret ITC samt få en förståelse för hur metoden fungerade i barnhälsovårdens verksamhet. Fjorton deltagare rekryterades från fyra barnavårdscentraler i Uppsala län med varierande upptagningsområden. Studien använde kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med systematisk textkondensering. Analysen resulterade i fyra övergripande teman som berörde BVC-sjuksköterskornas upplevelser av den nya metoden. Resultatet visade att formuläret upplevdes stärka både föräldrar och sjuksköterskor. BVC-sjuksköterskorna ansåg att formuläret gav dem underlag för remittering och att föräldrarna upplevdes bli mer delaktiga och medvetna. Vidare indikerade resultatet att formuläret ansågs vara ett användbart verktyg men att det behövde modifieras för att kunna nå ut till fler familjer.

Med bakgrund i den komplexitet som finns runt hälsa och hur tolkningsbart hälsobegreppet är visar tidigare forskning att hälsoundervisning tenderar att skilja sig mellan olika idrottslärare. En viktig del i läraryrket som påverkas av undervisningens utformning är betyg och bedömningsarbetet. Syftet med den här studien var därför att belysa hur lärare arbetar med betyg och bedömning av kunskapsområdet hälsa samt hur de motiverar sina arbetsmetoder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, intervjuerna genomfördes med fem idrottslärare som undervisade i antingen högstadiet eller gymnasiet. I analysen av intervjusvaren framställdes tre övergripande teman, dessa teman kom sedan att strukturera framställningen av intervjuerna i studiens resultatavsnitt. Studiens resultat diskuterades sedan utifrån det teoretiska ramverketpatogent och salutogent hälsoperspektiv i studiens diskussionsdel. Resultatet visade att lärarna tolkade och behandlade hälsa olika vilket bidrog till att undervisningen i hälsa skilde sig åt mellan lärarna. Samtliga lärare menade dock att de försökte behandla hälsa i flera olika miljöer och kontexter för att eleverna effektivare skulle ta till sig och förstå att hälsa ständigt är påtaglig i olika arenor men kan framställas på olika vis. Lärarna konstruerade examinationstillfällen i hälsa i form av uppgifter eller prov för att testa elevernas kunskaper i hälsa. Att kunna sätta betyg som går i linje med vad elever visar för kunskaper i relation till ämnets kunskapskrav beskrevs av samtliga lärare som viktigt. Resultatet visade hur lärarna bedömde teoretiska kunskaper om hälsa där bedömningen ofta utgick från elevernas kunskaper om hur olika hälsoaspekter påverkar varandra och hälsa som en större helhet. Slutsatsen av studien var att lärare utformar sin undervisning annorlunda utifrån egna tolkningar och åsikter runt vad som ska behandlas i hälsa, vad som bedöms och värdesätts vid betygsättningen var dock kollegialt samstämmigt. Lärarna konstruerade examinationsuppgifter baserade på kunskapskraven för att få elevernas kunskaper svart på vitt och därmed enklare kunna motivera sin betygsättning genom att referera till uppgiften. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning gällande hur undervisning i hälsa domineras av ett patogent synsätt, trots att det finns inslag som kan efterliknas med det salutogena hälsoperspektivet.