<p>Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.</p>

Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.

Språksvårigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation på neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och Children´s Communication Checklist (CCC) är instrument som används för att uppmärksamma eventuella brister i kommunikations- och språkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) är svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 år gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 föräldrar deltog i studien. Resultatet visade att ordförråd från SECDI-III var måttligt korrelerat till de första fyra skalorna i CCC-2, vilket i det stora hela ger stöd för validiteten hos SECDI-III. / Language difficulties can lead to social problems or be an indication of neuropsychological problems. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) and the Children's Communication Checklist (CCC) are instruments used to highlight any shortcomings of communication and language development in children. Swedish Early Communicative Development Inventories (SECDI) is the Swedish equivalent of the MB-CDI. The present study's purpose was to validate the new Swedish version of SECDI for children 3-5 years old (SECDI-III) to the ten scales of the CCC-2. 36 parents participated in the study. The results showed that vocabulary from SECDI-III was moderately correlated to the first four scales of the CCC-2, which on the whole support for the validity of SECDI-III.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar ställer frågor till barn i en ålder av 2;3- 2;5 år med olika utvecklat ordförråd. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka om barnen ger respons på föräldrarnas frågor samt om barnen själva ställer frågor. De frågeställningar som står i fokus är: Hur många ord och yttranden säger barn och föräldrar? Vilka typer av frågor ställer föräldrarna? Ställer barnen frågor och i så fall i vilken omfattning? Ger barnen respons på föräldrarnas frågor och i så fall i vilken omfattning? Är frågor överlag effektivt för att få barn i åldersgruppen att tala? Frågeställningarna besvaras genom språkanalyser av transkriberade dialoger mellan föräldrar och barn. Transkriptionerna omfattar tre timmar dialoger totalt och materialet har analyserats med hjälp av CLAN. Deltagarna är nio familjer från SPRINT-projektet vid Stockholms universitet. Deltagarna är utvalda för att representera barn med låg- respektive hög ordförrådsnivå baserat på SECDI data, ett svenskt normerat instrument i syfte att mäta barns ordförråd. Resultatet visar totalt cirka 2 500 yttranden från föräldrarna och drygt 900 från barnen. I ord räknat omfattar materialet totalt cirka 11 000 ord från föräldrarna och drygt 2 000 ord från barnen. Det råder stora procentuella skillnader mellan den högpresterande gruppen (höggruppen) och den lågpresterande gruppen (låggruppen) vad angår barnens antal yttranden och ordförråd till fördel för höggruppens barn. Föräldrarna visar inte på lika tydliga skillnader som barnen, men föräldrarna till barnen i höggruppen gör fler yttranden och använder ett mer varierat ordförråd än i låggruppen. Frågor är vanligt förekommande i föräldrars kommunikation med barn. Det framkommer att totalt för båda grupperna utgör frågor cirka en tredjedel av föräldrarnas yttranden. Vanligt förekommande frågor är ja/nej- frågor, produktiva frågor och frågor med hjälpverb. Barnen i höggruppen ger oftare respons på föräldrarnas frågor än barnen i låggruppen. Likaså ställer barnen i höggruppen oftare egna frågor än barnen i låggruppen. Den tydliga diskrepansen mellan grupperna indikerar att det finns samband mellan kvantitetsfaktorer i föräldrarnas och barnens tal samt att frågor är en metod som kan generera tal från barnen. Det kan finnas anledning att fundera över frågors olika komplexitet i förhållande till barnets ålder och övriga utveckling eftersom det framkommer att föräldrar generellt ställer komplicerade frågor. / The primary purpose of this paper is to explore how parents ask questions to toddlers (in this paper 2;3-2;5 year old children) with different vocabulary development. Another purpose of this paper is to explore if the children respond to questions given by their parents, and if the children ask questions themselves. Questions in focus for this paper are: How many words and utterances are said by the children and the parents? What kind of questions do the parents ask? Do the children ask questions, and if so, to what extent? Do the children respond to the parents’ questions, and if so, to what extent? Are questions generally effective in getting children to talk? The questions are answered through language analysis by transcribed dialogues between parents and children, where the transcriptions cover three hours of dialogues in total. The material has been analyzed in CLAN. The participants are nine families from the SPRINT-project at Stockholm University. The participants are selected to represent children with low- or high vocabulary based on SECDI data, a Swedish standardized instrument for measuring children’s vocabulary. The result shows about 2 500 utterances by the parents, and more than 900 by the children, while the number of words is approximately 11 000 words by the parents and more than 2 000 by the children. Concerning the children’s utterances and vocabulary there are large differences in percentage between the groups, with an advantage for the children in the high performing group (HP group). The parents don’t show such distinct differences, but the parents in the HP group make more utterances and use more variation in their vocabulary than the parents in the low performing group (LP group). Questions are frequently used in parents’ communication with children. In total, for both groups, questions constitute one third of the parents’ utterances. Commonly occurring are yes- no questions, productive questions and questions with auxiliary verbs. The children in the HP group more frequently respond to their parents’ questions than the children in the LP group. Similarly, children in the HP group more frequently ask questions than the children in the LP group. The distinct discrepancy between the two groups indicates causality between quantity factors in parents’ and children’s speech. It also indicates that the use of questions may in general be an effective method for triggering children’s speech. In general parents ask complicated questions, and therefore it may be appropriate to consider variations in question complexity in relation to the child’s age and overall development.

Digital medieanvändning ökar hos både barn och vuxna mer och mer i vår vardag, både i hemmet och utanför. Forskning tyder på att barnets språkliga utveckling påverkas av både den digitala miljön i hemmet men också av hur mycket och på vilket sätt föräldrar läser för och interagerar med barnet, det vill säga kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (KSL i hemmiljön). Denna studie ämnade, via en föräldraenkät, undersöka hur barnens digitala medieanvändning samt kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön samvarierar med barnens språkutveckling. I studien deltog 166 föräldrar med barn i åldrarna 3-5 år (91 pojkar och 75 flickor). Föräldrarna fick svara på en skattningsenkät som undersökte digital medieanvändning (MAQ), kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (STIMQ-2) samt barnets språkliga utveckling (SECDI-III). Studiens resultat visar på flera intressanta samband hos barn i 3-5 årsåldern, bland annat mellan barns språkutveckling och deras medieanvändning. Barnets språk visar på signifikanta skillnader men också barnets användande av digitala media, som ökar signifikant från cirka 1 timme per dag vid 3 års ålder till nära 2 timmar per dag vid 5 års ålder. Genom hierarkiska regressionsanalyser med ålder, kön och föräldrars inkomst som kontrollvariabler kunde en del av den språkliga utvecklingen (5.2-11.6%) förklaras av en negativ påverkan av barnets medieanvändning och en positiv påverkan av föräldrars kognitiva, språkliga och läsfrämjande stimulans i hemmiljön. Resultaten indikerar att det är värdefullt att undersöka detta ämne ytterligare i en population med föräldrar som har en varierad utbildningsbakgrund.

Prepositions are acquired at earliest during the second year of life. This thesis investigates 16 children acquiring Swedish spatial prepositions, i.e. på ‘on/at’, i ‘in/at’, under ‘under’, bredvid ‘beside/next to’, bakom ‘behind/back’ and framför ‘in front’. This thesis aimed toinvestigate how preposition acquisition relates to language acquisition. The thesis used three different methods: eight sessions of free parent-child interaction, one structured experiment at 2;9 years and parental reports on child passive/active vocabulary from when the children were 0;9 years until they were 3;0 years old. The data gathered was correlated to scores in the parental reports at 4;0 years, which was used as a measure of communicative level, and used as a base when dividing the children into three groups: lower, average and higher score. The results showed that both parental and child preposition production, comprehension at 2;9 years, and comprehension and production predicted communicative level at 4;0 years. The results of the thesis varied depending on the method used. This highlights the importance if using several methods when investigating child language acquisition. / Prepositioner tillägnas som tidigast under barnets andra levnadsår. I denna masteruppsats undersöks utvecklingen av spatiala prepositioner hos 16 barn under deras 4 första levnadsår. På, i, under, bredvid, bakom och framför var prepositionerna som undersöktes. Ett av uppsatsens mål var att undersöka om och/eller hur prepositionsutveckling är kopplat till språkutveckling. För att nå målet användes tre olika metoder: åtta sessioner av förälder-barn interaktion, ett semi-strukturerat test då barnen var 2;9 år gamla och aktivt/passivt ordförråd från när barnen var 0;9 år till att de var 3;0 år gamla. Detta korrelerades sedan till barnens poäng från en föräldraenkät om barnets språkförmåga vid 4;0 års ålder. Poängen vid 4-års ålder låg till grund för uppdelning av barnen i tre grupper: lägre, medel och högre språklig nivå. Resultaten från uppsatsen var bland annat att såväl föräldrars som barns produktion av prepositioner, barnens förståelse av prepositionerna vid 2;9 år, och förståelse såväl som produktion av prepositioner förutsäger barnens kommunikationsnivå vid 4;0-års ålder.  Resultaten skiljer sig beroende på vilken metod som använts, vilket understryker vikten av att använda flera metoder när barns språkutveckling undersöks. / MINT - moduling infant language acquisition from parent-child interaction

The aim of this thesis is to examine the early vocabulary development of a sample of Swedish children in relation to parental input and early communicative skills. Three studies are situated in an overall description of early language development in children. The data analyzed in the thesis was collected within a larger project at Stockholm University (SPRINT- “Effects of enhanced parental input on young children’s vocabulary development and subsequent literacy development” [VR 2008-5094]). Data analysis was based on parental report via SECDI, the Swedish version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventories, and audio recordings. One study examined parental verbal interaction characteristics in three groups of children with varying vocabulary size at 18 months. The stability of vocabulary development at 18 and 24 months was investigated in a larger study, with focus on children’s vocabulary composition and grammatical abilities. The third study examined interrelations among early gestures, receptive and productive vocabulary, and grammar measured with M3L, i.e. three longest utterances, from 12 to 30 months. Overall results of the thesis highlight the importance of early language development. Variability in different characteristics in parental input is associated with variability in child vocabulary size. Children with large early vocabularies exhibit the most stability in vocabulary composition and the earliest grammatical development. Children’s vocabulary composition may reflect individual stylistic variation. Use of early gestures is associated differentially with receptive and productive vocabulary. Results of the thesis have implications for parents, child- and healthcare personnel, as well as researchers and educational practitioners. The results underscore the importance of high quality in adult-child interaction, with rich input fine-tuned to children’s developmental levels and age, together with high awareness of early language development. / SPRINT project

The aim of this thesis is to examine the early vocabulary development of a sample of Swedish children in relation to parental input and early communicative skills. Three studies are situated in an overall description of early language development in children. The data analyzed in the thesis was collected within a larger project at Stockholm University (SPRINT- “Effects of enhanced parental input on young children’s vocabulary development and subsequent literacy development” [VR 2008-5094]). Data analysis was based on parental report via SECDI, the Swedish version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventories, and audio recordings. One study examined parental verbal interaction characteristics in three groups of children with varying vocabulary size at 18 months. The stability of vocabulary development at 18 and 24 months was investigated in a larger study, with focus on children’s vocabulary composition and grammatical abilities. The third study examined interrelations among early gestures, receptive and productive vocabulary, and grammar measured with M3L, i.e. three longest utterances, from 12 to 30 months. Overall results of the thesis highlight the importance of early language development. Variability in different characteristics in parental input is associated with variability in child vocabulary size. Children with large early vocabularies exhibit the most stability in vocabulary composition and the earliest grammatical development. Children’s vocabulary composition may reflect individual stylistic variation. Use of early gestures is associated differentially with receptive and productive vocabulary. Results of the thesis have implications for parents, child- and healthcare personnel, as well as researchers and educational practitioners. The results underscore the importance of high quality in adult-child interaction, with rich input fine-tuned to children’s developmental levels and age, together with high awareness of early language development. / SPRINT project

Background:Today, there are only limitedSwedishscreening materials that can be usedtoassess early speech and language development in infancy. Studies have shown that children with diagnoses likehearing impairment, developmental language disorder and/or autism-spectrum disordershow anearly delay in their speechdevelopment. They often have a later onset of babbling and use less babbling in general. By identifyingthese children atan early age, they can get the help and support they need earlier, which in turnwill benefittheir speech and language development to progress in a more age-appropriate way. The purpose of this study was to validate the German questionnaire LittlEARS Early Speech Production Questionnaire, LEESPQ, to a Swedish context, and to investigatea possible correlation between reported screen time and toddlers’ expressive speech and language ability. Method:Three different questionnaires (LEESPQ, LEAQ, Screen time) were used inthe study and 41familieswith children in the ages between 0-18 months took part. The questionnaires consisted of yes/no and open-endedquestions. The results were analyzed with quantitative methods and were presented descriptively. The methods were also used to discover a potential correlation between LEESPQ and the children’s screen time. Results:The resultsshowedthat LEESPQ is valid in a Swedish context. There wasa positivecorrelation with the German LEESPQ and the Swedish validation of LEAQ. There was no correlation between the result on LEESPQ and the results of the questionnaire about Screen time.Conclusions:LEESPQ seems to be a valid screening instrument in a Swedish context. More studies are needed to see if the amount of screen time and age of screen time onset has any effect on children’s speech and language abilities over time.Keywords: infants, speechand language abilities, LEESPQ, screen time, LEAQ / Bakgrund: Det finns idagfå instrument för att utvärdera spädbarns tal-och språkutveckling. Detta trots att forskning visat att spädbarn med diagnoser som hörselnedsättning, autismspektrumstörning och/eller språkstörning kan uppvisa mindre andel joller och en försenad jollerutveckling. Genom att upptäcka dessa barn redan i spädbarnsåldern går det att sätta in tidigare habiliteringsinsatser och tekniska hjälpmedel för dem med hörselnedsättning, med syfte att barnen ska få en såadekvat tal-och språkutveckling som möjligt. Syftet med denna studie var att validera detfråntyskaöversatta frågeformuläret LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) till svensk kontext samt att undersöka eventuella korrelationer mellan spädbarns skärmtid och deras expressiva tal-och språkförmåga. Metod: Studiens material bestod av tre pappersenkäter: LEESPQ, LittlEARS Auditory Questionnaire (LEAQ) och skärmtidsformulär och det var 41 familjermed barn i åldrarna 0-18 månadersom deltog. Frågorna bestod av ja/nej-frågor samt öppna frågor. Frågorna analyserades kvantitativt och presenterades deskriptivt, samt användes för att undersöka samband mellan LEESPQ och barnens skärmtid. Resultat: Resultaten för svenska barn på LEESPQ visade en positiv korrelation med resultat för tyska barn ochäven ett positivt samband med den svenska valideringen av LEAQ, vilket indikerar att LEESPQ är användbart även i en svensk kontext. I studien fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan resultaten på LEESPQ och resultatet från skärmtidsformuläret. Slutsats:LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) förefaller vara ettanvändbart instrument för att undersöka spädbarns tidiga tal-och språkutveckling i svensk kontext. Ytterligare studier behövs för att se huruvida mängden skärmtid ochålder från skärmtidsstart påverkar barns tal-och språkförmåga över tid. Nyckelord: spädbarn, tal-och språkutveckling, LEESPQ, skärmtid, LEAQ